Annons:

Tre procent orörd natur kvar i världen

Publicerad april 25, 2021 – av Sofie Persson
orörd natur
I Kanada finns fortfarande orörd natur.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

En ny studie visar att endast tre procent av orörd landyta finns kvar på jorden. Vissa forskare menar att resultaten är skrämmande och djupt oroväckande, men studien får också viss kritik.

Endast tre procent av världens yta består av orörd natur, visar en ny studie publicerad i Frontiers in Forests and Global Change. Med orörd natur betyder det att det finns livskraftiga populationer av alla de djur som tros ha levt i området för 500 år sedan.

Dessa områden med orörd natur finns framför allt i norra Kanada, östra Sibirien, Amazonas, Kongo samt i Saharaöknen.

Forskarna för studien tror dock att man skulle kunna öka ytan om man återinförde en liten andel av vissa djurarter som till exempel vargar eller elefanter. Då skulle man kunna öka ytan upp till 20 procent.

Annons:

Tidigare analyser har visat att procenten i själva verket skulle kunna vara mellan 20 och 40 procent, enligt satellitbilder. Forskarna ansvariga för den nya studien menar dock att även om ytorna ser intakta ut från ovan är det inte sällan en annan historia på marken, då viktiga arter ofta saknas.

Studien har kartlagt 7000 arter, det flesta däggdjur men även fiskar, fåglar, groddjur, växter och reptiler. Studien inkluderade inte Antarktis.

Bevarandebiologen Andrew Plumptre vid Cambridgeuniversitetet säger att det är ”det visar hur sällsynta sådana intakta platser är”.

– Det är skrämmande hur lite världen ser ut som den gjorde för 500 år sedan, säger han.

Studien har fått kritik för att bland annat inte tagit klimatförändringar i åtanke, skriver The Guardian. Pierre Ibisch, vid Eberswalde University for Sustainable Development i Tyskland menar att “klimatförändringar är ett pågående hot mot ekosystem”.

– Hur dåtidens däggdjur klarade sig säger knappast mycket om hur ett ekosystem fungerar idag, menar han.

Professor James Watson vid University of Queensland i Australien säger att studien faktiskt undervärderar många ansträngningar som tidigare gjorts av ekoforskare.

– De använder kartläggning för arter som i grunden är gissningar, vilket betyder att många ekosystem faktiskt kanske är mer intakta än studien visar, menar Watson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:08 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.