Annons:
Annons:

Öknar absorberar koldioxid

Uppdaterad 14 november 2019, Publicerad 18 november 2014

Torra marker tar upp oväntat stora mängder av kol när koldioxid­halten i luften ökar, enligt forskning vid Washington State University.

Forskare har under tio år simulerat ett klimat som motsvarar det förväntade år 2050 genom att utsätta delar av Mojaveöknen för högre halter av koldioxid. Sedan har mark och växter analyserats för att se hur mycket kol som absorberats. Enligt analysen kan man anta att torra marker står för mellan 15 och 28 procent av den koldioxid som tas upp av landytor.

– Jag blev förvånad över hur mycket kol som tagits upp, som vi kunde mäta efter tio år, eftersom tio år inte är någon lång tid i ett ekosystems livstid, säger R. Dave Evans, som är biologiprofessor på WSU.

För framtida forskning är det viktigt att veta vart koldioxiden tar vägen - hur mycket som bidrar till uppvärmning och hur mycket som lagras i hav och mark.

Annons:

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Höga PFAS-halter kvar i svenska uttrar

Publicerad Idag 07:20 – av Markus Andersson

Svenska uttrar bär fortfarande på höga halter av PFAS, de långlivade miljögifter som bland annat finns i brandskum och textilier. Flera av ämnena har sjunkit, men andra fortsätter att öka, och uttrarnas samlade giftbörda ligger kvar.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020. Studien, publicerad i Environmental Pollution, speglar alltså utvecklingen fram till 2020, inte dagens nivåer.

Bilden är kluven. PFOS, som fanns i störst mängd, ökade fram till slutet av 1990-talet och har sjunkit sedan dess, liksom flera andra av de 15 ämnen som mättes.

PFOA och PFNA har däremot ökat under hela perioden. Eftersom ämnena är olika farliga vägde forskarna halterna efter giftighet, och räknat så har uttrarnas totala belastning inte gått ned.

Annons:

Varningen är inte ny. Redan i januari 2023 visade en rapport från museet, om miljögifter och läkemedel i 187 uttrar insamlade 1977–2020, att PFAS-halterna inte minskat sedan ökningen avtagit.

Okänd källa i Jämtland

Var uttern har levt avgör vilka gifter den bär. PFOS var uppmätt i högre halter i det tätbefolkade södra Sverige, där tätorter och industri ofta pekas ut som källor. PFNA var i stället förhöjt i glesbygden i nordväst.

— PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, huvudförfattare och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att ämnet följer med luften och nederbörden långt från utsläppen och på så vis når även avlägsna vatten.

Övervakningen står utan pengar

Uttern finns i hela landet och samlar som toppredator på sig höga halter av miljögifter. Därför är den enligt Faxneld en utmärkt mätare av hur gifterna sprids, men arbetet kan inte fortsätta som förut.

— Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lägre halter av PFAS i Englands floder – men finns kvar i miljön

Publicerad 13 november 2026 – av Markus Andersson
Themsen i förgrunden med Westminsterbron, Westminsterpalatset och Big Ben i London.
Halterna av PFOS och PFOA har minskat i engelska floder, men ämnena bryts ned mycket långsamt. Arkivbild från Themsen i London.

Halterna av evighetskemikalierna PFOS och PFOA har fallit tydligt i Englands floder. Lägre halter betyder ändå inte att ämnena har försvunnit ur miljön.

Myndigheten Environment Agency publicerade på torsdagen den 12 november en rapport över PFAS, så kallade evighetskemikalier. Mellan 2016 och 2025 minskade PFOS i engelska floder med cirka 30 procent och PFOA med 29 procent. PFOS-halten i sötvattensfisk föll med cirka 49 procent.

Myndigheten bedömer att restriktioner och riktade åtgärder från regeringen har bidragit till nedgången. PFOS är sedan 2010 i det närmaste förbjudet i Storbritannien, PFOA sedan 2020.

David Megson, forskare i miljökriminalteknik vid Manchester Metropolitan University, kommenterar resultatet i myndighetens pressmeddelande.

Annons:

— Det är fantastiskt att se hur långt vi har kommit de senaste tio åren, och rapporten visar vilka stora framsteg som gjorts, säger han.

Lägre halter betyder dock inte att ämnena har förstörts. Rapporten medger att den sammanlagda mängden i miljön sannolikt är oförändrad, uppger BBC. Eftersom PFAS bryts ned extremt långsamt har ämnena spätts ut och spolats mot havet.

Tusentals ämnen återstår

PFOS och PFOA är bara två av omkring 15 000 PFAS-ämnen. Cirka 200 av dem används ofta. Myndigheten skriver att giftigheten hos många av dem är oklar, och att rapporten stärker argumentet för att reglera hela gruppen i stället för ett ämne i taget.

Kemiindustrin har länge motsatt sig det. Branschen hävdar att det saknas eller finns begränsade belägg för att övriga PFAS är giftiga, och att vissa har livsviktiga användningar, till exempel i medicinsk utrustning.

Environment Agency testar nu regelbundet för ytterligare 60 PFAS för att kartlägga föroreningarna i landet. Regeringen har dessutom meddelat att den ska börja mäta halter i människors kroppar.

Ett av få sätt att förstöra PFAS för gott är förbränning vid mycket hög temperatur, och det finns i dag två lämpliga anläggningar i landet.

— Det finns mycket kvar att göra, och rapporten är en viktig grund för utredningar som ska få förorenarna att betala för de skador de har orsakat, säger Megson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Biologer har hittat svensk regnskog

Publicerad 12 november 2026 – av Redaktionen
Montage med mossklädda träd och frodig grönska i tropisk regnskog till vänster och en flygbild av finsk höstskog med barrträd

Biologer har identifierat ett område i västra Jämtland som uppfyller kriterierna för boreal regnskog. Sällsynta lavar och mossor avslöjar skogstypen, och mer kan finnas i länet.

I granskogen i Frostviken i västra Jämtland växer mossor och lavar som kräver mycket fuktiga miljöer. Fynden av dem gör att skogen kan klassas som boreal regnskog.

Boreal regnskog har lite gemensamt med tropikerna. Det handlar om nordlig granskog i ett fuktigt, oceaniskt mikroklimat, där det är artsamhällena av mossor och lavar som skiljer ut skogstypen.

Bakom identifieringen står svenska och norska biologer, rapporterar Sveriges Radio. Fyndet är ännu inte vetenskapligt publicerat. Om det publiceras blir Sverige ett av få länder i världen med dokumenterad nordlig regnskog.

Annons:

Kan finnas på fler håll

Länsstyrelsen i Jämtlands län har länge känt till den så kallade suboceaniska granskogen, som finns från Åredalen upp mot Västerbotten.

Per Hedberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger till P4 Jämtland att skogstypen kan finnas i betydligt större delar av länet.

— Det kan vara liksom tiotusentals hektar. Alltså det är extremt stora arealer faktiskt, säger han.

Siffran är hans uppskattning, och någon färdig kartläggning ligger inte bakom den. Hedberg beskriver artsamhällena som unika i världen.

Miljökonsulten Raul Vicente, som arbetar vid stiftelsen Pro Natura, beskrev inventeringar av liknande miljöer i västra Sverige, nära norska gränsen, i ett seminarium vid forskningscentret CIBIO.

Enligt seminariebeskrivningen tyder inventeringarna på en tidigare okänd undertyp av boreal regnskog. Artsamhällena liknar väldokumenterade norska miljöer, med stora förekomster av specialiserade och globalt sällsynta lavar, lavlevande svampar och mossor. Fynden väcker nya frågor om utbredningsgränser och vilka skogar som bör prioriteras i naturvården.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad 9 juli 2023 · Återpublicerad 11 november 2026 – av Redaktionen
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trolska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.

Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod – exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Annons:

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.