Annons:

Ljusföroreningar påverkar korallrev

Publicerad april 5, 2025 – av Sofie Persson
När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur

Artificiellt ljus gör korallreven farligare för bytesfiskar, enligt en ny studie. Det kan bland annat väcka sovande fiskar och dra till sig rovdjur, vilket drastiskt förändrar nattlivet i korallreven.

Ljusföroreningar, det vill säga ljus skapat av människan, har fördubblats ungefär vart åttonde år enligt en studie från 2023. Artificiellt ljus påverkar miljön kraftigt och har i allt högre grad konstaterats vara en bidragande orsak bland annat till försämrad pollinering, massdöd av insekter och negativa effekter på fåglar.

Det har även visat sig påverka livet i havet, särskilt fiskar. Artificiellt ljus påverkar 22 procent av världens kustlinjer, vilket motsvarar 1,6 miljoner kvadratkilometer.

Farligare korallrev

Ljusföroreningar påverkar också ungefär 15 procent av världens korallrev, något som ger upphov till en helt annan miljö jämfört med den som får naturligt mörker. En ny studie från University of Bristol, tillsammans med forskare från Franska Polynesien och Chile, visar att korallreven blir särskilt svåra att leva i för bytesfiskar.

Annons:

När solen går ner genomgår korallreven en dramatisk förvandling. De livfulla fiskar vi ser på dagen drar sig tillbaka för att sova bland korallerna och svårfångade nattliga arter dyker upp från grottor och hålor i jakten på byten, säger huvudförfattaren, Dr Emma Weschke i ett pressmeddelande.

Forskarna använde specialbyggda infraröda undervattenskameror för mörkerseende för att filma revet nattetid utan att störa fiskarnas beteende, eftersom fiskar inte kan se infrarött ljus.

När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur. Ljuset lockar dessutom till sig rovdjur, och fiskar som normalt sover håller sig istället vakna.

Många av de arter som upptäcktes på artificiellt belysta rev var inte nattaktiva fiskar, utan sådana som vanligtvis bara är aktiva under dagen. Att upptäcka att ljusföroreningar kan få fiskar att hålla sig vakna senare än vanligt är oroande eftersom sömn - precis som för oss - sannolikt är avgörande för att återskapa energi och upprätthålla konditionen, säger Dr Weschke.

Hopp finns

Det krävdes i genomsnitt 25 dagar av exponering för artificiellt ljus för att dessa förändringar skulle ske. Endast några få dagar räckte inte, något forskarna ser positivt på eftersom det omvänt går att få en relativt omedelbar effekt om man minskar ljusföroreningar.

Till skillnad från växthusgaser och plast är artificiellt ljus en förorening som inte lämnar några rester efter sig när den stängs av. Genom att begränsa det artificiella ljuset både vad gäller intensitet och varaktighet, prioritera det för nödvändiga behov och minska den estetiska användningen, kan vi bidra till att återskapa de naturligt mörka nätter som marina ekosystem utvecklats med, säger Emma Weschke.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Engelska barn vill ut i naturen – men har sällan varit där

Publicerad Igår 08:39 – av Emil Fjellstedt
Pojke med ryggsäck står på en grusväg och blickar ut över en äng mot skogsklädda berg.
Barnens vardagskontakt med naturen är tunn, enligt Heligans undersökning bland 11–14-åringar i England.

Tre av fyra engelska barn skulle välja en ny naturexamen i skolan, visar en undersökning. Samtidigt uppger en majoritet av samma barn att de aldrig tältat eller klättrat i ett träd.

The Lost Gardens of Heligan i Cornwall driver trädgård, jordbruk och naturundervisning. I augusti 2026 lät gården undersökningsföretaget Walr fråga 1 004 föräldra-barn-par i England, med barn mellan 11 och 14 år från varje engelsk region, om ett förslag på en ny naturexamen i skolan.

Tre av fyra barn sade att de skulle välja kursen, 34 procent definitivt och 41 procent troligen. De flesta föräldrarna skulle också uppmuntra dem. Det barnen helst ville lära sig om var djur och växter och hur de lever, och hur naturen kan skyddas och återställas. Samtidigt är den vanliga naturkontakten tunn: 61 procent hade aldrig tältat och 55 procent aldrig klättrat i ett träd. De vill ändå inte bara ha utomhuslektioner, utan en blandning av inne och ute.

Heligan skriver att kursen bör heta "Natural Futures" i stället för "Natural History", som barnen främst kopplar till fossil, dinosaurier och museer. Undersökningen mätte inte vilket namn de föredrog. Om England får naturexamen, och vad den ska kallas, är ännu inte avgjort.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten

Uppdaterad september 16, 2026, Publicerad september 16, 2026 – av Markus Andersson
Montage med läkemedelsförpackningar till vänster och vågor mot en strand till höger
Läkemedelsrester som inte tas om hand i avloppet kan fastna i bottensediment och nå fisk via födan.

Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad september 15, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.