Annons:

Ljusföroreningar påverkar korallrev

Publicerad april 5, 2025 – av Sofie Persson
När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

210 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Artificiellt ljus gör korallreven farligare för bytesfiskar, enligt en ny studie. Det kan bland annat väcka sovande fiskar och dra till sig rovdjur, vilket drastiskt förändrar nattlivet i korallreven.

Ljusföroreningar, det vill säga ljus skapat av människan, har fördubblats ungefär vart åttonde år enligt en studie från 2023. Artificiellt ljus påverkar miljön kraftigt och har i allt högre grad konstaterats vara en bidragande orsak bland annat till försämrad pollinering, massdöd av insekter och negativa effekter på fåglar.

Det har även visat sig påverka livet i havet, särskilt fiskar. Artificiellt ljus påverkar 22 procent av världens kustlinjer, vilket motsvarar 1,6 miljoner kvadratkilometer.

Farligare korallrev

Ljusföroreningar påverkar också ungefär 15 procent av världens korallrev, något som ger upphov till en helt annan miljö jämfört med den som får naturligt mörker. En ny studie från University of Bristol, tillsammans med forskare från Franska Polynesien och Chile, visar att korallreven blir särskilt svåra att leva i för bytesfiskar.

När solen går ner genomgår korallreven en dramatisk förvandling. De livfulla fiskar vi ser på dagen drar sig tillbaka för att sova bland korallerna och svårfångade nattliga arter dyker upp från grottor och hålor i jakten på byten, säger huvudförfattaren, Dr Emma Weschke i ett pressmeddelande.

Forskarna använde specialbyggda infraröda undervattenskameror för mörkerseende för att filma revet nattetid utan att störa fiskarnas beteende, eftersom fiskar inte kan se infrarött ljus.

När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur. Ljuset lockar dessutom till sig rovdjur, och fiskar som normalt sover håller sig istället vakna.

Många av de arter som upptäcktes på artificiellt belysta rev var inte nattaktiva fiskar, utan sådana som vanligtvis bara är aktiva under dagen. Att upptäcka att ljusföroreningar kan få fiskar att hålla sig vakna senare än vanligt är oroande eftersom sömn - precis som för oss - sannolikt är avgörande för att återskapa energi och upprätthålla konditionen, säger Dr Weschke.

Hopp finns

Det krävdes i genomsnitt 25 dagar av exponering för artificiellt ljus för att dessa förändringar skulle ske. Endast några få dagar räckte inte, något forskarna ser positivt på eftersom det omvänt går att få en relativt omedelbar effekt om man minskar ljusföroreningar.

Till skillnad från växthusgaser och plast är artificiellt ljus en förorening som inte lämnar några rester efter sig när den stängs av. Genom att begränsa det artificiella ljuset både vad gäller intensitet och varaktighet, prioritera det för nödvändiga behov och minska den estetiska användningen, kan vi bidra till att återskapa de naturligt mörka nätter som marina ekosystem utvecklats med, säger Emma Weschke.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Varg fångad på film som tjuv – stal bete från krabbfällor

Publicerad november 29, 2025 – av Redaktionen

I den kanadensiska kuststaden Bella Bella hade man ett problem med invasiva krabbor – och satte ut fällor för att få bukt med dem. Problemet var att någon hela tiden stal bytet. Bland de misstänkta fanns uttrar, sälar och björnar - men den verkliga tjuven visade sig vara betydligt listigare.

I Bella Bella i Kanada, som ligger i provinsen British Columbia i den sydvästra delen av landet, har man haft ett problem med strandkrabbor. Denna art är invasiv i området och sedan 2021 har man därför satt upp fällor för att försöka begränsa populationen.

Fällorna var utplacerade med bitar av sill och sjölejon som bete. De placerades delvis på grunt vatten, men också på djupare nivåer. Men från och med år 2023 började fällorna förstöras och tömdes på bete upprepade gånger. På de trasiga burarna fanns det märken efter tänder.

För de fällor som låg placerade på lågt vatten gissade man att antingen varg eller björn var boven, eftersom de låg lättillgängligt och även exponerat. Men man kunde inte förstå vad som tog de djupare fällorna.

Vi antog att vargar eller björnar kom åt dessa fällor eftersom de var ganska lättillgängliga vid lågvatten, säger ekologen Kyle Artelle till The Guardian. Men vi kunde bara inte lista ut vad som attackerade de djupare fällorna.

"Kunde inte tro våra ögon"

Misstanken landade på uttrar eller sälar, men för att få klarhet i saken satte man ut viltkameror vid några av fällorna. Redan dagen efter fångades boven på film, och förvånade aktivisterna.

Filmen visar en varghona som simmar i land med en flottör mellan tänderna, en flottör som är bunden till en fälla. Hon drar den upp på stranden för att få en bättre vinkel på repet och drar i linan tills krabbfällan kommer upp från djupet. Strax därefter kommer hon åt betesbehållaren och smiter iväg med godsakerna inuti.

Vi kunde inte tro våra ögon. Det var en lycklig slump att vi faktiskt fångade detta beteende på film. Och det var helt enkelt inspirerande, säger Artelle vars fynd publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

Lever i samspel med varg

I större delen av provinsen har man haft stora problem med varg som också jagas frekvent, men inte i just det här området. Bella Bella är centrum för den inhemska befolkningen Heiltsuk, och där finns en ovanlig underart av varg, nämligen den så kallade kustvargen (Canis lupus columbianus) – även kallad British Columbia-vargen. De trivs i marina miljöer och äter främst lax, skaldjur och sälar. I Bella Bella jagar man inte varg, utan lever i samspel med rovdjuret.

Det finns en flock som lever i utkanten av staden. De har levt med människor i tusentals år, men de har skapat en påfallande annorlunda relation, säger Artelle och tillägger att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”.

Artelle menar att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Dock att beteendet är en "helt ny dimension" som man tidigare inte varit medvetna om.

Detta ger oss en ny aspekt av vad det innebär att vara en varg och väcker en större fråga: vad mer kan de göra?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

75-åriga albatrossen kan bli fågelmor igen

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen
Albatrossen Wisdom är fortfarande att räkna med - 75 år ung.

Laysanalbatrossen Wisdom har återvänt till Midwayöarna i Stilla havet. Den 75-åriga fågeln kan slå sitt eget rekord som världens äldsta fågelmor om årets häckning lyckas.

Wisdom ringmärktes första gången 1956 efter att hon lagt ett ägg. Eftersom laysanalbatrosser inte häckar före fem års ålder var hon redan då minst fem år gammal.

Nu är hon tillbaka på platsen där legenden om Wisdom en gång startade - på Midwayöarna i nordvästra Hawaiiökedjan.

Enligt personalen på naturreservatet Midway Atoll i centrala Stilla havet anlände hon något tidigare än vanligt i år, medan hennes partner från förra säsongen ännu inte dykt upp.

I fjol lade hon ett ägg för första gången på fyra år. Om det blir några ägg i år vet man inte, men skulle så vara fallet slår hon sitt eget rekord som den äldsta fågelmodern i världen.

Under sin livstid beräknas Wisdom ha producerat mellan 50 och 60 ägg, varav uppskattningsvis 30 ungar har blivit flygfärdiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad november 22, 2025 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.