MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 23 mars 2025

söndag 23 mars 2025

Insektspollinerade växter försvinner

Den biologiska mångfalden

publicerad 30 april 2024
– av Sofie Persson
Omkring 82-90 procent av världens växtarter är beroende av insekter för pollinering.

Växter som är beroende av insekter för pollinering blir färre för varje år som går, enligt en studie från Nederländerna. Samtidigt ökat antalet växter som är självpollinerande – vilket mest sannolikt beror på att antalet pollinerande insekter också blir färre.

Tidigare studier pekat mot att pollinerande insekter försvinner mer i Europa. I Sverige ligger exempelvis cirka en tredjedel arter av vilda bin och humlor på Artdatabankens rödlista, enligt Naturskyddsföreningen. Även globalt minskar dessa arter där man menar att det beror på människans påverkan på naturen genom exempelvis jord- och skogsbruk samt byggandet av infrastruktur.

I studien har forskare undersökt hur olika pollineringsmetoder påverkats mellan 1930 och 2017. Där upptäckte man att insektspollinerande växter minskat konstant under dessa år. Samtidigt har andelen självpollinerande, eller vindpollinerande, växter ökat under dessa år. Självpollinerande innebär att växterna kan pollineras utan hjälp av insekter.

Denna studie tyder på att nederländska landskap förlorar insektspollinerade växtarter, vilket sannolikt, åtminstone delvis, beror på minskningen av pollineringstjänster”, skriver forskarna i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology.

Behövs ”brådskande bevarandeinitiativ”

Omkring 82-90 procent av världens växtarter är beroende av insekter för pollinering och cirka 85 procent av vår mat kommer från dessa typer av växter.

Forskarna anser att man bland annat behöver minska kvävenedfallet som kommer från fossila bränslen och jordbruk, och att man behöver vidta åtgärder för att skydda naturliga gräsmarker. Vidare behövs en övervakning och bedömning av tillståndet för både pollinatörer och (insektspollinerade) växter för att man ska kunna bedöma hur bevarandeåtgärderna utvecklas över tid.

Våra resultat av mätningen av minskningen av insektspollinerade växter visar att det är nödvändigt och brådskande att vidta bevarandeinitiativ”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska rödhakar minskar kraftigt

Den biologiska mångfalden

publicerad 21 februari 2025
– av Sofie Persson
På fyra år har antalet ringmärkta rödhakar minskat från 30 000 till 13 000.

Antalet rödhakar har mer än halverats på bara några få år. Samtidigt är antalet ringmärkta fåglar i Sverige det lägsta på 35 år.

Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet sammanställde nyligen årets data över ringmärkta fåglar. Under 2024 ringmärktes 226 000 fåglar i Sverige, den lägsta siffran sedan 1990-talet. Året innan låg antalet på 266 000.

Lövsångaren, Sveriges vanligaste fågel, har minskat kraftigt de senaste åren. Nu visar siffrorna att även rödhaken har minskat markant.

Rödhaken har historiskt sett haft upp- och nedgångar, så den kanske återhämtar sig och den kan också, till skillnad från lövsångaren, få flera kullar per säsong. Men det ser bekymmersamt ut, säger Thord Fransson, ansvarig för Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska riksmuseet i ett pressmeddelande.

På fyra år har antalet ringmärkta rödhakar minskat från 30 000 till 13 000.

En fågelart ökar

Orsaken till minskningen av ringmärkta fåglar är ännu oklar men kan kopplas till klimatförändringar och förändrad födotillgång. Exempelvis påverkas insekter av mildare vintrar, både i antal och livscykel. Det finns en risk att tillgången på insekter har minskat just när fågelungarna är som mest beroende av mat, cirka tre veckor efter kläckning.

En art som däremot ökat i antal är gransångaren. På grund av varmare klimat har den spridit sig norrut och finns nu i hela Götaland, efter att tidigare enbart ha funnits på kontinenten.

Fåglarnas antal är ett tecken på att något i vår miljö håller på att förändras, och det är viktigt att vi forskar vidare i vad det är som håller på att hända och varför, säger Fransson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Världens genetiska mångfald minskar – men utvecklingen kan vändas

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 februari 2025
– av Redaktionen
Skandinaviska fjällrävar hotas av inavel på grund av en krympande genpool.

En ny omfattande studie visar att den genetiska mångfalden hos djur och växter minskar världen över.

Studien bygger på analyser av över 80 000 vetenskapliga artiklar och påvisar att fåglar och däggdjur är särskilt drabbade. Samtidigt lyfter forskarna fram flera bevarandeåtgärder som kan bromsa den negativa utvecklingen.

Genetisk mångfald spelar en central roll för att djur och växter ska kunna anpassa sig till förändringar i omgivningen. En stor variation i arvsmassan ökar chanserna att vissa individer utvecklar egenskaper som gör dem mer motståndskraftiga mot exempelvis torka eller höga temperaturer. Dessa egenskaper kan sedan föras vidare till kommande generationer och bidra till artens överlevnad.

Ett internationellt forskarteam, där bland annat Uppsala universitet, Stockholms universitet och Naturvårdsverket ingår, har analyserat genetiska förändringar hos 628 arter under en period av över 30 år. Studien, som publicerats i tidskriften Nature, visar en global minskning av genetisk variation.

– Studien visar att förlusten av genetisk variation är utbredd, vilket är alarmerande, men verktygen för att motverka vidare förlust finns, vilket är hoppfullt, säger Sara Kurland, postdoktor vid Institutionen för geovetenskaper, vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Återställa viktiga livsmiljöer

Forskarna lyfter fram fem centrala åtgärder för att bevara genetisk mångfald. En av dessa är att tillföra nya individer till populationer för att motverka genetisk utarmning. I vissa fall kan det även vara nödvändigt att begränsa fortplantningen av vissa individer för att förhindra inavel.

Att skydda och återställa viktiga livsmiljöer är en annan åtgärd som kan stärka arters genetiska variation. Exempelvis kan återställande av våtmarker bidra till att skapa stabila ekosystem där populationer kan växa och diversifieras.

I de fall där en art hotas av sjukdomar, konkurrens eller predation från andra arter kan kontroll av dessa faktorer vara en lösning. Den svenska fjällräven är ett exempel där återhämtningen hämmas av konkurrens från rödräv.

Att återställa våtmarker bedöms också vara en viktig åtgärd. Foto: Abrget47j/CC BY-SA 3.0

Återinförande av arter

Den sista åtgärden som lyfts fram är att införa eller återinföra populationer i områden där genetisk variation gått förlorad. Detta är en omdiskuterad metod men kan i vissa fall bidra till att stärka den genetiska mångfalden och öka arters överlevnad.

– Överlag visar studien att det finns effektiva metoder för bevarande och data som gör det möjligt att strategiskt rikta åtgärder. Men då måste den genetiska komponenten övervägas, säger Kurland.

– Genom att ta in genetiska överväganden när bevarandeåtgärder planeras och genomförs kan vi skydda den biologiska mångfalden och stärka ekosystemens motståndskraft mot nuvarande och framtida utmaningar, tillägger Catherine Grueber, forskare vid University of Sydney och ledare för studien.

Älg
Älgen är en av de arter som kartläggs. Foto: Ryan Hagerty

Hoppas på ökat politiskt stöd

I Sverige använder forskare redan DNA-baserade indikatorer för att övervaka arter som lax, öring och älg i ett samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

– Arbetet har identifierat särskilt känsliga bestånd av dessa arter men också sådana där läget ser bra ut genetiskt, berättar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien.

Forskarna hoppas att resultaten leder till konkreta åtgärder och ökat politiskt stöd för naturvårdsarbete.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskt naturreservat ska ersättas med kärnkraftverk

Energikrisen

publicerad 11 december 2024
– av Redaktionen
I Biskopshagen återfinns idag många skyddsvärda fågel- och växtarter.

Statliga Vattenfall vill upphäva naturreservatet Biskopshagen på Väröhalvön utanför Varberg. Skälet är att man vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i området.

Enligt länsstyrelsen domineras det 85 hektar stora naturreservatet idag av fina hällmarker, berg och dalgångar samt en rik flora och fauna.

Skogs- och fälthare påträffas i området och fågellivet är mycket rikt. Några fåglar som kan nämnas är stenskvätta, ängspiplärka, hämpling, sånglärka, sävsparv, törnsångare, lövsångare, gulsångare och gök. Vid stranden håller bland annat större strandpipare, strandskata, ejder och småskrake till”, skriver man.

Snart kan naturreservatet dock förlora både sin status och många av de arter som lever där – detta eftersom Vattenfall menar att marken är särskilt väl lämpad för ny svensk kärnkraft.

─ Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk. Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Optimal placering

─ Vår ansökan om att upphäva naturreservatet sker med stor respekt för de värden som finns på platsen i form av natur, kultur och friluftsmiljö. Därför har vi tagit fram en plan för kompensation, samtidigt som vi föreslår en särskild naturvårdsplan för de ytor som vi inte kommer att behöva nyttja, fortsätter hon.

Naturreservatet ligger i direkt anslutning till Ringhals kärnkraftverk, varför såväl infrastruktur som kompetens och ledig elnätskapacitet redan finns nära till hands. Eftersom ett kärnkraftverk har en hög säkerhetsklassning kommer allmänhetens tillgång till Biskopshagen också att kraftigt begränsas om förslaget blir verklighet.

Att Vattenfall hemställer om upphävande av naturreservat just nu beror på att det behövs för att kunna komma vidare i arbetet med att söka miljötillstånd och för att kommunen ska kunna besluta om en ny detaljplan över området”, slår man fast.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundratals arter upptäckta i Centralafrika

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 december 2024
– av Sofie Persson
Krokodil Mecistops leptorhynchus är en av de nya arterna.

742 nya djur- och växtarter har upptäckts i Kongobäckenet under det senaste decenniet, enligt en ny rapport från WWF. Bland annat har man hittat en krokodil, en uggla samt en fisk som kan andas på land.

Kongobäckenet, som också kallas ”Afrikas lungor”, är världens näst största regnskog och ligger i västra centrala Afrika. Det sträcker sig över sex länder.

Rapporten dokumenterar arbetet av hundratals forskare från universitet, miljöorganisationer och forskningsinstitut världen över mellan 2013 och 2023. Fynden visar på den rika biologiska mångfalden i regionen. De nyupptäckta arterna inkluderar 430 växter, 140 ryggradslösa djur, 96 fiskar, 22 amfibier, 42 reptiler, två fåglar och 10 däggdjur.Många av arterna räknas som utrotningshotade.

Det är oerhört glädjande. Alla dessa nya arter visar att skogarna fortfarande har en stor biologisk mångfald, vilket ger hopp i tider av artutrotning och brinnande regnskogar. Det visar på hur mycket vi har kvar att skydda och bevara, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande.

I Ituriregnskogen gömmer sig många skygga djur. Foto: MONUSCO/Abel Kavanagh/CC BY-SA 2.0

”Spännande” med större djur

Bland de nya arterna finns en kaffeplanta, grodor, ormar, fladdermöss, fiskar, spindlar, sköldpaddor och en ny apa. En av fiskarterna, en åmal vid namn Clarias monsembulai, har förmågan att andas på land. Dessutom har forskarna hittat en ny uggleart och en ny art av smalnosad krokodil.

Att vi fortfarande till och med kan hitta större djur som hittills varit okända för vetenskapen är otroligt spännande, säger Olle Forshed, regnskogsexpert på WWF.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend