Annons:

Forskare: Behövs mer kunskap inom biologisk mångfald

Uppdaterad april 4, 2021, Publicerad april 4, 2021 – av Isac Boman
Örten fjällsyra har genom inomartsvariation lyckats anpassa sig till förändrade livsvillkor i norra Sverige och övriga Arktisområdet.

Forskning om biologisk mångfald kretsar i dagens läge framförallt kring relationen mellan arter eller om ekosystem, men förbiser ofta kunskaper om variationen mellan individer och grupper inom arter. Den inomartsliga variationen är samtidigt minst lika viktiga för en djupare förståelse av biologin, menar Christine Bacon som är forskare i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet.

Bacon beskriver hur människan i tiotusentals år som jordbrukare exempelvis utnyttjat skillnader mellan individer och grupper inom samma art för att avla fram efterfrågade egenskaper. Kunskapen om inomartslig variation är dock eftersatt i den moderna biologiska forskningen, menar Christine Bacon.

– Det är en väldigt allvarlig brist, och det är därför det kommit två artiklar om det här i olika Nature-tidskrifter de senaste två månaderna ungefär, säger forskaren till statskanalen SR.

En sådan påverkan av evolutionen har samverkat med en successiv minskning av den sammanlagda mängden orörd natur och orsakat en minskning av den genetiska variationen. Den inomartsliga variationen har avgörande betydelse för en arts förmåga att anpassa sig till förändrade livsvillkor.

Annons:

Ju större den genetiska variationen är hos en art, desto högre är artens resiliens (ung. ”motståndskraft”), påpekar Bacon.

I artikeln refererar hon till två nya forskningsrapporter som enligt hennes uppfattning bryter isen med ett nydanande fokus på inomartsvariation. Simon Des Roches med flera är författare till studien Conserving intraspecific variation for nature’s contributions to people och M. Stange med flera ligger bakom rapporten The importance of genomic variation for biodiversity, ecosystems and people.

Enligt studien, ledd av Des Roches, som är forskare och postdoktorand vid UC Santa Cruz och idag verksam vid University of Washington, innebär den snabba förlust av variation inom arter, som vi ser idag, en dold kris för den biologiska mångfalden.

Des Roches noterar i studien exempelvis att människor länge varit beroende av variation inom domesticerade och för jordbruket viktiga arter.

Vår sam-evolutionära historia med hundratals domesticerade arter karaktäriseras av vår fortsatta selektion för ovanliga och för oss själva nyttobringande varianter inom arter,” skriver hon.

Författarna gör bland annat slutsatsen att inomartslig variation är en förutsättning för flera grundläggande och viktiga ekologiska funktioner.

Det finns åtskilliga exempel på vad som händer när vi förlorar inomartsvariation” förklarar medförfattaren Eric Palkovacs och fortsätter: "Ett av de bästa exemplen är kommersiella fiskodlingar, där olika fiskstammar bidrar till att stabilisera den generella populationen."

Subpopulationer av lax är exempelvis lokalt anpassade till förhållanden som uppstår vid olika vattenströmmar, vilket låter helhetspopulationen förbli stabil även när miljöfluktuationer orsakar en nedgång i vissa subpopulationer och ger en uppgång i andra.

Dessa effekter hos laxar undermineras av dammar, vilka utestänger subpopulationer från nödvändig lekmiljö samt från äggkläckning, vilket tenderar att kraftigt reducera den genetiska variationen.

Förlusten av inomartsvariation kan leda till instabila upp- och nedgångs-populationscykler, som är skadliga för fiskodlingen på lång sikt.

Christine Bacon beskriver även på samma tema hur hennes egen forskning om örten fjällsyra som genom inomartsvariation lyckats anpassa sig till förändrade livsvillkor i norra Sverige och det övriga Arktisområdet.

Hon betonar att inomartsforskningen kan bidra stort till vår inblick i ”hur växtsamhällen kommer att te sig inom fem till tjugo år” – en kunskap som, menar Bacon, kommer vara allt mer avgörande för vår överlevnad och vårt välbefinnande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad november 15, 2025 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den stora älgvandringen” lindrar stress och ångest

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

SVT:s naturprogram hjälper miljontals tittare att koppla av och känna närhet till naturen – trots att upplevelsen är digital, visar en studie från SLU.

Den stora älgvandringen är ett program där man varje år livesänder älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet lockar miljoner svenskar varje år, och även i andra länder.

Nu har forskare vid SLU har undersökt hur tittarna påverkas av älgprogrammet. Genom enkäter som spridits via sociala medier och programmets livechatt har över 2000 personer beskrivit sina upplevelser. Resultaten, som publicerats i tidskriften People and Nature, visar att programmet skapar en stark känsla av lugn och naturkontakt.

Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, säger forskaren Minh-Xuan Truong i ett pressmeddelande.

Annons:

Lindrar ångest

Programmet är ett typiskt exempel på så kallat "slow-tv", där man helt enkelt följer älgarna i naturens takt utan någon kommentator, snabba klipp eller dramatisk musik.

Det som gör upplevelsen så verklighetsnära är framför allt de naturliga ljuden. Älvens brus, fågelsång och vindens sus skapar en känsla av att faktiskt befinna sig på platsen. Vissa tittare uppgav till och med att de kunde känna doften av regn eller granskog.

Att programmet inte är redigerat uppskattas också. Ibland syns djur, ibland inte – precis som när man vandrar i skogen på riktigt.

Studien visar att tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet fungerar som en paus från vardagens stress. Flera deltagare i undersökningen beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra framhöll den lugnande effekten av att se djur i sin naturliga miljö.

Ersätter inte verkliga naturupplevelser

De som tittar uppger generellt att de känner en stark koppling till naturen. Känslan var särskilt uttalad hos personer som ofta vistas utomhus och är miljöengagerade. Kopplingen till naturen tenderade också att öka med åldern. Även livechatten uppskattas under programmets gång, då många upplever att det skapar en känsla av gemenskap.

Forskarna betonar att digitala naturupplevelser aldrig kan ersätta att själv vara ute, men att de kan fungera som ett viktigt komplement.

Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut, sade Truong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna splittrade om plastfri gurka

Publicerad november 13, 2025 – av Redaktionen

En ny typ av ätbar skyddsfilm som ska ersätta plast för grönsaker har testats i svenska butiker med varierande resultat. Nu ska projektet utvärderas för att avgöra om konceptet får en plats i livsmedelshandeln.

Skyddsfilmen är gjord på havreolja och rapsolja som sedan sprayas på grönsaken eller frukten, där den bildar en skyddande hinna. Skyddsfilmen är väldigt tunn och är endast 10–15 mikrometer tjock, samt doft- och smakfri – men den är fullt ätbar och tanken är också att den ska ätas.

Det är det svenska startupföretaget Saveggy som tagit fram den ätbara skyddsfilmen tillsammans med forskare vid Lunds universitet. Under oktober fick cirka 700 Ica-butiker i södra och västra Sverige möjlighet att sälja gurkan i ett pilotprojekt.

Projektet ska nu utvärderas, men redan nu har man fått en hel del reaktioner på den naturliga skyddsfilmen. Många svenskar gillar att man minskar användningen av plast och att skyddsfilmen är miljövänlig, andra är dock mer skeptiska. Att skyddsfilmen ska ätas är inte alltid populärt och många frågar sig vad det egentligen innehåller.

Annons:

Att vi nu har kommit ut på bredare front gör att fler får möjlighet att testa gurkan och bilda sig en egen uppfattning. Vi välkomnar diskussionen och har stor respekt för att alla inte omfamnar något nytt direkt. I sociala kanaler ser vi ibland spekulationer som inte alltid bygger på fakta. Många har också hört av sig för att få veta mer, vilket vi ser som något positivt, säger Martin Alexandersson, vd på Saveggy, till Land.se.

På Ica kommer man nu att utvärdera pilotprojektet och gurkorna kommer inte att säljas längre, men man vittnar däremot om att det funnits en hel del positiva reaktioner.

Vi analyserar nu resultaten från piloten för att därefter fatta beslut om nästa steg. Vi ser dock flera positiva indikationer både från många av de handlare som testat och även konsumenterna, säger Maria Gustavsson, som är innovationschef på Ica.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nattaktiva insekter minskar kraftigt – ljusföroreningar pekas ut som boven

Publicerad november 11, 2025 – av Redaktionen

Med hjälp av väderradar har forskare från Keele University kartlagt insektsrörelser i Storbritannien. Resultaten pekar på att artificiell belysning utgör ett allvarligt hot mot de nattflygende arterna och den biologiska mångfalden.

I studien, som publicerats i Global Change Biology, har man kartlagt hur insekter rör sig över Storbritannien genom att använda sig av radarsystem som används för att spåra nederbörd och stormar. Studien analyserade radar­data från över 35 000 kvadratkilometer, som samlats in mellan 2014 och 2021.

Resultaten visade att antalet dagsaktiva insekter varit relativt stabilt eller till och med ökat i de södra regionerna. Däremot kunde man se att de nattaktiva insekterna minskat kraftigt under perioden, och då särskilt i de norra delarna. Främst hade de minskat sedan 2016 och i de områden med ljusföroreningar från lampor. Även på dagen fanns mindre insekter i dessa områden.

Den nya studien stödjer också tidigare fynd när det gäller nattaktiva insekter och ljusföroreningar – att 31 procent av nattfjärilar minskade mellan åren 1969 och 2016, vilket delvis berodde på ökade ljusföroreningar.

Annons:

Detta är en av de första studierna som visar hur dag- och nattaktiva insekter påverkas på olika sätt och hur deras livsmiljöer påverkar dessa mönster. Det är ett viktigt steg mot att förstå var bevarandearbetet bör fokuseras, säger studiens huvudförfattare Dr Mansi Mungee i ett pressmeddelande.

Den största mängden insekter fanns i skogsområden, gräsmarker och städer – samtidigt som jordbruksmark och platser där artificiell belysning var stark hade de lägsta nivåerna. Detta kan förklaras med att denna mark har förlorat naturligt vilda växter samt har en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.

Forskarna förklarar att även om insekter är små är deras inverkan på ekosystemen enorm. De pollinerar grödor, bryter ner avfall och är en viktig födokälla för fåglar, fladdermöss och andra vilda djur. Förändringar i deras antal kan få ringverkningar i hela ekosystem. Forskarna tror dock att denna typ av studier med väderradar kan utgöra en revolution inom naturvården.

Leddjur utgör cirka 80 procent av alla kända djurarter, men vi har saknat konsekventa, storskaliga verktyg för att övervaka dem. Denna nya metod baserad på väderradar förändrar det, säger Dr Ryan Neely.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.