Annons:

Uppmaningen: Sluta mata fåglar

Publicerad 17 april 2026 – av Emil Fjellstedt
Blåmes.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Ett stort utbrott av blåmessjuka pågår just nu över hela Sverige. BirdLife Sverige uppmanar nu allmänheten att tillfälligt sluta mata småfåglar för att bromsa smittspridningen.

Sedan februari har antalet rapporter om sjuka och döda blåmesar ökat markant över hela landet – och under onsdagsmorgonen kom ett 40-tal rapporter om döda fåglar, från Västerbotten i norr till Skåne i söder.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har bekräftat blåmessjuka som dödsorsak hos flera fåglar. Bakterien som orsakar sjukdomen heter Suttonella ornithocola och angriper luftvägarna, vilket leder till lunginflammation – ofta med snabbt förlopp.

— Vi brukar få spridda rapporter om sjuka småfåglar inom vår viltsjukdomsövervakning, men det här ser vi som en uttalad trend med fler sjuka blåmesar än vanligt, säger Karin Olofsson-Sannö, biträdande statsveterinär och viltpatolog på SVA.

Annons:

Dödligheten är hög, även om en del fåglar överlever. Förutom blåmesar kan även andra småfåglar som talgoxar, svartmesar och stjärtmesar drabbas.

Smittspridning via luften

Sjukdomen sprids via inandning av bakterien. Vid obduktion syns typiska förändringar i lungorna med blödningar, inflammation och död vävnad. Symtomen är ofta diffusa: fåglarna kan verka apatiska, burrar upp fjädrarna, uppträder oskyggt eller får andningssvårigheter. I vissa fall hittas de döda utan förvarning.

Sjukdomen upptäcktes i Storbritannien 1996 och beskrevs vetenskapligt 2005. Sedan dess har återkommande utbrott skett i Europa, ofta under vårmånaderna mars till maj. Ett större utbrott inträffade i Tyskland 2020 – samma år som Sverige också drabbades av ökad smittspridning.

Rapportera sjuka eller döda fåglar

SVA uppmanar allmänheten att rapportera sjuka och döda fåglar på rapporteravilt.sva.se. På så sätt får myndigheten ett större underlag att analysera.

BirdLife Sverige uppmanar samtidigt alla som har fågelbord att tillfälligt sluta mata småfåglarna. Smittan sprids lättare när fåglar samlas i grupper vid exempelvis fågelbord. Fågelmatning är viktigast under vintern, då naturlig föda är knapp. Under vår och sommar finns det gott om mat i naturen.

— Så här års klarar sig fåglarna på den mat de hittar i naturen, skriver BirdLife i ett pressmeddelande.

Blåmessjuka smittar inte människor.

Läsaromröstning

Kommer du att följa BirdLife Sveriges uppmaning och sluta mata småfåglar tillfälligt på grund av blåmessjukan?

Röstning stängd

Ja, för att bromsa smittspridningen 41%
12 röster
Nej, fåglarna behöver maten ändå 10%
3 röster
Osäker, jag väntar och ser 21%
6 röster
Jag har inget fågelbord 28%
8 röster

29 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad Idag 07:37 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orangutanger räddade undan bränder får friheten tillbaka

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
Räddningspersonal vid en öppen transportbur i skogen till vänster och en orangutang med unge bland gröna grenar till höger.
Åtta orangutanger har flyttats till skyddad skog i västra Kalimantan efter att ha räddats undan bränder och från utsatta livsmiljöer.

Åtta orangutanger som räddats undan skogsbränderna i västra Kalimantan på Borneo har släppts ut i skyddsskogen Batu Nyambu. Samtidigt varnar organisationen YIARI för att skogar som är säkra nog att ta emot dem blir allt färre.

Utsläppet skedde i oktober, skriver International Animal Rescue. Den indonesiska partnerorganisationen YIARI genomförde det tillsammans med naturvårdsmyndigheten BKSDA.

Det är första gången orangutanger som drabbats av årets bränder förs tillbaka till det vilda.

Gruppen består av tre honor med ungar och två unga hanar, alla räddade i september. En hona och hennes unge hade levt i plantager intill en liten skogsdunge, och när elden närmade sig fanns ingen utväg.

Fyra andra djur hittades i kokos- och gummiplantager där elden hade bränt skogen runt dem. Enligt organisationen hade de för lite mat och riskerade konflikter med människor.

Mama Lifa och hennes unge klamrade sig fast vid några akacior på cirka 400 kvadratmeter, omgivna av oljepalmer. Området kunde inte längre föda dem.

Efter hälsokontroller på YIARI:s rehabiliteringscenter bedömdes alla åtta som friska. De beter sig fortfarande som vilda orangutanger.

Skog som aldrig brunnit

Bybor hjälpte till att bära transportburarna. Djuren släpptes ut ett i taget, med cirka 80 meter emellan.

— Det här är ett mycket glädjande ögonblick för oss, eftersom vilda orangutanger ska leva fritt i sin naturliga livsmiljö, inte vara instängda i burar, säger YIARI:s vd Karmele Llano Sánchez.

Batu Nyambu omfattar omkring 23 000 hektar primär och sekundär skog. Enligt organisationen finns där gott om föda, boträd och vattenkällor, och skogen hänger ihop med andra skyddade skogar.

Verksamhetschefen Argitoe Ranting beskriver platsen som fortfarande "ganska säker". Den har hittills aldrig brunnit.

— Många orangutanger har förlorat sin livsmiljö, samtidigt som de skogsområden som är tillräckligt säkra för att ta emot dem blir alltmer begränsade, säger han enligt International Animal Rescue.

Han betonar samtidigt att förflyttning inte är någon slutlig lösning. Så länge bränderna pågår måste räddningen gå hand i hand med skyddet av den skog som finns kvar.

Vid publiceringen uppgav organisationen att BKSDA och YIARI hade räddat 46 orangutanger sedan början av augusti. Många får fortfarande intensivvård för brännskador, undernäring och svår blodbrist.

— Skyddet av livsmiljön kommer alltid att vara högsta prioritet, men så länge deras livsmiljö är hotad är räddning ett av de bästa alternativen vi har för att hjälpa dem att överleva, säger Sánchez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter stoppet – nu får 72 vargar skjutas

Publicerad 16 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två vargar i en skogsglänta.

Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.

Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.

Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.

Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.

Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.

Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad 13 oktober 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.