En ny studie från Stockholms universitet visar att problemet med djurdöd är vanligare än vad forskarna tidigare trott och att det kan ge beteendestörningar och hota arters överlevnad genom försämring av immunförsvar och reproduktionsförmåga.
De första fallen med död lax och havsöring kom på 70-talet. Det visade sig bero på brist på tiamin, vitamin B1. När det tillsattes i fodret tillfrisknade fisken. I vårt mjöl är det tillsatt. För tre år sedan var det larm om sjuka, utmärglade och döda älgar och massdöd av sjöfågel. Sedan avklingade det.
Tre fjärdedelar av fåglarna är drabbade. Ålen har bara en femtedel av behövlig tiaminmängd. Ejder äter nästan bara blåmusslor och minskar kraftigt i antal på grund av att blåmusslor, som de nästan enbart äter, har så lite tiamin. Tiamin bildas i växter och svamp.
Lennart Balk vid Institutionen för Tillämpad miljövetenskap är oroad. Vi vet inte vilka mekanismerna bakom är. Bristsymptomen kan komma i ett område och sedan försvinna. Det kan saknas i födan, eller också kan djuren ha förlorat i förmåga att ta upp vitaminet. En annan orsak kan vara att behovet av det ökat och att det utsöndras snabbare. Om människan är skyldig genom övergödning av havet, gifter eller organiska föreningar från reningsverken är okänt.
Fotnot: Tre fjärdedelar av fåglarna är drabbade av brist på tiamin – vitamin B1 – enligt en studie från Stockholm universitetet.
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet