Annons:

Atlantstör ska återintroduceras i Göta Älv

Uppdaterad februari 19, 2024, Publicerad februari 19, 2024 – av Sofie Persson
Atlantstören kan i exceptionella fall bli över fyra meter lång och väga över 350 kilo.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Länsstyrelsen har gett klartecken för utsättning av atlantstör i Göta Älv så att den ska kunna återhämta sig i de svenska vattnen. Fisken räknas idag som regionalt utdöd på Sveriges rödlista.

Det var cirka hundra år sedan atlantstören senast simmade i det svenska vattensystemet Göta- och Nordre älv. Anledningen till att den försvann var bland annat på grund av att den var hårt fiskad och den påverkades även starkt av homogeniseringen av vattendraget och utbyggnaden av vattenkraften.

Projektet "Störens återkomst" drivs av Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund i syfte att återetablera arten i främst Göta och Nordre Älv som huvudområde. Detta görs också i samarbete med bland annat Göteborgs Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Göteborgs Naturhistoriska Museum.

Vidare samarbetar man med Tyskland där man arbetar med experter från Leibniz-Institute for Freshwater Ecology and Inland Fisheries i Berlin som redan nu säkerställt yngel. Just tyskar ska vara något av experter när det kommer till atlantstörens ekologi och har dessutom lång erfarenhet av återetablering av arten.

Annons:

Nu har Länsstyrelsen i Västra Götaland gett grönt ljus till utsättning av stören där nästa steg blir att frakta ett tiotal juvenila fiskar för utsättning. Fiskarna kommer att märkas och övervakas en tid för att se hur utsättningen fungerar och i maj kommer sedan ytterligare fiskar att fraktas från Tyskland till Sverige.

"Unik händelse"

– Det här är en unik händelse. Att Sverige aktivt återfår en regionalt utdöd art, det är mycket ovanligt! Det är så spännande och jag längtar verkligen efter dagen då vi kan se på älven och tänka ”där under simmar nu även en atlantstör, säger projektledare och biolog Linnéa Jägrud till Sportfiskarna,

Stören ska ha spelat en viktig roll i den skandinaviska historien och man har gjort arkeologiska fynd som man antar sträcker sig ända tillbaka till 1400-talet. Sportfiskarna menar att återetableringen av arten delvis handlar om att bevara den biologiska mångfalden, men att det också är ett sätt att återupprätta den förlorade identiteten hos vattendraget. Vidare ska det kunna öka möjligheterna för ett hållbart fiske i framtiden.

– I en tid av bakslag för naturen, svårigheter för miljön och arters utdöende i en aldrig tidigare skådad takt, skulle en återetablering av en utrotad art sända en viktig och inspirerande signal till naturvårdare runtom i Europa och västvärlden, säger Jägrud.

Atlantisk stör (Acipenser oxyrinchus)

Kallas även atlantstör och är en art i familjen störfiskar. Den är långsträckt utan fjäll och färgen kan variera mellan blåsvart till olivbrun på ovansidan, men är ljusare på sidorna och vitaktig på buken. Hanen kan bli cirka 400 centimeter lång och honan 430 centimeter. Största konstaterade vikt är 368 kilo. Den kan också bli omkring 60 år gammal.

I världen räknas den som Nära hotad, men anses vara utdöd i både Sverige och Finland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sällsynt ökenlöpare på norra Öland – första fyndet i Sverige sedan 1942

Publicerad Igår 07:05 – av Emil Fjellstedt
Ökenlöpare springer över torr sandig mark

En ökenlöpare har dykt upp på norra Öland, den första i Sverige sedan 1942. Fågelskådare samlades på ön i helgen för att få se den.

Fyndet gjordes av Hans Sandström från norra Öland, och larmet gick i Eskilslund. Enligt Ölandsbladet, som skriver att fågeln fortfarande hänger kvar, var 700–800 personer på plats under helgen. Den skattefinansierade statskanalen SVT uppger i stället att tusentals skådare samlades.

— Den är supersällsynt, säger Markus Tallroth från BirdLife Sverige till Ölandsbladet.

Tre gånger tidigare har ökenlöparen observerats i Sverige. Senast var 1942 i Ottenby, också det på Öland. Arten lever vanligtvis på Kanarieöarna, i norra Afrika och i sydvästra Asien.

Hur fågeln hamnade så långt norrut är oklart. Markus Tallroth misstänker att den följt med varm luft.

— Kanske kan man misstänka att den hängt med den värmen upp, navigerat fel helt enkelt och följt med de varma luftmassorna mot Skandinavien, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.