Arkeologer har öppnat den vikingatida skeppsgraven Grønhaug på Karmøy i västra Norge. De har redan gjort fynd som tyder på goda bevaringsförhållanden och möjligen på en äldre grav under skeppsgraven.
Grønhaug är en av flera monumentala gravhögar vid Karmsundet på Karmøy, ett område som länge har haft en särskild plats i berättelsen om den tidiga vikingatiden. Nu undersöks högen av arkeologer från Arkeologiskt museum vid Universitetet i Stavanger, på uppdrag av den norska kulturmiljömyndigheten Riksantikvaren.
— Det här blir otroligt spännande och jag ser mycket fram emot det. Det är som julafton för oss som älskar det norska vikingaarvet. Skeppsgravhögarna i Norge saknar motstycke i världen, och på Karmøy är de unika. Här ligger de tätare än någon annanstans i landet, säger riksantikvar Hanna Geiran.
Riksantikvaren uppger att skeppsgraven senast undersöktes 1902 av arkeologen Haakon Schetelig. Då hittades rester av ett omkring 15 meter långt skepp av ek, samt delar av gravens utrustning. De bäst bevarade delarna av skeppets bordplankor togs till Bergen, medan mycket av det våta träet fick ligga kvar i marken.
Den nya utgrävningen ingår också i arbetet med att lyfta fram norska vikingatida skeppsgravar i en möjlig framtida världsarvsprocess. På Karmøy finns även Salhushaugen, där konturerna av ett tidigare okänt skepp identifierades med markradar 2023.
Undersökningen är dock begränsad. Arkeologerna öppnar inte hela högen, utan har gått ned genom ett schakt som i stort följer Scheteligs gamla öppning.
Spår av något äldre under skeppsgraven
Det nya arbetet har redan gett indikationer på att högen rymmer en längre historia än den vikingatida begravningen. Under skeppsgraven har arkeologerna påträffat en stenkonstruktion och lager som kan höra till en äldre gravhög från bronsåldern. Bedömningen är preliminär och ytterligare prover ska tas innan en säkrare tidslinje kan fastställas.
Om tolkningen bekräftas innebär det att vikingatidens gravläggning kan ha anlagts ovanpå en redan gammal och betydelsefull plats i landskapet. Det skulle passa in i ett mönster där senare makthavare återanvänder äldre monument för att knyta an till mark, minne och auktoritet – men just för Grønhaug är frågan ännu inte avgjord.
Bevarad växtlighet och skeppsnaglar
De första fynden talar för ovanligt goda bevaringsförhållanden inne i högen. Arkeologerna har bland annat hittat metallnaglar som kan härröra från skeppet, samt trä och ett torvlager där växtlighet fortfarande kan urskiljas. Det bevarade torvlagret har gjort det möjligt att känna igen växter som fanns på platsen när gravhögen anlades.
Det är betydelsefullt, eftersom organiskt material ofta är det som snabbast går förlorat i äldre gravar. Fynden kan ge bättre kunskap om hur högen byggdes, vad som lades i den och hur platsen såg ut vid tiden för begravningen.
— Mycket av skeppsgraven är bevarat, så här finns mycket orört sedan vikingatiden. Vi vet inte vad vi kommer att stöta på, säger arkeologen Marie Ødegaard.
Vad bör väga tyngst när Grønhaug undersöks?
Röstning stängd
31 röster totalt
