Först hittades 19 silvermynt. Sedan växte fyndet till nästan 3 000 – och nu beskrivs skatten som den största vikingatida myntskatten i Norges historia.
Upptäckten gjordes den 10 april av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre vid Mørstad gård i Åmot kommun i Østerdalen. När arkeologer kallades in för att undersöka platsen visade sig det första fyndet vara början på något betydligt större.
Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo beskriver skatten som ett enormt vikingatida myntfynd. Innlandet fylkeskommune uppger att 2 970 silvermynt hittills har tagits upp, tillsammans med fragment av så kallat hacksilver – avklippta silverbitar som användes som betalningsmedel.
— Detta är helt utan motstycke. Det är helt vansinnigt, säger arkeologen May-Tove Smiseth vid Innlandet fylkeskommune till norska forskning.no.
Mynt från England och Tyskland
Mynten dateras huvudsakligen till perioden från 980-talet till 1040-talet. Enligt professor Svein Harald Gullbekk, myntexpert vid Kulturhistorisk museum, kan skatten ha lagts ned omkring år 1050.
Fyndet består framför allt av engelska och tyska mynt, men även danska och norska mynt förekommer. Bland de härskare som kopplas till mynten nämns Knut den store, Æthelred II, Otto III och Harald Hårdråde.
Gullbekk beskriver fyndet som extraordinärt och framhåller att det tidigare har hittats vikingatida myntfynd med omkring 2 000 mynt i Norge, men inte fler än 3 000.
— De har brutit en barriär här. Detta är verkligen enastående, säger han till forskning.no.
Kan kopplas till järnproduktion
Østerdalen var under vikingatid och medeltid ett viktigt område för järnproduktion. Arkeologen Jostein Bergstøl vid Kulturhistorisk museum uppger att det från 900-talet och fram till slutet av 1200-talet fanns en omfattande järnproduktion i området.
Malmen togs från mossar och det bearbetade järnet exporterades vidare till Europa. En möjlig tolkning är därför att myntskatten speglar kapital som samlats genom handel och produktion i området.
Fyndets sammansättning visar också hur utländska mynt cirkulerade i Norge innan landet fick en mer omfattande nationell myntprägling under Harald Hårdråde, som regerade 1046–1066.
”Nationell och internationell händelse”
Norges riksantikvarie Hanna Geiran beskriver fyndet som en händelse av både nationell och internationell betydelse.
— Jag trodde inte mina egna öron när jag hörde om fyndet. Detta är både en nationell och internationell händelse, och få saker engagerar så mycket som vikingatiden i Norge, säger hon enligt Riksantikvaren.
Riksantikvaren har beviljat 1,2 miljoner norska kronor till fortsatta arkeologiska undersökningar. Kulturhistorisk museum vid Universitetet i Oslo ansvarar för konservering och analys av mynten.
Sökningarna på platsen uppges ännu inte vara avslutade. Fyndet kan därför komma att växa ytterligare.
Vad tror du Norges största vikingatida myntskatt främst berättar om?
Röstning stängd
19 röster totalt
