Annons:

Jakubowskis gärning präglades av tanken om den judiska särställningen

Judisk makt-aktivisten Jackie Jakubowski har avlidit, 68 år gammal. Medan Bonnier hyllar hans eftermäle bortser de helt ifrån den fientlighet mot allt det typiskt svenska som framförallt präglande hans publicistiska år i arbetet som chefredaktör för tidskriften Judisk Krönika.

Uppdaterad maj 31, 2020, Publicerad maj 30, 2020 – av Markus Andersson

När det första numret av Judisk Krönika utkom 1932 konstaterade Hugo Valentin i tidskriften att ”det är något stort och gripande i att tillhöra ett förtryckt och lidande folk som söker friheten och rätten att utveckla sig självt.

Leon Fried fortsatte:

Judiskt självhat! Kan en mänsklig hjärna alstra en absurdare tanke? Har ett folk, vilket i årtusenden gällt som världens avskum, som Guds styvbarn på jorden, har detta folk råd att kosta på sig ett självhat, ett hat mot det förgångna och det egna kynnet? [...] Var det judiska folkets kringströende, denna skingring av en ras, som ville bygga sitt rike ända upp till himlen, som religiöst eller humanitärt - vilket torde vara det riktigare ordet - ville skapa en andlig universalism, var denna skingring endast menad som ett förverkligande av babeltornssagan?"

Keren Kajemet lyfte sedan fram narrativet att en ”handfull skara judiska män och kvinnor” kommit till Palestina ”uppfyllda av kärlek och hängivenhet till det land där den judiska själen vaknat” och att inte ens ”lömska araber eller vilda beduiner” kunde nedslå modet hos de judiska invandrarna efter att baron Rothschild inköpt jorden åt sina stamfränder. Det hela beskrivs som en judisk kolonisation, men en positiv sådan.

Annons:

Mellan 1980 och 2015 var Jackie Jakubowski chefredaktör för tidskriften, och även om retoriken i Judisk Krönika efterhand förändrades under Jakubowskis ledarskap, behöll den alltid sin tydligt sionistiska prägel och har explicit arbetat för att "slå vakt om det judiska" i Sverige.

I måndags rapporterades att Jakubowski avlidit, 68 år gammal. Den vänsterliberala Bonniertidningen Dagens Nyheter beskriver i en hyllningsartikel Jakubowski som en viktig röst i att skola svenskarna med sina tidigare förment bristande kunskaper om antisemitism och går så långt som att hävda att det till stor del är Jakubowskis förtjänst att man i Sverige idag reagerar på en negativ inställning till judar med bestörtning. Man framhåller också att hans inflytande i Sverige genomsyrats av en konstruktiv strävan med majoritetsbefolkningen präglad av gemensam tolerans.

I Judisk Krönika visade Jackie Jakubowski på både den judiska kulturens särart och dess självklara hemvist i det svenska kulturarvet – i förlängningen en illustration av hur en minoritets- och majoritetskultur både kan bredda och skärpa varandra, om förutsättningen är gemensam tolerans”, skriver man.

Jakubowski får därtill äran för att ha spritt kunskap om islam i Sverige och fokuserat på vad som ”sammanbinder de stora religionerna”. En insats som DN beskriver som ”betydelsefull för människors förmåga att leva tillsammans”.

Ja, fan ta er som tvingar mig och andra judar att befatta oss med ert hat! Glöm inte att antisemitismen är en sjukdom hos icke-judar men som judar får plågas av

Israel låg Jackie Jakubowski mycket nära, och han hade i debatten en påfallande aggressiv hållning till kritik mot det sionistiska statsbygget även när den kom från andra svenska judar. Efter att den profilerade judiske journalisten Göran Rosenberg publicerat en debattartikel som innehöll Israelkritik, och där konflikten mellan judar och palestinier lyftes, menade Rosenberg att man inte bara kan försvara allt som Israel tar sig för. Jakubowski anklagade då Rosenberg för att ”innerst inne” vilja se Israels utplånande och drömma om ett Mellanöstern utan en judisk stat.

Själv betraktade Jakubowski kritik av den egna folkgruppen även rent generellt som absolut orättmätig, och betraktade yttre fientlighet rentav som en sinnessjukdom som var exklusivt förbehållen andra folkgrupper.

"Ja, fan ta er som tvingar mig och andra judar att befatta oss med ert hat! Glöm inte att antisemitismen är en sjukdom hos icke-judar men som judar får plågas av.", skriver han i en krönika i Expressen 2014.

Han framhöll ofta judar som en förebild för andra minoritetsgrupper och att den judiska överlevnadsstrategin visat sig vara mycket effektiv i främmande värdsamhällen, men påpekade att ”den judiska erfarenheten är unik” och inte till fullo appliceras kan på andra grupper.

Den judiska självidentifikationen innehåller istället fler komponenter: religion, kulturarv, förbundenhet med historiskt och andligt centrum i Israel och även språk”, förklarar Jakubowski och tänker sig att muslimska invandrare till Sverige kan komma att följa den judiska förebilden för att bygga upp en egen gruppgemenskap inuti ett värdsamhälle.

De judiska församlingarna fungerar idag som ett civilt samhälle med infrastruktur och aktiviteter från vaggan till graven”, konstaterar han.

Att just judar fortfarande efter 2000 år i diaspora är en särskilt skiljbar och identifierbar grupp menade Jakubowski beror på att judar bättre än andra grupper behärskar balansgången mellan när man ska anpassa sig och när man inte ska göra det. Jakubowski visade också att han visste vad han talade om som en av de mest högljudda rösterna för att jiddisch skulle bli ett officiellt minoritetsspråk i Sverige, något som sedan också blev verklighet runt millennieskiftet.

Det återstår dock för majoritetssamhället, inte minst för de svenska myndigheterna, att acceptera att denna dualism som berikar minoriteter också är berikande för Sverige”, konstaterade han i tidskriften redan 1997 och menade då att det var oroväckande med de rasistiska tendenserna han ska ha noterat som utbredd hos den svenska befolkningen.

Det är meningslöst att försöka förneka att judar har makt och framträdande positioner inom populärkulturen

Judisk Krönika har under Jakubowskis ledarskap varit en offensiv tidskrift som även fått möta kritik för att ha lyft fram artiklar som för fram tankar om judisk överhöghet och särställning. Ett sådant exempel är artikeln "Judar styr Hollywood – so what?". Där menar den judiske skribenten Michael Medved att det är helt i sin ordning att judar dominerar underhållningsindustrin, men att det däremot är negativt och riskerar att spä på antisemitismen i samhället att Hollywood och att dess produktioner förknippas så intimt med det judiska, eftersom Hollywood kan betraktas som en destruktiv kraft och att risken därför även finns att även judar associeras till att vara en destruktiv kraft.

Det är meningslöst att försöka förneka att judar har makt och framträdande positioner inom populärkulturen. En lista över de mest inflytelserika producenterna i de största filmbolagen innehåller en majoritet identifierbart judiska namn. Att judar spelar en framträdande roll är uppenbart för alla som finner det mödan värt att läsa förteckningen för uppmärksammade filmer eller tv-program”, konstaterar Medved.

Samtidigt som tidskriften fungerat som en starkt pro-judisk och pro-israelisk lobby i Sverige, där etniska rättigheter för judar och judisk identitet har spelat en helt avgörande roll, har man haft en påtagligt fientlig och bevakande hållning till projekt för svenskar med nationalistisk prägel.

Den ariska vampyren i sin sarkofag. Du blonda övermänniska nu gryr din domedag. Tills ditt främlingshat har gett sig av skall jag vaka vid din grav”, lyder en publicerad sångtext med rasistiska budskap riktade specifikt mot människor av europeisk härkomst.

Tidskriftens iögonfallande fientlighet till den svenska majoritetsbefolkningens rätt till att bevara sin egen särart speglades även starkt i Jakubowskis personliga inställning. När Judiska museet 2019 öppnade sina nya lokaler, byggt och iordningställt med 1,6 miljoner kronor från den svenska staten, samt med bidrag från Postkodlotteriet och privatpersoner, kommenterade Jakubowski nyöppnandet i DN och menade där att judarnas ”uppgift är att tänja på nationens trista gränser och öppna sinnena för det berikande främmande”.

Inom Bonnierkoncernen är hyllningarna till Jakubowski givetvis lika positiva som de är samstämmiga. Expressen beskriver hans livsgärning som "enastående". Som den kända raden i Hávamál lyder dö fäder och fränder, och även själv dör du likaledes, men ett vet jag, som aldrig dör - och det är domen över död man. I kontexten av den påtagliga dubbelheten i den bredare gärning Jakubowski i verkligheten representerade, kan det dock ifrågasättas huruvida hans dom verkligen är ett positivt eftermäle i relation till den för människor betydelsefulla förmåga att leva tillsammans som DN vill låta påskina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.