Annons:

I möte med världens främsta djurrättsaktivist

Peta är världens största djurrättsorganisation. I samband med grundaren och förgrundsgestalten Ingrid Newkirks 70-årsdag mötte vi henne för att höra mer om hennes livshistoria och nycklarna till framgångsrik aktivism.

Uppdaterad januari 6, 2020, Publicerad juni 19, 2019 – av Isac Boman

Under 40 år har Ingrid Newkirk byggt upp People for the Ethical Treatment of Animals - en organisation som idag har mer än 6 miljoner medlemmar, över 400 anställda och som satt avtryck över hela världen. Det är från 16th street i Washington, på samma väg som Vita Huset som hon sitter i sitt kontor när vi når henne på telefon.

– Vissa människor föds till att kunna uppskatta konst, andra är musikaliska. Jag brydde mig bara alltid om djur, berättar Newkirk när vi frågar om den tidiga bakgrunden till hennes engagemang.

Från 7 års ålder bodde hon i Delhi i Indien och följde ofta med sin mor som då hjälpte Moder Teresas arbete med föräldralösa barn.

– Där kunde man se djur på gatan som var i väldigt dåligt skick. Det är boskap som slås och strövarhundar som svälter och är sjuka.

Annons:

Särskilt intryck på henne gjorde moderns vana att stanna till om hon såg ett djur i nöd.

– De djuren berörde mig och jag lovade mig själv att jag skulle göra något viktigt för djur när jag växte upp. Sedan blev jag en tonåring och fokuserade bara på pojkar och annat men senare mindes jag och började enkelt med att jobba i en kennel.

Newkirk nämner att boken Animal Liberation av Peter Singer var en milstolpe i hennes liv.

– Till en början tänkte jag mest att ta hand om djur betyder att se till att de har mat och vatten och att ingen slår dem eller sätter fyrverkerier i svansen på dem eller något sådant. Den boken fick mig att tänka att djur kanske inte bara är här för att behandlas väl för våra egna behov utan att de kanske är sina små egna nationer, sina egna små stammar och att vi som människor med den makt vi har måste tänka även på andra varelser som kan känna rädsla, smärta och glädje och önskar frihet som vi gör. Djur har fantastiska talanger, men även om de inte skulle ha det så kan de känna och det bör vi respektera.

Hon talar sig idag varm om en vegansk livsstil men tillägger också att det inte alltid varit så och att hennes personliga omställning till vegansk kost var en lång process.

– När jag var 19 hade jag en egen päls. Min far och jag tror jag nog har ätit oss igenom hela djurriket. Han var en gourmand så han tyckte om äta alla möjliga sorters kött. Det var något jag tog till mig gradvis när jag såg hur djuren led. Det är viktigt att ge människor rum, att inte kritisera dem bara för att de gör vad de vuxit upp med.

 

Foto: Privat

 

Hon konstaterar att stora förändringar skett inte bara för henne själv utan även i omvärlden under de 40 år hon varit aktiv.

– När jag började visste människor helt enkelt inte vad man skulle äta om man inte åt djur, idag kan man bara gå till affären och hitta ett massivt utbud av vegansk mat. Då fanns det ingenting.

Newkirk har själv en bakgrund som polis, men även om en juridisk aspekt finns som en del av Petas verksamhet ligger den inte i fokus. Inte heller lobbyismen ligger i förgrunden trots närheten till Capitol Hill. Hon återkommer istället flera gånger till två andra saker hon menar ger resultat när det kommer till aktivism.

– Vi har först visat på grymheter och sedan visat alternativ för att göra omställningen enkel från mat, kläder, underhållning eller andra produkter där djur far illa. Regeringar och myndigheter är långsamma till handling men vi kan göra saker här och nu genom våra val och vår livsstil som i sin tur förändrar omvärlden.

Två saker som Peta mött särskild kritik för är de wallraffande infiltrationer man gjort för att påvisa missförhållanden, och de fall där man gått utanför lagens råmärken med aktivistiska insatser. Ett exempel på det var när Petas aktivister avbröt bilutställningar i protest mot att apor och andra djur då användes av merparten av världens bilföretag för krocktester. Efter att man inte fick gensvar på de aktionerna eskalerade man till att slå sönder bilar som donerats av sympatisörer till Peta för ändamålet. Någon märkbar reaktion fick man dock inte före man brände de donerade bilarna i sina aktioner och fick efter det sedermera biltillverkare en efter en att ge efter. När vi frågar Newkirk om ämnet civil olydnad lyfter hon upp perspektivet att civil på engelska insinuerar att vara civiliserad eller artig och att man måste veta vad man gör när man tar sig sådana friheter.

– Om du inte måste bli arresterad, bli inte det. Men om någon går in i ett laboratorium och berättar att ni inte ska förgifta de här hundarna eller blockerar en pälsbutik eller och säger att de stannar tills de slutar - de människorna ger något av sig själv och de som kritiserar dem bör fråga sig själva om de gör vad man kan göra för åstadkomma en förändring själva och om det fungerar.

 

Foto: Peta

 

Newkirk nämner en historia där hon tillsammans med en annan aktivist sprang ut på ett fält för duvskytte mitt i skottlossningen och satt arresterad i 14 dagar för aktionen.

– Jag har blivit arresterad dussintals gånger och när jag varit inspärrad vet jag varför jag är där.

Med en organisation som vuxit under 40 år frågar vi henne om hennes tillvägagångssätt när hon byggt upp Peta till vad det är idag och vad andra ledare och aktivister kan lära sig av det.

– Man kan inte se till pengar först - utan att alltid göra sitt bästa. Om andra märker att du är ärlig och försöker göra skillnad så kommer de till ditt stöd - och på det sättet växer du. Alla insatser har varit värdefulla, från någon enstaka timmes volontärarbete till nedsatt pris på ett tryckeri.

Hon understryker också vikten av att se potentialen i människor och att börja från deras synvinkel för att sätta saker och ting efterhand i ett större sammanhang.

– Någon kanske kommer in och bryr sig väldigt mycket om en hund, men ser inte hela bilden och så snart som det är möjligt försöker vi få dem att se att det inte bara handlar om en enskild hund - utan om djurens rätt i stort.

Newkirk berättar också om misstag hon gjort på vägen och vad hon ångrar eller skulle göra annorlunda med den kunskap hon har idag.

– Det är mycket jag skulle göra annorlunda, och jag skulle börja med att födas mer intelligent. Jag har varit väldigt otålig och ibland är det bra men inte alltid. Jag har haft dåligt tålamod med människor som inte presterat på grund av personliga problem eller andra olika orsaker. Jag brukade också anställa människor för att jag tyckte de var trevliga - men om du inte driver en välgörenhetsorganisation som ett företag så kommer du inte få saker gjorda. Bara för att någon tycker om djur betyder det inte att de automatiskt ska ha ett jobb i din organisation - för kanske är de inte lika bra som någon som kan göra jobbet för djuren bättre eller snabbare. Det är också hemskt att behöva avskeda en trevlig människa.

I slutet av intervjun hinner vi också lyfta frågan om hur hon själv hanterat sina kritiker.

– Det finns exempelvis jägare som blir upprörda över att vi kritiserar jakt för underhållning och de kan säga att de passar på att steka en extra hamburgare ikväll. Men det är inget man kan haka upp sig på, huvudsaken i slutändan är att meddelandet går fram - det är så människor förändras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.