Europas försvarare: Del 2 – Pelayo av Asturien

Pelayo av Asturien var en visigotisk kämpe som hängav sig åt att driva bort de invaderande morerna från den iberiska halvön. Han grundade även kungariket Asturien.

Det är inte fastslaget exakt var Pelayo föddes, men det var någonstans i det nuvarande Spanien. Det är inte heller fastslaget vilket år han föddes, men man tror att det var omkring år 685. Pelayo var son till den visigotiske adelsmannen Fafila och barnbarn till Chindasuinth. Pelayos far blev dödad av en rivaliserande visigotisk klan under ledning av kung Witiza, då klanerna stred sinsemellan. Enligt vissa källor for Pelayo på pilgrimsfärd till Jerusalem efter sin fars död. Enligt andra källor så blev han landsförvisad år 702 av just kung Witiza. Då Pelayo återkom till Spanien tog han värvning hos Kung Roderick, Spaniens siste visigotkung, och blev en del av hans kungliga livgarde.

Det visigotiska kungadömet krossades sedermera av de invaderande muslimska morerna i slaget vid Guadalete (år 711 eller 712). Kung Roderick blev dödad i slaget och morerna erövrade Spanien. Efter slaget flydde Pelayo och många andra soldater norrut till de bergiga provinserna Kantabrien och Asturien för att fortsätta kriget. Tids nog blev Pelayo tillfångatagen av morerna och skickad till Córdoba som krigsbyte. Samtidigt blev hans syster Adosinda tvingad till att gifta sig med Munuza – en morisk guvernör (i antingen Gijón eller León). Möjligen var det detta som sporrade Pelayo till att rymma och revoltera mot de moriska härskarna. Han återvände till bergen i Asturien och fortsatte kampen. Pelayo hade dock svårt att uppbåda en större styrka för att slåss mot morerna.

Slaget vid Covadonga
Asturien hade blivit en bastion för det europeiska* motståndet mot den muslimska expansionen. Morerna, under ledning av Al Qama, attackerade tids nog Pelayo och hans män – som i moriska krönikor beskrivs som “trettio vilda åsnor”. Slaget skedde förmodligen sommaren år 718 eller 722. Trots en, till syntes, överlägsen morisk styrka så segrade Pelayo och hans män. Det var en avgörande seger. Båda de muslimska härförarna Al Qama och Munuza blev dödade i slaget. Den visigotiska segern var den första sedan den muslimska erövringen av iberiska halvön. Slaget beskrivs ofta som startskottet för “reconquistan” – som skulle pågå i 800 år och slutligen driva morerna från europeisk mark.

Efter slaget
Pelayo grundade kungadömet Asturien och blev dess förste kung. Hans kungadöme växte snabbt då han gifte bort sin dotter till sin granne till öster – Pedro av Kantabrien. Han regerade fram till sin död år 737. Pelayo ligger begravd i Den heliga grottan i Covadonga. En grotta som han, enligt sägen, gömde sig i under de muslimska härjningarna.

Visigoterna, eller västgoterna, är en gren av goterna – som är en germansk folkstam. Goternas ursprung är omdiskuterat, men många hävdar att de härstammar från Skandinavien.

*= Skribenten använder epitetet “europeiska” istället för “kristna”, då kampen i första hand handlar om demografi och inte religion.

Linus K