Annons:

Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Utvecklingen av AI

Elon Musk fortsätter att intressera och gäcka omvärlden. Klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör - såväl teknologiskt som kulturellt och politiskt. Nya Dagbladet har tagit en titt på världens kanske mest profilerade entreprenör.

Uppdaterad januari 31, 2025, Publicerad mars 31, 2024
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.


Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta ”woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Annons:

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en ”multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Professor: Vi offrar källkritiken för snabba AI-svar

Utvecklingen av AI

Publicerad yesterday 09:11
– av Isac Boman
AI har blivit en naturlig följeslagare i vår vardag - men vad händer om vi slutar tänka själva och tar chatbottens svar som sanning?

Professor Olof Sundin varnar för att generativ AI undergräver vår grundläggande förmåga att värdera information.

När källorna försvinner och svaren baseras på sannolikhetsberäkningar riskerar vi att förlora vår källkritik.

— Det vi ser är ett paradigmskifte i hur vi traditionellt söker, värderar och förstår information, konstaterar Sundin, professor i bok- och bibliotekskunskap vid Lunds universitet.

När vi googlar får vi upp länkar till källor som vi, om vi vill, kan granska och bedöma trovärdigheten hos. I språkmodeller som Chat GPT får användaren ett färdigt svar, men källorna blir ofta osynliga och inte sällan helt frånvarande.

Annons:

— Svaret är baserat på sannolikhetsberäkningar av de ord du är intresserad av, inte på verifierbara uppgifter. De här språkmodellerna gissar vilka ord som sannolikt kommer härnäst, förklarar Olof Sundin.

Utan källor försvinner transparensen och ansvaret för att värdera informationen som presenteras hamnar helt på användaren.

— Det är väldigt svårt att värdera kunskap utan källor om du inte kan ämnet, eftersom det är ett källkritiskt uppdrag, förklarar han.

”Mer beroende av systemen”

Vissa AI-system har försökt möta kritiken genom RAG (Retrieval Augmented Generation), där språkmodellen sammanfattar information från faktiska källor, men forskning vittnar om ett oroande mönster.

— Studier från till exempel Pew Research Institute visar att användarna är mindre benägna att följa länkarna än tidigare. Färre klick på ursprungliga källor, som bloggar, tidningar och Wikipedia, hotar det digitala kunskapsekosystemet, argumenterar Sundin.

— Det har troligen alltid varit så att vi ofta söker efter svar och inte källor. Men när vi får enbart svar och inga källor blir vi sämre på källkritik och mer beroende av systemen.

Forskning visar även att människor själva underskattar hur stor tilltro de faktiskt har till AI:n svar.

— Människor säger ofta att de bara litar på AI när det gäller enkla frågor. Men forskning visar att de i vardagen faktiskt litar mer på AI än vad de tror, konstaterar professorn.

Sårbart för påverkan

Hur språkmodeller tränas och modereras kan göra dem sårbara för påverkan och Sundin uppmanar alla användare att fundera över vem som bestämmer hur språkmodellerna faktiskt tränas, på vilka texter och med vilket syfte.

Generativ AI har också en tendens att ofta ge felaktiga svar som ser ”seriösa” och korrekta ut, vilket kan skada tilliten till kunskap i samhället.

— När tilliten urholkas finns en risk att man börjar misstro allt och då kan man resonera som så att man lika gärna kan tro på vad man vill, fortsätter Olof Sundin.

Professorn ser en stor fara för två nödvändiga förutsättningar för att kunna utöva sina demokratiska rättigheter – källkritiskt tänkande och förmågan att värdera olika röster.

— När flödet av kunskap och information blir mindre transparent – att vi inte förstår varför vi möter det vi möter online – riskerar vi att tappa den förmågan. Detta är en fråga vi måste ta på allvar – innan vi låter våra ’digitala vänner’ ta över helt, avslutar han.

Språkmodeller

AI-tjänster som ChatGPT bygger på språkmodeller (till exempel GPT-4) som är tränade på enorma textmängder. Modellen förutsäger vilket ord som sannolikt kommer härnäst i en mening, baserat på mönster i språkanvändning.

Den "vet" inte vad som faktiskt är sant – den "gissar" vad som är rätt utifrån sannolikhetsberäkningar.

RAG (Retrieval-Augmented Generation)

RAG kombinerar AI-genererade svar med information hämtad från verkliga källor, till exempel de tre översta länkarna i en Google-sökning.

Metoden ger bättre transparens än AI-tjänster som svarar helt utan källhänvisningar, men studier visar att användarna trots detta klickar allt mindre på länkarna till originalkällorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anthropic utmanar Google och OpenAI med ny AI-toppmodell

Utvecklingen av AI

Publicerad september 30, 2025
– av Markus Andersson
AI-bolagens kapplöpning fortsätter i rask takt, nu med en ny modell från Anthropic.

AI-bolaget Anthropic lanserar Claude Sonnet 4.5, som beskrivs som företagets hittills mest avancerade AI-system och marknadsledande för programmering. Modellen presterar enligt bolaget bättre än konkurrenterna från Google och OpenAI.

Anthropic har släppt sin nya toppmodell Claude Sonnet 4.5, som bolaget hävdar är den bästa på marknaden för kodning. Enligt uppgifter överträffar modellen både Googles Gemini 2.5 Pro och OpenAI:s GPT-5 på flera kodningsbenchmarks, skriver TechCrunch.

En av de mest anmärkningsvärda funktionerna är modellens förmåga att arbeta självständigt under längre perioder. Under tidiga tester med företagskunder har Claude Sonnet 4.5 observerats koda autonomt i upp till 30 timmar. Under dessa arbetssessioner har AI-modellen inte bara byggt applikationer utan också satt upp databastjänster, köpt domännamn och genomfört säkerhetsrevisioner.

Fokus på säkerhet och tillförlitlighet

Anthropic framhåller att Claude Sonnet 4.5 även är deras säkraste modell hittills, med förstärkt skydd mot manipulation och spärrar för farligt innehåll. Företaget menar att modellen kan skapa ”produktionsklara” applikationer snarare än bara prototyper, vilket representerar ett steg framåt i tillförlitlighet.

Annons:

Modellen är tillgänglig via Claude API och i Claude-chatboten. Prissättningen för utvecklare ligger på 3 dollar per miljon input-tokens och 15 dollar per miljon output-tokens.

Hårt tempo i AI-kapplöpningen

Lanseringen kommer mindre än två månader efter företagets förra toppmodell, Claude Opus 4.1. Detta snabba utvecklingstempo illustrerar enligt TechCrunch hur svårt det är för AI-bolag att behålla ett övertag i den intensiva konkurrensen.

Anthropics modeller har blivit populära bland utvecklare och stora teknikföretag som Apple och Meta rapporteras använda Claude internt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler svenskar ger AI tillgång till sjukvårdsjournaler

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 7, 2025, Publicerad september 29, 2025
– av Redaktionen
Var femte AI-användare i Sverige har ställt frågor kring hälso- och sjukvård, vilket motsvarar sju procent av hela befolkningen

Var fjärde svensk använder ett AI-verktyg i vardagen, visar en rapport från Internetstiftelsen. Samtidigt delar allt fler känslig information, som exempelvis sjukvårdsjournaler, med AI-verktyg.

I rapporten ”Svenskarna och internet” konstateras det att AI blir en alltmer framträdande del av den digitala vardagen i svenska hem. Var fjärde svensk från åtta år och äldre använder AI-verktyg. Främst är det svenskar i åldrarna 15–25 år som använder AI, där nära dubbelt så många i den åldern använder AI jämfört med resten av befolkningen.

Även användningen bland barn i åldrarna 8–19 år är hög, där 57 procent använder någon form av AI-verktyg.

Mest populär är ChatGPT, som var tredje svensk använder. Långt på andra plats kommer Copilot, som används av var tionde svensk.

Annons:

Använder det som sjukvårdsrådgivning

Var femte AI-användare i Sverige har ställt frågor kring hälso- och sjukvård, vilket motsvarar sju procent av hela befolkningen. Främst är det unga vuxna under 35 år som ställer hälsofrågor, där de bland annat beskriver sina symptom i syfte att få en diagnos, ber AI att tolka sjukvårdsjournaler, provsvar eller röntgenbilder samt även rådfrågat AI:n kring medicinering.

Det är heller inte ovanligt att be om hjälp från AI:n gällande psykisk ohälsa, träning, viktnedgång, kost, vitaminer och sömn.

Integritetsrisk

Måns Jonasson vid Internetstiftelsen menar att problemet med AI:n är att den alltid försöker vara till lags med användaren, och vad man än frågar får man svar. Vidare pekar han mot de integritetsriskerna som uppkommer när man ger ut känslig information.

Vi har varnat folk för att inte ladda upp sådant här på grund av integritetsrisker men nu sitter man och matar in allt möjligt, säger han till Bonniertidningen DN.

Enligt Jonasson upplever man ofta AI som en slags ”vän”, men han påminner om att det inte finns någon garanti för att den data man matar in i verktyget inte läcker.

Vad händer om de får ett stort hack och alla uppladdade filer dyker upp på darknet? Det här är en risk vi måste ta på allvar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-skapade virus kan döda bakterier

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2025
– av Markus Andersson
Bakteriofager fäster på bakterier, sprutar in sitt DNA och förökar sig tills bakterien spricker. AI kan nu designa nya varianter från grunden.

Forskare i Kalifornien har använt artificiell intelligens för att designa virus som kan föröka sig och döda bakterier.

Genombrottet öppnar för nya medicinska behandlingar – men riskerar också att bli ett farligt vapen i fel händer.

Forskare vid Stanford University och Arc Institute har för första gången lyckats skapa kompletta genom med hjälp av artificiell intelligens. Deras AI-designade virus kan faktiskt föröka sig och döda bakterier.

— Det var ganska slående, att faktiskt se denna AI-genererade sfär, säger Brian Hie, som leder laboratoriet vid Arc Institute där arbetet utfördes.

Annons:

Teamet använde en AI kallad Evo, tränad på genomen från omkring 2 miljoner bakteriofager (virus som attackerar bakterier). De valde att arbeta med phiX174, ett enkelt virus med bara 11 gener och 5 000 DNA-bokstäver.

16 av 302 fungerade

Forskarna lät AI:n designa 302 olika genomvarianter, som sedan tillverkades kemiskt som DNA-strängar. När de blandade dessa med E. coli-bakterier fick de ett genombrott: 16 av designerna fungerade och skapade virus som kunde föröka sig.

— De såg virus med nya gener, med förkortade gener, och till och med olika genordningar och arrangemang, säger Jef Boeke, biolog vid NYU Langone Health som fått förhandstillgång till studien.

Eftersom virus inte räknas som levande organismer är detta ännu inte riktigt AI-designat liv – men det är ett viktigt första steg mot den teknologin.
Stor medicinsk potential

Teknologin har stor potential inom medicin. ”De flesta genterapi använder virus för att transportera gener in i patienters kroppar, och AI kanske kan utveckla mer effektiva sådana,” förklarar Samuel King, studenten som ledde projektet.

Läkare har tidigare prövat så kallad fagterapi för att bekämpa allvarliga bakterieinfektioner, något som AI-designade virus skulle kunna förbättra.

”Allvarliga farhågor”

Men teknologins utveckling väcker också stark oro. Forskarna har medvetet undvikit att träna sin AI på virus som infekterar människor, men andra skulle kunna missbruka metoden.

— Ett område där jag uppmanar till extrem försiktighet är all viral förstärkningsforskning, särskilt när den är slumpmässig så att du inte vet vad du får. Om någon gjorde detta med smittkoppor eller mjältbrand, skulle jag ha allvarliga farhågor, varnar J. Craig Venter, pionjär inom syntetisk biologi.

Venter menar att teknologin i grund och botten bygger på samma princip av att prova sig fram som han själv använde för två decennier sedan, bara mycket snabbare.

Framtida utmaningar

Att skapa större organismer är betydligt svårare. E. coli har tusen gånger mer DNA än phiX174. ”Komplexiteten skulle skjuta i höjden från häpnadsväckande till väldigt mycket mer än antalet subatomära partiklar i universum,” förklarar Boeke.

Jason Kelly, VD för bioteknikföretaget Ginkgo Bioworks, tror att automatiserade laboratorier där AI kontinuerligt förbättrar sina genomdesigner kommer att behövas för framtida genombrott.

— Detta skulle vara en vetenskaplig milstolpe av nationell skala, eftersom celler är byggstenarna för allt liv. USA bör se till att vi komma dit först, säger Kelly.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.