MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 7 september 2025

söndag 7 september 2025

Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Utvecklingen av AI

Elon Musk fortsätter att intressera och gäcka omvärlden. Klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör - såväl teknologiskt som kulturellt och politiskt. Nya Dagbladet har tagit en titt på världens kanske mest profilerade entreprenör.

publicerad 31 mars 2024
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.


Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta ”woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en ”multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny robot kan göra hushållsarbete

Utvecklingen av AI

publicerad Igår 6:56
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-roboten Helix kan diska, vika tvätt och samarbeta med andra robotar. Det är den första roboten i sitt slag som kan kontrollera hela den övre delen av kroppen.

Det amerikanska robotföretaget Figure AI:s nya humanoida robot har visuell uppfattning, språkförståelse samt full kontroll över fingrar, handleder, bål och huvud. Det gör att roboten exempelvis kan plocka upp små föremål och därmed hjälpa till med sysslor i hemmet.

Helix drivs av en så kallad dubbelsystemarkitektur, vilket kan förklaras med att den har en unik ”tvåhjärnig” AI-arkitektur där en del tolkar språk och syn och en annan del styr rörelser snabbt och exakt.

Bland annat visar företaget att roboten kan plocka in disk i diskmaskinen, vika tvätt och sortera matvaror. Roboten kan även sortera och väga paket vid posten.

Den kan också hantera tusentals nya föremål i röriga miljöer, utan tidigare demonstrationer eller anpassad programmering. Det innebär att den kan utföra uppgifter som den inte är programmerad till och är avsedd att själv kunna lösa problem i en oförutsägbar miljö.

Den kan följa språkkommandon på liknande sätt som att tala med en människa och agera därefter. Vad som också gör roboten speciell är att den kan samarbeta med andra robotar. I tester har exempelvis två Helix-robotar framgångsrikt kunnat samarbeta för att packa upp matvaror tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI kan hitta dold cancer

Utvecklingen av AI

publicerad 28 augusti 2025
– av Redaktionen
AI kan underlätta uppföljning av friska män via vävnadsanalys.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.

Träning av AI:n

Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog, säger Carolina Wählby i ett pressmeddelande.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna, säger Wählby.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bottar blir svenskarnas psykologer

Utvecklingen av AI

publicerad 14 augusti 2025
– av Isac Boman
AI-bottarnas råd är inte nödvändigtvis dåliga - men ofta väldigt opersonliga och generella.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Istället för att vända sig till professionella terapeuter och söka mänsklig kontakt har många svenskar nu börjat söka stöd och vägledning hos AI-verktyg.

Psykologer ser samtidigt allvarliga risker med utvecklingen att förhålla sig till den nya tekniken som ett substitut för terapi.

Trenden växer snabbt. När influencern och mentala coachen Alexandra Bylund delade en privat SMS-konversation med sin partner och bad ChatGPT om en bedömning, blev resultatet avgörande.

”Svaret? Man kan säga att det var tydligt. Rått. Sant… Och det var början på slutet”, skrev Bylund efteråt på Instagram om sitt skilsmässobeslut.

Följarnas respons var övervägande positiv. Bylund och hennes anhängare är också långt ifrån ensamma om att betrakta AI-chattbottar som samtalspartners och vägledare som hjälper dem att fatta viktiga beslut i livet.

— Folk säger att det är deras bästa vän och bästa rådgivare, konstaterar statstelevisionen SVT:s reporter Alice Uhlin.

”Vem är avsändaren?”

Psykologen Maria Farm ser fenomenet som en logisk konsekvens av samhällsutvecklingen, trots att det kan verka opersonligt att diskutera känsloliv med en algoritm – men betonar också uppenbara faror med utvecklingen.

— Vem är avsändaren, är det första jag tänker. Det är inte en person som har avsikter, och det kan finnas etiska problem med det, menar hon.

Hon påpekar att råden inte nödvändigtvis är dåliga, men ofta opersonliga, generella och anonyma.

— Flera är goda råd och jag skulle absolut kunna ge dem själv, tillstår hon samtidigt.

”Ersätter inte psykologer”

Effekterna av ”AI-terapi” är ett i stort outforskat område, och det är högst oklart vilken påverkan den utbredda användningen av chattbottar egentligen har på användarnas mentala hälsa.

Trots AI-verktygens förmåga att ofta ge användbara råd understryker Maria Farm att tekniken i praktiken aldrig kan ersätta mänsklig professionell hjälp.

— Det ersätter inte psykoterapeuter och psykologer, slår hon fast.

Det har redan i nuläget också rapporterats ett antal fall där extremt sårbara användare tagit livet av sig efter att ha förlitat sig alltför mycket på AI-bottars råd, vilket enligt bedömare understryker behovet av försiktighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI lanserar GPT-5 – här är nyheterna bakom nya ChatGPT-modellen

Utvecklingen av AI

publicerad 8 augusti 2025
– av Markus Andersson
"Första gången det verkligen känns som att prata med en expert på forskarnivå i vilket ämne som helst", hävdar vd:n Sam Altman under företagets presentation av den nya modellen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


OpenAI släppte på torsdagen sin nya flaggskeppsmodell GPT-5, som nu blir tillgänglig kostnadsfritt för alla användare av chatbottjänsten ChatGPT. Den amerikanska AI-jätten hävdar att den nya modellen är ”den bästa i världen” och tar ett betydande steg mot att utveckla artificiell intelligens som kan prestera bättre än människor inom de flesta ekonomiskt värdefulla arbetsuppgifter.

GPT-5 skiljer sig från tidigare versioner genom att kombinera snabba svar med avancerad problemlösningsförmåga. Medan tidigare AI-chatbottar främst kunde ge smarta svar på frågor, kan GPT-5 utföra komplexa uppgifter åt användaren – som att skapa mjukvaruapplikationer, navigera i kalendrar eller sammanställa forskningsrapporter, skriver TechCrunch.

Att ha något som GPT-5 skulle varit i stort sett otänkbart vid vilken tidigare tidpunkt i historien som helst, sa OpenAI:s vd Sam Altman under en pressträff.

Bättre än konkurrenterna

Enligt OpenAI presterar GPT-5 något bättre än konkurrerande AI-modeller från företag som Anthropic, Google DeepMind och Elon Musks xAI på flera viktiga test. Inom programmering uppnår modellen 74,9 procent på verkliga kodningsuppgifter, vilket marginellt slår Anthropics senaste modell Claude Opus 4.1 som nådde 74,5 procent.

En särskilt viktig förbättring är att GPT-5 ”hallucinerar” – det vill säga hittar på felaktig information – betydligt mindre än tidigare modeller. Vid test av hälsorelaterade frågor ger modellen felaktiga svar endast 1,6 procent av fallen, jämfört med över 12 procent för OpenAI:s tidigare modeller.

Detta är särskilt relevant eftersom miljontals människor använder AI-chatbottar för att få hälsoråd, trots att de inte ersätter professionella läkare.

Nya funktioner och prismodeller

Företaget har också förenklat användarupplevelsen. Istället för att användare ska behöva välja rätta inställningar, har GPT-5 en automatisk router som bestämmer hur den bäst ska svara – antingen snabbt eller genom att ”tänka igenom” svaret grundligare.

ChatGPT får även fyra nya personligheter som användare kan välja mellan: Cynic, Robot, Listener och Nerd. Dessa anpassar hur modellen svarar utan att användaren behöver specificera det i varje förfrågan.

För utvecklare lanseras GPT-5 i tre storlekar via OpenAI:s programmeringsgränssnitt, med grundmodellen prissatt till 1,25 dollar per miljon inmatade ord och 10 dollar per miljon producerade ord.

Lanseringen kommer efter en intensiv vecka för OpenAI, som även släppte en öppen AI-modell som utvecklare kan ladda ner kostnadsfritt. ChatGPT har vuxit till en av världens populäraste konsumentprodukter med över 700 miljoner användare varje vecka – nästan 10 procent av världens befolkning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.