MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 7 maj 2025

onsdag 7 maj 2025

Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Utvecklingen av AI

Elon Musk fortsätter att intressera och gäcka omvärlden. Klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör - såväl teknologiskt som kulturellt och politiskt. Nya Dagbladet har tagit en titt på världens kanske mest profilerade entreprenör.

publicerad 31 mars 2024
– av Isac Boman

Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.


Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta ”woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en ”multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Snart omöjligt att upptäcka AI-deepfakes

Utvecklingen av AI

publicerad 1 maj 2025
– av Redaktionen
Redan idag kan det vara svårt att särskilja manipulerade bilder och filmer från verkliga - och snart kan det i princip bli en omöjlighet.

De mest avancerade AI-genererade deepfake-filmerna kan nu förfalska människors pulsslag på ett så övertygande sätt att även specialutvecklade detektorer luras, enligt en ny studie från Humboldt-Universität i Berlin.

Forskarnas resultat väcker oro för att den tekniska utvecklingen snart kan göra manipulerat material omöjligt att särskilja från autentiska bilder och filmer.

Tidigare har detektorer använt en särskild metod (fjärrphotopletysmografi, eller rPPG) som analyserar små färgförändringar i huden för att upptäcka puls – som en relativt pålitlig indikator på om ett filmklipp är äkta eller inte.

Men i den nya studien skapade forskarna 32 deepfake-filmer som inte bara såg verkliga ut för mänskliga ögon, utan även imiterade pulsslag. När dessa videor testades mot en rPPG-baserad detektor, klassificerades de felaktigt som äkta.

Här visar vi för första gången att nyare högkvalitativa deepfake-videor kan uppvisa en realistisk hjärtrytm och små förändringar i ansiktsfärgen, vilket gör dem mycket svårare att upptäcka”, säger professor Peter Eisert, studiens huvudförfattare, i ett uttalande.

Ökar risken för bedrägerier

Enligt studien kan pulssignaler från originalfilmer ”ärvas” av deepfakes genom att AI-modeller replikerar små variationer i hudton och blodflöde och värmekartor i studien visade nära identiska ljusförändringar i både äkta och manipulerade videor.

De små skillnaderna i ansiktsfärg hos den verkliga personen överförs till djupförfalskningen tillsammans med ansiktsrörelser, så att den ursprungliga pulsen replikeras”, förklarar Eisert vidare,

Dessa framsteg ökar riskerna för deepfakes användning vid bland annat ekonomiska bedrägerier, desinformation och pornografi utan samtycke. En oberoende forskare uppskattade 2023 att över 244 000 manipulerade videor laddades upp på de 35 största deepfake-pornografisajterna under en enda vecka.

Teknisk kapprustning

Trots studiens oroande resultat finns det hopp om att kunna vända trenden. Forskarna noterar att dagens deepfakes fortfarande misslyckas med att återskapa naturliga variationer i blodflöde över tid. Dessutom utvecklar techjättar som Adobe och Google vattenstämplar för att markera AI-genererat material.

Samtidigt har USA:s kongress nyligen antagit Take It Down Act, som kriminaliserar spridning av icke konsensuella sexuella bilder – inklusive AI-genererade sådana. Men experter varnar för att den tekniska kapprustningen mellan skapare och detektorer kräver ständig anpassning.

Resultaten understryker hur den snabba utvecklingen av deepfake-teknik gör att de som arbetar med att upptäcka den inte kan förlita sig på en enda metod särskilt länge till” framhåller studien, och slår fast att i takt med att AI-utvecklingen accelererar blir kampen mot digital bedräglighet också alltmer brådskande.

Andra har lyft fram en helt annan sorts oro – nämligen att den omfattande spridningen av AI-manipulerat material riskerar att användas som förevändning för hårdare censur och lagar som på olika sätt begränsar människornas frihet på internet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google bygger AI för att prata med delfiner

Utvecklingen av AI

publicerad 25 april 2025
– av Redaktionen

Google har utvecklat en ny AI-modell som ska kunna kommunicera med delfiner. AI-modellen, som fått namnet DolphinGemma, är utformad för att tolka och återskapa delfiners komplexa ljudsignaler.

Delfiner är kända som några av världens mest kommunikativa djur, och deras sociala interaktioner är så avancerade att forskare vid Wild Dolphin Project (WDP) har ägnat över 40 år till att studera dem.

Under årtionden har man särskilt dokumenterat en delfinpopulation i Bahamas genom ljudinspelningar och videomaterial, där forskare lyckats koppla specifika ljud till beteenden som parningsritualer, konflikter och till och med individuella namn.

Möjligheten att kommunicera med delfiner har länge fascinerat forskare, men tidigare har tekniken för att analysera och efterlikna deras ljud saknats. Genombrott inom AI-språkmodeller har dock väckt nya förhoppningar, och i ett samarbete mellan Google, Georgia Institute of Technology och WDP har DolphinGemma tagits fram.

Målet: Gemensamt ordförråd mellan människa och djur

Modellen bygger på samma teknik som Googles Gemini-system och fungerar i grunden som en språkmodell – likt ChatGPT – men tränad för delfiners ljud. Den tar emot visslingar, klickljud och pulser, analyserar dem och förutspår vad som sannolikt kommer härnäst. I praktiken kopplas den till ett CHAT-system installerat på modifierade Google Pixel-telefoner.

Målet för projektet uppger man inte är att översätta delfinernas språk i sin helhet, utan snarare att etablera ett grundläggande gemensamt ordförråd mellan människa och djur. Under de kommande månaderna ska modellen testas i fält, där forskare försöker lära delfinerna syntetiska visslingar kopplade till deras favoritföremål, som sjögräs och tång. Specifikt är ambitionen att delfinerna själva ska kunna ”be om” vad de vill leka med, rapporterar Popular Science.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nato implementerar AI-system för militära operationer

Utvecklingen av AI

publicerad 17 april 2025
– av Jan Sundstedt
Nato Terminator AI
Den moderna krigföringen har blivit alltmer lik den som bara för några år sedan var science-fiction.

Militärpakten Nato har ingått ett avtal med det amerikanska techföretaget Palantir för att införa det AI-drivna systemet Maven Smart System (MSS) i sina militära operationer.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Palantirs grundare Peter Thiel och dennes inflytande över kretsen kring Trump, samt hur företagets AI-teknik bland annat använts för att ta fram drönare som kan identifiera ryssar och automatisera dödandet.

Nato meddelade den 14 april att man tecknat ett kontrakt med Palantir Technologies med avsikten att implementera Maven Smart System (MSS Nato), inom ramen för Allied Command Operations, rapporterar DefenceScoop.

MSS Nato använder generativ AI och maskininlärning för att snabbt bearbeta information, och systemet är utvecklat för att ge en skarpare situationsbild genom att analysera stora mängder data i realtid.

Det handlar om allt från satellitbilder till underrättelserapporter, som sedan används för att identifiera mål och planera operationer.

Terminator
I ”Terminator”-filmerna kämpar resterna av jordens befolkning mot AI-styrda vapensystemet Skynet.

Modernisera krigföringen

Natos kommunikationsbyrå NCIA uppger att syftet är att modernisera krigföringsförmågorna. Något som tidigare kunde kräva hundratals analytiker inom underrättelsetjänsten kan nu, med hjälp av MSS, enligt NCIA skötas av en mindre grupp på 20–50 soldater.

Palantir har sedan tidigare levererat liknande teknik till den amerikanska armén, flygvapnet och rymdstyrkan. I september 2024 tecknade företaget även ett kontrakt värt 100 miljoner dollar med den amerikanska militären för att utöka användningen av AI inom målsökning.

Redan i mitten av maj 2025 förväntas systemet vara i drift.

Den nya affären har också fått finansmarknaderna att reagera och Palantirs aktie har stigit. Företaget har de senaste åren även allmänt sett en kraftig tillväxt, med intäkter som ökat med 50 procent mellan 2022 och 2024.

Kritik och farhågor

Palantir har tidigare kritiserats för sitt samarbete med den israeliska försvarsmakten, vilket ledde till att en stor nordisk investerare avbröt sitt engagemang i företaget. Kritiken rör bland annat risken för att AI-teknik används på sätt som kan bryta mot mänskliga rättigheter, särskilt i konfliktzoner.

På sociala medier har nyheten väckt blandade reaktioner. Mario Nawfal, en känd röst på plattformen X, skriver i ett inlägg att ”Nato goes full Skynet”, …med hänvisning till det fiktiva AI-systemet i Terminator-filmerna, där tekniken tar kontroll över världen.

Flera kritiker uttrycker farhågor över vad tekniken kan innebära, medan andra ser den som ett nödvändigt steg för att möta moderna hot.

Nato och Palantir betonar att tekniken inte ersätter mänskligt beslutsfattande. Man framhäver att systemet är utformat för att stödja militära ledare och inte för att agera självständigt.

Ändå finns en växande debatt och oro om hur AI:s roll i krigföring kan påverka framtida konflikter och global säkerhet. Vissa analytiker ser användningen av amerikansk teknik såsom MSS även som ett sätt för Nato att stärka banden över Atlanten.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI kan utveckla AI-vapen åt Pentagon

Utvecklingen av AI

publicerad 14 april 2025
– av Redaktionen
Sam Altmans OpenAI samarbetar redan med försvarsteknikföretaget Anduril Industries.

OpenAI:s vd Sam Altman, utesluter inte att hans och hans företag i framtiden kommer att hjälpa Pentagon utveckla nya AI-baserade vapensystem.

– Jag kommer aldrig säga aldrig, för världen kan komma att bli väldigt konstig, uppger techmiljardären kryptiskt.

Uttalandet kom under torsdagens konferens – Vanderbilt Summit on Modern Conflict and Emerging Threat, och Altman tillade att han inte tror att han kommer att arbeta med att ta fram vapensystem åt den amerikanska militären ”inom en överskådlig framtid” – så länge inte detta bedöms vara det bästa av flera dåliga alternativ.

– Jag tror inte majoriteten av världen vill att AI ska fatta beslut i strid, fortsatte han.

Att företag som tar fram konsumentteknik också utvecklar militära vapen har länge varit mycket kontroversiellt – och ledde 2018 exempelvis till omfattande protester inom Googles egen personalstyrka, varpå många också valde att frivilligt lämna eller tvingades bort av företagsledningen.

Tror på ”exceptionellt smarta” system innan årets slut

Just AI-industrin har dock visat en betydligt större vilja att sluta sådana avtal och OpenAI har reviderat sin policy om arbete kopplat till ”nationell säkerhet” det senaste året. Man har bland annat offentligt tillkännagivit att man samarbetar med försvarsteknikföretaget Anduril Industries Inc i syfte att ta fram antidrönarteknik.

Altman betonade också att USA:s regering måste öka sin kompetens kring AI.

– Jag tror inte att AI-användandet inom myndigheterna har varit så robust som det kan vara, sa han och tillade att det kommer att finnas ”exceptionellt smarta” AI-system i drift redo innan årets slut.

Altman och Nakasone – en pensionerad fyrstjärnig general – deltog i evenemanget inför lanseringen av OpenAIs kommande AI-modell, som planeras släppas nästa vecka. Publiken inkluderade hundratals representanter från underrättelsetjänster, militären och den akademiska världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.