Annons:

Anthropic släpper Fable 5 i Mythos-klassen för allmänheten

Utvecklingen av AI

Publicerad juni 9, 2026 – av Markus Andersson
Anthropics officiella huvudbild för Claude Fable 5 med fjärilar formade som siffran fem.
Anthropics officiella huvudbild för Claude Fable 5, en Mythos-klassad modell för allmän användning.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 25 200,00 SEK 34% Mål: 75 000,00 SEK

Anthropic lanserar Claude Fable 5, en ny AI-modell i Mythos-klassen som bolaget beskriver som sin starkaste modell hittills för bred användning. Samtidigt begränsas tillgången till den mer öppna systermodellen Claude Mythos 5 till en mindre krets godkända aktörer.

Lanseringen är ett av de större modellsläppen hittills i den snabba AI-kapplöpningen. Fable 5 placeras över den tidigare Opus-klassen och ska enligt Anthropic ge tydliga förbättringar inom programmering, kunskapsarbete, bildtolkning, vetenskaplig forskning och längre uppgifter där modellen arbetar självständigt i många steg.

Den nya modellen är enligt bolaget inte bara en snabbare eller billigare uppdatering. Anthropic skriver att Fable 5 överträffar alla tidigare publikt lanserade Claude-modeller. Bolaget beskriver den som en "Mythos-class"-modell som gjorts säker nog för bred användning.

Ett steg förbi Opus-klassen

Namnet är centralt för hur Anthropic vill positionera lanseringen. Mythos-klassen beskrivs som nivån ovanför Opus, som hittills varit bolagets tyngsta modellfamilj. Fable 5 blir därmed den breda versionen av en modelltyp som tidigare varit mer begränsad.

Annons:

Skillnaden mellan Fable 5 och Mythos 5 handlar inte om en helt annan grundmodell, utan om spärrar och åtkomst. Mythos 5 bygger på samma underliggande modell, men har vissa begränsningar har lättats för särskilt utvalda cyberförsvarare, aktörer inom kritisk infrastruktur och partner i Project Glasswing.

Anthropic lyfter särskilt att Fable 5 ska vara starkare ju längre och mer komplicerad uppgiften blir. I praktiken kan just detta vara avgörande: inte bara bättre svar på enstaka frågor, utan mer uthålliga arbetsflöden där modellen planerar, analyserar, kodar, granskar och justerar under längre tid.

Anthropics jämförelsetabell för Claude Fable 5 och Claude Mythos 5 jämfört med andra AI-modeller.

Enligt bolagets egna tester placerar sig Fable 5 i topp eller nära topp på nästan alla redovisade testresultat. Tabellen gäller bland annat autonom kodning, kunskapsarbete, bildförståelse, verktygsanvändning, cyberförsvar, biologi, juridiska uppgifter och terminalbaserade arbetsflöden.

Som alltid med modellsläpp bör bolagens egna jämförelser läsas med viss försiktighet tills bredare användare och oberoende testmiljöer hunnit pröva resultaten. Men den bild Anthropic själv försöker förmedla är tydlig: Fable 5 ska inte bara vara ännu en modell i raden, utan ett större hopp i intelligensnivå och självständigt arbete.

Stripe och bildförståelse som dragplåster

I lanseringsmaterialet nämns Stripe som ett av de mer konkreta exemplen. Enligt Anthropic rapporterade betalbolaget under tidiga tester att Fable 5 kunde genomföra en migrering av en hel kodbas i en Ruby-kodbas på 50 miljoner rader på en dag, ett arbete som annars hade krävt ett team i över två månader.

Bolaget lyfter också bildförståelse som ett område där modellen tagit ett stort kliv. Fable 5 ska kunna läsa detaljerade vetenskapliga figurer, bygga om en webbapps källkod från skärmbilder och spela Pokémon FireRed enbart utifrån råa skärmbilder, utan de extra hjälpverktyg som tidigare Claude-modeller behövde.

API-namnet är claude-fable-5. Priset anges till 10 dollar per miljon tokens för indata och 50 dollar per miljon tokens för utdata, för både Fable 5 och Mythos 5. Det är dubbelt jämfört med Claude Opus 4.8, som kostar 5 respektive 25 dollar per miljon tokens för indata och utdata.

Fable 5 ingår tillfälligt utan extra kostnad i abonnemangen Pro, Max, Team och Enterprise baserade på antal användare fram till den 22 juni. Därefter krävs användningskrediter, om Anthropic inte ändrar upplägget när kapaciteten förbättras.

När säkerhetsspärrar aktiveras

Den stora nyheten är samtidigt inte bara prestandan, utan hur Anthropic delar upp den. Fable 5 är den allmänt tillgängliga modellen, men vid vissa känsliga ämnen ska användaren i stället få svar från Claude Opus 4.8. Det gäller enligt bolaget bland annat cybersäkerhet, biologi, kemi och modelldestillering.

Användaren ska få veta när detta sker. Anthropic uppger att spärrarna i genomsnitt aktiveras i färre än fem procent av användarsessionerna, men medger att de är försiktigt inställda och ibland kommer att stoppa oskyldiga förfrågningar.

Claude Mythos 5 är den andra sidan av samma modellsläpp. Där har vissa spärrar lyfts, men åtkomsten är inledningsvis begränsad till Glasswing-partner och en liten grupp godkända aktörer. Anthropic säger att tillgången framöver ska breddas genom ett program för betrodda användare, även för defensiv cybersäkerhet och biomedicinsk forskning.

Det gör lanseringen mer intressant än ett vanligt pressmeddelande. Fable 5 visar hur snabbt de mest avancerade AI-systemen rör sig uppåt i kapacitet. Mythos 5 visar samtidigt att samma kapacitet delas upp efter användarkategori, ämnesområde och säkerhetsbedömning.

Vem får den starkaste modellen?

Det kan finnas legitima säkerhetsskäl till uppdelningen. En modell som är stark på cyberförsvar, biologi och längre autonoma arbetsflöden kan också användas fel. Spårbarhet och skyddsmekanismer kan göra vissa angrepp svårare att sprida i stor skala.

Men upplägget väcker också en större fråga om framtidens AI-marknad. När den starkaste modellen görs dyrare, mer kontrollerad och delvis reserverad för godkända aktörer skapas en ny gräns mellan vanliga användare och dem som anses kunna hantera den fulla kapaciteten.

Fable 5 marknadsförs därför som ett stort framsteg för allmänheten. Mythos 5 visar vad nästa steg redan innebär: de mest kraftfulla systemen blir inte bara en teknisk fråga, utan en fråga om tillgång, förtroende och kontroll.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Anthropic släpper Sonnet 5.5: nästan toppnivå för halva listpriset

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 22:00 – av Markus Andersson
Claude Sonnet 5.5, sedd genom ett fönster mot jorden
AI-bolaget Anthropic släppte Claude Sonnet 5.5 den 28 september 2026.

AI-bolaget Anthropic släpper en mellanmodell som i bolagets egna tester når nästan samma nivå som flaggskeppet, till halva listpriset. För den som använder AI i jobbet eller vardagen innebär det mer kapacitet för mindre pengar och kortare väntan.

Claude Sonnet 5.5 släpptes den 28 september 2026. Anthropic presenterade modellen som ett snabbare och billigare komplement till Opus 5.5, som kom knappt en vecka tidigare.

Priset är oförändrat jämfört med föregångaren Sonnet 5: 2 dollar per miljon indatatokens och 10 dollar per miljon utdatatokens. Tokens är de textbitar som modellerna läser, skriver och debiterar efter. Det är hälften av Opus 5.5:s listpris på 4 respektive 20 dollar.

Alla delar av notan halveras dock inte. Cache-läsningar, alltså återanvänd text som modellen redan har tagit emot, kostar 0,20 dollar per miljon tokens för båda modellerna.

Besparingen ligger i stället i effektiviteten. Enligt Anthropic behöver Sonnet 5.5 oftast betydligt färre tokens för samma arbete, och i bolagets tester kostar en uppgift upp till 30 procent mindre än med Sonnet 5. Modellen genererar dessutom text mer än 30 procent snabbare än föregångaren.

Slår Opus i ett av bolagets egna tester

Testsiffrorna kommer från Anthropics egen redovisning och är inte oberoende verifierade. Den mest uppseendeväckande gäller Terminal-Bench 4.0, som mäter hur väl en modell klarar komplexa programmeringsuppgifter i flera steg via kommandoraden.

Där får Sonnet 5.5 70,6 procent. Opus 5.5 når 66,4 procent på sin högsta ansträngningsnivå, Xhigh, medan Sonnet 5 stannade på 10,3 procent.

I övriga tester ligger den nya modellen strax under Opus. På GDPval-AA, som prövar verkliga arbetsuppgifter inom 44 yrken och som analysföretaget Artificial Analysis körde på en förhandsversion av modellen, blev resultatet 1844 mot 1846. På CursorBench, med uppgifter från verkliga programmeringssessioner, fick Sonnet 5.5 55,5 mot 57,8. På FrontierCode, som mäter om en modells kodändringar skulle godkännas, fick Sonnet 5.5 52,1 på nivån Xhigh mot Opus 5.5:s 54,4.

Anthropic drar själv en gräns. Bolaget skriver att Opus 5.5 fortfarande är "klart starkare på komplext, öppet arbete som kräver uthålligt omdöme".

Skillnaden mellan modellerna styrs också av hur hårt de får arbeta. På högre ansträngningsnivåer resonerar modellen längre och kontrollerar sitt arbete noggrannare, vilket kostar fler tokens. Där kan Sonnet 5.5 enligt Anthropic prestera i nivå med Opus till en liknande kostnad per uppgift.

Kod i tiotusentals rader

Flera kunder har testat modellen i förväg. Spelbolaget Epic Games lyfter fram att den klarade tunga uppgifter utan att tappa fart.

"I Epics tidiga tester klarade Claude Sonnet 5.5 samma kvalitetsribba som man väntar sig av en modell i en högre klass. Den nya modellen hanterade tiotusentals rader kod för arkitekturen i spelsystem, höll svaren snabba och klarade uppgifter som pågick i flera timmar", skriver Daniel Vogel, operativ chef på Epic Games, i ett kundcitat på Anthropics lanseringssida.

Anthropic nämner också en mer lättsam milstolpe: Sonnet 5.5 är den första Sonnet-modellen som har klarat spelet Pokémon Red enbart utifrån skärmbilder.

Cyberskydd och Haiku på väg

Den ökade förmågan får följder för säkerheten. Anthropic sätter cyberskydd på Sonnet 5.5 som liknar dem på Opus 5.5, eftersom förmågan har ökat kraftigt jämfört med Sonnet 5. Det är den första Sonnet-modellen med den nivån av skydd.

Uppgifter som bedöms som högriskabla inom cybersäkerhet lämnas i stället synligt över till Sonnet 5. Vanlig programutveckling, som att hitta och rätta buggar i egen kod, påverkas inte, enligt Anthropic.

Sonnet 5.5 finns redan tillgänglig i Claude-apparna och för utvecklare under namnet claude-sonnet-5-5 på Claude Platform, Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure. Den minsta modellen i familjen, Haiku 5.5, som är byggd för stora volymer och kostnadskänsliga tjänster, kommer under de kommande veckorna.

För vardagsanvändaren är standardinställningen det intressanta. I Claude-apparna körs modellen på mellannivån Medium, och där överträffar Sonnet 5.5 enligt Anthropic föregångarens bästa resultat på Terminal-Bench för mindre än en tiondel av kostnaden per uppgift.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snowden vill se Sam Altman i fängelse – ansvaret för AI-skador ligger hos människorna bakom

Utvecklingen av AI

Uppdaterad Igår kl 09:14, Publicerad september 27, 2026 – av Redaktionen
Edward Snowden talar på videolänk, i rutig skjorta, med publik i en separat bildruta
Edward Snowden under ETHics Forums panel om AI-övervakning och yttrandefrihet vid ETH Zürich under torsdagen.

Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.

Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.

Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.

Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.

Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman

Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.

Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.

Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.

Det var där Altman kom in.

— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.

Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.

Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.

Säkerhet på bolagets villkor

Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.

Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.

Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.

Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.

Mer ansvar, inte mindre

Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.

Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA och Kina enas om larmkanal för AI

Utvecklingen av AI

Publicerad september 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Donald Trump skakar hand i Ovala rummet.
Xi Jinping och Donald Trump i Ovala rummet den 24 september, under statsbesöket där larmkanalen för AI-incidenter kom till.

USA och Kina har enats om en direkt larmkanal för AI-incidenter och en formell dialog om tekniken. Samtidigt säger Donald Trump att USA inte tänker bromsa kapplöpningen, och att han inte vill dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

Överenskommelsen kom ur Kinas president Xi Jinpings tredagars statsbesök i Washington och har bekräftats av båda regeringarna, skriver nyhetssajten RT.

Vad kanalen faktiskt ska användas till är dock oklart. Ingen av regeringarna har förklarat vad som räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Peking talar om dialog, Vita huset om superintelligens

Kinas utrikesministerium uppgav på lördagen att parterna ska upprätta en kommunikationskanal för "AI-incidenter" och inleda en formell kinesisk-amerikansk AI-dialog om teknikens risker och fördelar. Nästa runda är planerad till november.

Vita huset beskriver arrangemanget i liknande ordalag, men med egen terminologi. Enligt Vita huset gäller kanalen incidenter som rör det administrationen nu officiellt kallar superintelligens, förkortat SI. Det är det begrepp Trump numera använder i stället för artificiell intelligens.

Idén fanns redan före toppmötet. Förra helgen föreslog finansminister Scott Bessent ett anmälningssystem för AI-incidenter i samtal med Kinas vice premiärminister He Lifeng i New York. Oron gällde allt från cyberangrepp och biologiskt missbruk till felande autonoma system och hot mot kritisk infrastruktur.

Trump vill inte bromsa

Trots den nya kanalen gjorde Trump klart att han inte är beredd att dela amerikanska AI-framsteg med Peking.

— Amerikas förenta stater kommer inte att trampa på bromsen, sa Trump till reportrar utanför Vita huset.

Han menade att krav på att bromsa utvecklingen skulle undergräva det försprång han säger att USA har. På frågan om ett närmare samarbete med Kina kring AI-utvecklingen var beskedet lika avvisande.

— Jag vill hellre inte integrera, eftersom vi leder stort. När man leder öppnar man inte upp för varandra, sa han.

Xi vill ha mänsklig kontroll

Tonen från den kinesiske ledaren var en annan. Xi sa till Trump att länderna visserligen konkurrerar om AI, men att de kan samarbeta ännu mer och bör arbeta tillsammans för att förhindra missbruk.

— AI måste hållas under mänsklig kontroll, sa Xi.

Han efterlyste ett förhållningssätt med människan i centrum och en bilateral dialog om teknikens risker och fördelar. Kina har drivit liknande principer i sina bredare globala initiativ för AI-styrning.

AI-diskussionen kretsade kring namnbytet

Hur tungt AI-frågan vägde under besöket är ändå osäkert. Trump själv tonade ned den på lördagen.

— Vi ägnade inte särskilt mycket tid åt att prata om det, sa han.

Enligt Trump handlade mycket av samtalet i stället om hans beslut att byta ut begreppet artificiell intelligens mot superintelligens.

Den begränsade överenskommelsen kommer samtidigt som amerikanska teknikchefer och internationella tjänstemän varnar för att allt kraftfullare AI-system kan ta sig förbi befintliga skydd eller utnyttjas för storskaliga cyberangrepp och andra hot. Trump har avfärdat varningar om ett AI-övertagande som en bluff och sagt att den som vinner AI vinner.

Inför novemberrundan finns alltså en överenskommelse om en larmkanal, men inget besked om vad som ska räknas som en incident eller hur kanalen ska fungera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så kan morgondagens bilresa se ut: styr företaget utan att hålla i ratten

Utvecklingen av AI

Publicerad september 26, 2026 – av Markus Andersson
Alex Finn står vid en Cybertruck och sitter sedan med händerna bakom nacken medan ratten är fri.
Alex Finn låter Cybertrucken ta vägen medan han själv sitter med händerna bakom nacken.

Han lutar sig tillbaka, lägger händerna bakom nacken och låter bilen ta vägen. I en ny video från AI-entreprenören Alex Finn ser morgondagens bilresa ut som ett kontor i rörelse: Cybertrucken navigerar, och Grok får sköta inkorgen. Det är en glimt av en vardag som kan bli vanlig för allt fler. Om den är bra eller dålig är en annan fråga, och den besvaras inte här.

Finn sitter i förarsätet utan att röra ratten. I ena stunden gestikulerar han mot skärmen, i nästa vilar han med fötterna framåt medan bilen följer vägen. Poängen i klippet är enkel. Resan till jobbet, eller till affären, behöver inte längre vara en stund då händerna måste vara upptagna av körningen.

Under tisdagen meddelade Tesla att Grok i bilen nu kan kopplas till förarens inkorg, kalender och filer. Elon Musk skrev att ”Grok @Bot now in your Tesla”. Bolaget beskriver det som en handsfree-funktion: man ber assistenten om något, och den kan läsa, sammanfatta och svara medan man kör eller använder FSD.

Alex Finn sitter i en Tesla med händerna bakom nacken och fötterna framåt.
Händerna bakom nacken, ratten orörd. Skärmdump: @AlexFinn/X

De tyngre uppdragen, de som Tesla kallar Grok @bot, kräver enligt bolaget abonnemanget SuperGrok Heavy. Samma slags agent går också att använda utanför bilen, i mobilen eller vid datorn. Enklare röstkommandon ingår i den vanliga Grok-funktionen i bilen. Det är alltså inte en fri agent för alla förare, utan en betald nivå ovanpå den assistent som redan sitter i skärmen.

I klippet ser det ut som om föraren kan luta sig tillbaka helt. Tesla själva beskriver FSD som övervakat. Föraren ska fortfarande ha uppsikt, och ansvaret lämnar inte förarsätet. Skillnaden mot en vanlig pendling är ändå tydlig i bild: ratten sköter sig, och uppmärksamheten kan ligga på något annat.

Alex Finn gestikulerar i förarsätet medan ratten är fri.
Han pratar med assistenten i stället för att hålla i ratten. Skärmdump: @AlexFinn/X

Finn är AI-entreprenör och driver YouTube-kanalen Alex Finn, med omkring 237 000 prenumeranter, där han visar hur nya AI-verktyg används i praktiken. Den som vill hänga med i den sortens experiment hittar fler där. Kanalen ligger ofta tidigt på sådant som just har släppts, och klippet är ett exempel på den blicken.

Det som visas är inte en färdig bild av allas vardag. Det är en tidig version, i en dyr bil, med ett abonnemang som de flesta ännu inte har. Men riktningen är lätt att se. Bilen blir en plats där man kan ta anteckningar, gå igenom mejlen eller styra en bit av arbetsdagen utan att hålla i ratten.

Kamerorna fanns där före assistenten

Samma bilar har samtidigt fått kritik som inte har med Grokboten att göra. Reuters rapporterade 2023 att grupper av Tesla-anställda mellan 2019 och 2022 delade kameraklipp från kundbilar i interna chattar. Enligt tidigare anställda syntes bland annat garage, privata tomter och situationer som ägarna knappast hade tänkt sig som utbildningsmaterial. Sju av dem sade att arbetsverktyget kunde visa var inspelningen var gjord, vilket i praktiken kunde avslöja var en ägare bodde.

Tesla har uppgett att kamerainspelningar förblir anonyma och inte kopplas till föraren eller bilen. Bolaget svarade inte på Reuters detaljerade frågor. Kritiken gäller alltså hur och var man kör, och vad bilens kameror fångar, inte den nya mejlfunktionen och inte Grokbot som verktyg i mobilen. Röststyrningen i bilen förutsätter dessutom att bilen hör det som sägs till assistenten. Den som sitter och pratar jobb i kupén sitter i samma kupé som redan har kameror, mikrofon och en historik av insamlade kördata.

Olika människor kommer att värdera bilens kameror olika. För en del är röststyrningen en arbetsro som tidigare inte fanns på väg till jobbet. För andra är kamerorna ett lager av insyn i en stund som brukade vara privat. Det ska inte blandas ihop med Grokbot i sig. Den som använder agenten i mobilen, på promenaden eller vid datorn hemma gör inte användningen publik per automatik.

FAKTA: Grokbot

Grokbot är xAI:s agent för att utföra uppgifter, inte bara svara i en chatt. Den kan styras från mobilen eller datorn, när man är ute och går eller sitter hemma, och användningen blir inte publik av sig själv.

Enligt xAI ingår Grok Bot i SuperGrok, från 30 dollar i månaden. I Teslan kräver de tyngre uppdragen enligt bolaget fortfarande SuperGrok Heavy.

Den som har ett xAI-konto kan aktivera Zero Data Retention i kontoinställningarna. Inställningen gäller då hela kontot, och promptar och svar sparas inte. Den stänger inte av bilens kameror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.