Annons:

Den västeuropeiska vintern står för dörren

Publicerad april 2, 2016
Händelserna på nyårsnatten i Köln är bara början på vad som komma skall menar Kasper Støvring

"Homosexuella kommer bli överfallna och kvinnor angripna i en omfattning som gör att bråken på nyårsafton i Köln blott ser ut som en förvarning om det som komma skall. Självförsvarsgrupper vinner mark utan dess like och resultatet blir en istid av terror i Västeuropa." Det skriver kulturforskaren Kasper Støvring i en debattartikel i den danska morgontidningen Berlingske.

Danmarks justitieminister Søren Pind, Venstre, varnade för ett tag sedan om den ökande polariseringen i det danska samhället och extremism och medborgargarden. Utan tvekan har människor blivit mera otrygga och ministerns varning har förankring i verkligheten. Kasper Støvring menar att i varningen i stället bör riktas mot folkvandringen från Afrika och Mellanöstern, som drabbar medborgarna i det som betyder allra mest för dem; deras säkerhet.

"Låt oss utifrån denna synvinkel skåda in i en framtid inte så långt bort i Västeuropa och Danmark, och ta på oss luva och vantar, för det är en frostkylig tid där nordvindarna susar året runt och snöfallet kan förväxlas med askregn. Jag tänker göra väderprognosen så sannolik som möjligt genom att utgå från aktuella tendenser som kommer att skärpas – om politikerna inte stoppar folkvandringen och effektiv sätter in åtgärder mot de upplösningstendenser som vi redan kan se.

Låt oss börja med att titta på de mest sårbara grupperna. Homosexuella kommer att bli överfallna, jagade och hånade i stor omfattning, och judarna kommer att fördrivas ut ur Europa. Kvinnor kommer att bli överfallna i en sådan omfattning att larmet från nyårsafton i Köln endast framstår som en förvarning om mera vanliga och våldsamma övergrepp i resten av Västeuropa. Kvinnor och flickor kommer läras att täcka sig och undvika att tala med främlingar. Tilliten mellan människor minskar, relationer svalnar och hjärtan fryser till is.

Annons:

Polisen står där utan tillräckliga resurser för att skydda medborgarna. Så därför kommer ordningsmakten uppmana homosexuella och judar att inte visa deras identitet i det offentliga rummet, och kvinnor kommer inte gå hem ensamma när mörkret lägger sig. Rim och frost kommer att täcka allt som växer, hundratals tidigare säkra områden förvandlas till "no go-zoner", många av dem bortom polisens maktmonopol. De flesta unga män lär sig att titta ned, när de möter herrefolket på gatorna. Att titta ned är nämligen tecknet på underkastelse. Tittar man upp riskerar man att bli nedslagen.

Många kommer att råka illa ut, och därför tvingas man köpa beskydd hos mc-gäng och kampen mellan ligorna kommer att eskalera allt eftersom man kastar bensin på brasan. En helt ny och avgörande etnisk komponent kommer att läggas till. Vi kommer att få se fler ”sjakalmanifestationer”, gäng rekryterar utifrån etniskt och religiöst hat, så som grupper så som Hizb ut-Tahir redan rekryterar bland kriminella invandrare och den vägen skaffar sig hantlangare, för att islamisera stora områden lokalt.

Medborgargarden som Soldiers of Odin vinner mark, och till och med i små städer kommer bekymrade föräldrar bilda grupper som är tänkta att skydda deras barn. Men eftersom de varken är professionella eller beredda att ta till våld kommer de i det långa loppet att stå utan makt och därmed bli helt verkningslösa. Så de välbemedlade familjerna hyr in privata vaktbolag som patrullerar i grannskapet. Det blir stor efterfrågan på ”gated communities”, dessa livlösa tomter som är inhägnade bakom vita murar. Här ligger de begravda som i en grå krypta omgivna av ett moln iskristaller, som känns som bitande kall vind.

Vad hände med yttrandefriheten? Den blir mera inskränkt. Religionskritik, det vill säga islamkritik, kommer att vara historia. Det kommer inte att visas några satiriska teckningar alls, varken i medierna eller på skolor, gymnasier och universitet, inte ens som dokumentation. Det skulle vara allt för farligt.

Dissidenter fortsätter att driva omkring, men de kommer vara ytterst få, som under ockupationen eller kommunismen i Öst. De kommer vara beredda på att lida förluster, att leva med hot eller bli fängslade. Detta trots att rättssystemen dömer i ännu högre grad islamkritiker, men dissidenternas kamp för mänsklig värdighet betyder allra mest för dem. Åskmolnen rör sig från Väst och en tid kommer att komma när en häftig motreaktion infinner sig. Då kommer högerradikalism att utgöra ett stort hot. Vi kommer att bevittna allt det, som vi redan har sett i åratal, men nu det omvända. Mordförsök på imamer, polisbevakning av moskéer, skadegörelse på arabiska butiker, överfall på slumpmässigt utvalda utlänningar och nästa Breivik tar hundratals oskyldiga med sig in i döden.

Isvintern i framtiden bjuder på eviga nätter med en massa terror, inklusive atomterror, men redan nu bevittnar vi en helt ny normalitet, där den här typen av händelser knappt omtalas. Dessa terrorhandlingar stöttas genom gatustrider. Det utbryter små molekylära inbördeskrig som Enzensberger kallar det, om inte riktiga inbördeskrig lyckas sprida ännu mera förödelse i landet.

Småsaker som stenkastning mot ambulanser, gatuvåld, överfall och vanliga våldtäkter får bara små notiser i tidningarna. Helt vanliga medborgare anmäler sig till skytteföreningar för att ha tillgång till vapen därhemma. Men det kommer bara förstärka våldsspiralen. Säkerhetstjänsten kommer inte klara av att skaffa sig överblick över många nya radikaliserade grupperingar, av maktlöshet lägger polisen tusentals ouppklarade brott på hyllan, och många medborgare ger upp tanken på att ens anmäla kriminaliteten.

I stället får man hitta andra ”lösningar”. Butiksägare anställer arabiska kvinnor täckta med slöjor för att slippa snatterier. Gäng fortsätter terrorisera lokalt eftersom folk inte vågar uttala sig med namn av rädsla för repressalier. Näringsidkare kommer att betala beskyddaravgifter och skottsäkra västar erbjuds butiksanställda i särskilt ”utsatta områden”.

Politikerna kommer att göra en massa saker, men det mesta biter inte på frosten. Och vågar de inte göra det mest nödvändiga: Stänga gränserna, låta bli att ge medborgarskap till extremister, utvisa kriminella utlänningar, utdela längre straff till brottslingar, träda ur Flykting- och statslöskonventionen och flytta all asylbehandling till närområdena.

Ja, då konstaterar Kasper Støvring att Danmark ligger där, som ett kapital som får sin näring ur frukt och förbannelse, som är satt på räntornas ränta, en högkonjunktur av maktlöshet och förstörelse. Det blir ett iskallt tidevarv och på kors och tvärs med det gängse kan en möjlig upptining komma från Östeuropa. Från de länder som nyss återfick deras suveränitet, och som inte har glömt bort hoten från det Osmanska imperiet och kommunismens diktatur."

 

Översättning: Nya Dagbladet

Hela debattartikeln som publicerats på Berlingske kan läsas här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.