Annons:
Annons:

Den västeuropeiska vintern står för dörren

Publicerad 2 april 2016
Händelserna på nyårsnatten i Köln är bara början på vad som komma skall menar Kasper Støvring

"Homosexuella kommer bli överfallna och kvinnor angripna i en omfattning som gör att bråken på nyårsafton i Köln blott ser ut som en förvarning om det som komma skall. Självförsvarsgrupper vinner mark utan dess like och resultatet blir en istid av terror i Västeuropa." Det skriver kulturforskaren Kasper Støvring i en debattartikel i den danska morgontidningen Berlingske.

Danmarks justitieminister Søren Pind, Venstre, varnade för ett tag sedan om den ökande polariseringen i det danska samhället och extremism och medborgargarden. Utan tvekan har människor blivit mera otrygga och ministerns varning har förankring i verkligheten. Kasper Støvring menar att i varningen i stället bör riktas mot folkvandringen från Afrika och Mellanöstern, som drabbar medborgarna i det som betyder allra mest för dem; deras säkerhet.

"Låt oss utifrån denna synvinkel skåda in i en framtid inte så långt bort i Västeuropa och Danmark, och ta på oss luva och vantar, för det är en frostkylig tid där nordvindarna susar året runt och snöfallet kan förväxlas med askregn. Jag tänker göra väderprognosen så sannolik som möjligt genom att utgå från aktuella tendenser som kommer att skärpas – om politikerna inte stoppar folkvandringen och effektiv sätter in åtgärder mot de upplösningstendenser som vi redan kan se.

Låt oss börja med att titta på de mest sårbara grupperna. Homosexuella kommer att bli överfallna, jagade och hånade i stor omfattning, och judarna kommer att fördrivas ut ur Europa. Kvinnor kommer att bli överfallna i en sådan omfattning att larmet från nyårsafton i Köln endast framstår som en förvarning om mera vanliga och våldsamma övergrepp i resten av Västeuropa. Kvinnor och flickor kommer läras att täcka sig och undvika att tala med främlingar. Tilliten mellan människor minskar, relationer svalnar och hjärtan fryser till is.

Annons:

Polisen står där utan tillräckliga resurser för att skydda medborgarna. Så därför kommer ordningsmakten uppmana homosexuella och judar att inte visa deras identitet i det offentliga rummet, och kvinnor kommer inte gå hem ensamma när mörkret lägger sig. Rim och frost kommer att täcka allt som växer, hundratals tidigare säkra områden förvandlas till "no go-zoner", många av dem bortom polisens maktmonopol. De flesta unga män lär sig att titta ned, när de möter herrefolket på gatorna. Att titta ned är nämligen tecknet på underkastelse. Tittar man upp riskerar man att bli nedslagen.

Många kommer att råka illa ut, och därför tvingas man köpa beskydd hos mc-gäng och kampen mellan ligorna kommer att eskalera allt eftersom man kastar bensin på brasan. En helt ny och avgörande etnisk komponent kommer att läggas till. Vi kommer att få se fler ”sjakalmanifestationer”, gäng rekryterar utifrån etniskt och religiöst hat, så som grupper så som Hizb ut-Tahir redan rekryterar bland kriminella invandrare och den vägen skaffar sig hantlangare, för att islamisera stora områden lokalt.

Medborgargarden som Soldiers of Odin vinner mark, och till och med i små städer kommer bekymrade föräldrar bilda grupper som är tänkta att skydda deras barn. Men eftersom de varken är professionella eller beredda att ta till våld kommer de i det långa loppet att stå utan makt och därmed bli helt verkningslösa. Så de välbemedlade familjerna hyr in privata vaktbolag som patrullerar i grannskapet. Det blir stor efterfrågan på ”gated communities”, dessa livlösa tomter som är inhägnade bakom vita murar. Här ligger de begravda som i en grå krypta omgivna av ett moln iskristaller, som känns som bitande kall vind.

Vad hände med yttrandefriheten? Den blir mera inskränkt. Religionskritik, det vill säga islamkritik, kommer att vara historia. Det kommer inte att visas några satiriska teckningar alls, varken i medierna eller på skolor, gymnasier och universitet, inte ens som dokumentation. Det skulle vara allt för farligt.

Dissidenter fortsätter att driva omkring, men de kommer vara ytterst få, som under ockupationen eller kommunismen i Öst. De kommer vara beredda på att lida förluster, att leva med hot eller bli fängslade. Detta trots att rättssystemen dömer i ännu högre grad islamkritiker, men dissidenternas kamp för mänsklig värdighet betyder allra mest för dem. Åskmolnen rör sig från Väst och en tid kommer att komma när en häftig motreaktion infinner sig. Då kommer högerradikalism att utgöra ett stort hot. Vi kommer att bevittna allt det, som vi redan har sett i åratal, men nu det omvända. Mordförsök på imamer, polisbevakning av moskéer, skadegörelse på arabiska butiker, överfall på slumpmässigt utvalda utlänningar och nästa Breivik tar hundratals oskyldiga med sig in i döden.

Isvintern i framtiden bjuder på eviga nätter med en massa terror, inklusive atomterror, men redan nu bevittnar vi en helt ny normalitet, där den här typen av händelser knappt omtalas. Dessa terrorhandlingar stöttas genom gatustrider. Det utbryter små molekylära inbördeskrig som Enzensberger kallar det, om inte riktiga inbördeskrig lyckas sprida ännu mera förödelse i landet.

Småsaker som stenkastning mot ambulanser, gatuvåld, överfall och vanliga våldtäkter får bara små notiser i tidningarna. Helt vanliga medborgare anmäler sig till skytteföreningar för att ha tillgång till vapen därhemma. Men det kommer bara förstärka våldsspiralen. Säkerhetstjänsten kommer inte klara av att skaffa sig överblick över många nya radikaliserade grupperingar, av maktlöshet lägger polisen tusentals ouppklarade brott på hyllan, och många medborgare ger upp tanken på att ens anmäla kriminaliteten.

I stället får man hitta andra ”lösningar”. Butiksägare anställer arabiska kvinnor täckta med slöjor för att slippa snatterier. Gäng fortsätter terrorisera lokalt eftersom folk inte vågar uttala sig med namn av rädsla för repressalier. Näringsidkare kommer att betala beskyddaravgifter och skottsäkra västar erbjuds butiksanställda i särskilt ”utsatta områden”.

Politikerna kommer att göra en massa saker, men det mesta biter inte på frosten. Och vågar de inte göra det mest nödvändiga: Stänga gränserna, låta bli att ge medborgarskap till extremister, utvisa kriminella utlänningar, utdela längre straff till brottslingar, träda ur Flykting- och statslöskonventionen och flytta all asylbehandling till närområdena.

Ja, då konstaterar Kasper Støvring att Danmark ligger där, som ett kapital som får sin näring ur frukt och förbannelse, som är satt på räntornas ränta, en högkonjunktur av maktlöshet och förstörelse. Det blir ett iskallt tidevarv och på kors och tvärs med det gängse kan en möjlig upptining komma från Östeuropa. Från de länder som nyss återfick deras suveränitet, och som inte har glömt bort hoten från det Osmanska imperiet och kommunismens diktatur."

 

Översättning: Nya Dagbladet

Hela debattartikeln som publicerats på Berlingske kan läsas här.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Årets fynd i Norge – nu ställs vikingaskatten ut

Arkeologi och historia

Publicerad Idag 07:02 – av Markus Andersson
Vikingatida silvermynt och ett silverfragment från Mørstadskatten i Norge
Silvermynt och ett silverfragment ur Mørstadskatten, som norska arkeologer har röstat fram till årets fynd. Ett urval av skattens mynt visas på Historisk museum i Oslo från och med i dag.

Mørstadskatten har röstats fram till årets fynd av norska arkeologer, och i dag, fredag, öppnar utställningen på Historisk museum i Oslo. För första gången kan allmänheten se mynt ur Norges största vikingatida myntskatt på plats i museet.

Omkring 180 deltagare på Det norske arkeologmøtet utsåg skatten i början av november. Porslinsvraket på 600 meters djup kom tvåa.

I museets myntkabinett visas ett urval av de drygt 5 500 mynten fram till 28 mars 2027. Tidigare har de första hundra mynten redan visats digitalt.

Bland höjdpunkterna finns mynt från England och det tysk-romerska riket samt ett sällsynt mynt präglat för Olav Haraldsson, senare Olav den helige. Mynt för hans halvbror Harald Hårdråde markerar början på en ny epok i norsk myntning.

Annons:

Skatten grävdes ned omkring 1046–1047, enligt museet. Detektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre hittade den 10 april nära Rena i Innlandet.

Fylkesarkeolog May-Tove Smiseth var den första som mötte detektoristerna ute på åkern, skriver forskning.no.

— Vi gick och vadade i silvermynt. Det är sex kilo silver, säger Smiseth.

Utgrävningen i somras hittade varken bosättning eller gravar. Arkeologen Kjetil Loftsgarden har tidigare sagt att något dramatiskt måste ha hänt efter nedgrävningen.

Utställningen är öppen i dag klockan 11–16. Entrén kostar 160 norska kronor för vuxna, medan barn under 18 år går in gratis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GTA VI släpptes vid midnatt efter 13 års väntan

Publicerad Igår 10:45 – av Jan Sundstedt
En man i svart linne står med ryggen mot kameran framför en kvinna och en blå bil i en scen ur GTA 6.
13 års väntan är över - GTA VI är här!

13 års väntan är till ända: Grand Theft Auto VI släpptes vid midnatt natten till torsdag. Hajpen hade då pågått i dagar: redan under onsdagen kunde tittare följa spelare i Nya Zeeland.

Rockstar anger att GTA VI släpptes klockan 00.00 lokal tid i samtliga regioner, till plattformarna Playstation 5 och Xbox Series X/S.

Klockan 12.00 svensk tid började det nya dygnet i Nya Zeeland, och där gick spelet att spela.

Bonnierägda DN rapporterar att vissa samtidiga strömmar hade uppemot 200 000 tittare.

Annons:


Väntan syntes också på nätet. Vid midnatt låg internettrafiken 35 procent över det normala, uppger fiberleverantören GlobalConnect.

Siffran gäller bolagets mätning av cirka 100 000 svenska fiberhushåll, jämfört med motsvarande veckodagar och klockslag under fyra föregående veckor, inte hela Sveriges trafik.

De första recensionerna är hyllande, och både The Guardian och IGN har delat ut högsta betyg.

Ett dubbeldäckat flygplan med rosa rök över en strand kantad av höghus.
Flygplan över stranden
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
Flygplan över stranden
Nattscen
Träningsscen
Motorcykelhopp
previous arrow
next arrow
 

Rockstars 27 minuter långa spelvisning granskades av NyD i augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mörkret som försvann ur våra kvällar

Publicerad 17 november 2026 – av Redaktionen
Kvinna vid en persienn i skymningen till vänster och händer som håller ett tänt ljus till höger.
När belysning kostade både pengar och arbete väntade hushållen med att tända. Genrebilder.

Att kura skymning är att låta mörkret falla en stund, med plats för stillhet, samtal och berättelser. Forskningen om hur kvällsljus påverkar kroppens dygnsrytm ger ett nytt perspektiv på den gamla vanan.

I praktiken innebar det att hushållet satt kvar medan dagsljuset avtog och väntade med att tända lamporna. Dagens arbete fick övergå i en stunds vila, tystnad eller gemensamt berättande, i det sista dagsljuset eller vid skenet från spisen.

Seden fanns i hela landet och i alla samhällsklasser. Det har Isof dokumenterat i förteckningen Levande kulturarv. Den hade också många namn. I olika delar av landet sade man fira, hålla eller lura skymning, sitta skumme eller mörska kväller.

Skälet var praktiskt. Innan den elektriska belysningen slog igenom under första halvan av 1900-talet var ljuset något att hushålla med. Ljus, tjärstickor och senare fotogen kostade pengar, så lampan tändes först när det var riktigt mörkt. När det blivit för skumt för att arbeta ute, men ännu var för ljust för att tända, vilade man, småpratade, sjöng, berättade historier eller stickade i halvmörkret.

Annons:

På nordiska breddgrader är skymningen dessutom utdragen. Solen sjunker i en flack bana, och övergången till kvällsmörker kan ta över en timme.

Skvallertimman vid spisluckan

Minnena av stunden finns kvar i arkiven hos Isof och Nordiska museet, från 1800-talet och början av 1900-talet. Aina Resare, född 1912 i Säfsnäs socken i Dalarna, beskriver i Isofs arkiv skvallertimman som "tiden innan lampan tändes på mörka höst- och vinterkvällar". Hennes mor satt med spisluckan öppen och stickade strumpor och vantar i det svaga skenet, för att spara på fotogenet.

Seden lever vidare, men i ny form. I dag tänds levande ljus gärna redan från början, och berättandet har ofta blivit högläsning. Bibliotek och skolor kurar skymning under Nordiska litteraturveckan, som hölls första gången 1997 och återkommer varje år i vecka 46. Konceptet är enkelt: släck lamporna, tänd ett ljus och läs.

Den äldre skymningsvilan tog slut när lampan tändes. Med elektriskt ljus behövde ingen längre vänta på mörkret. Ett knapptryck räcker för att fortsätta arbeta och vara vaken långt efter att det blivit mörkt ute. Just det kvällsljuset har forskare undersökt, eftersom ljus påverkar hur kroppen ställer in sin dygnsrytm.

Kvällsljuset flyttar kroppens natt

Hormonet melatonin är kroppens inre signal om att det är mörkt. Forskare vid Brigham and Women's Hospital i Boston undersökte i en studie publicerad 2011 totalt 116 friska personer mellan 18 och 30 år i två delstudier. I jämförelsen av ljus före läggdags tillbringade 104 av dem kvällen i både vanligt rumsljus, under 200 lux, och dämpat ljus, under 3 lux.

I dämpat ljus började melatoninet utsöndras knappt två timmar före sänggåendet, i rumsljus bara 23 minuter före. Kroppens melatoninperiod blev därmed omkring 90 minuter kortare, och nivåerna före sömnen sjönk med drygt 70 procent. Sömntiden var densamma, åtta timmar, så det var kroppens nattsignal som kortades. Vilka hälsoeffekter det blir på sikt är enligt forskarna okänt.

En studie från University of Colorado Boulder 2013 pekar åt samma håll. Åtta personer tältade en vecka i Klippiga bergen med bara solljus och lägereld. Med elektriskt ljus hemma började deras biologiska natt i snitt två timmar senare. Efter campingveckan började den nära solnedgången. Deltagarna fick samtidigt betydligt mer dagsljus, ungefär fyra gånger så mycket ljus som i vardagen, så studien skiljer inte ut vad den mörka kvällsstunden ensam betyder.

— Det som är anmärkningsvärt är hur våra klockor, när vi utsätts för naturligt solljus, synkroniseras med soldygnet på mindre än en vecka, säger professor Kenneth Wright, som ledde studien, i ett pressmeddelande från University of Colorado Boulder.

Wright föreslår mer dagsljus på morgonen och dämpad belysning och mindre skärmtid på kvällen. Det är ljusvanorna forskarna har mätt, inte skymningsstunden vid spisluckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Han blir nye James Bond!

Uppdaterad 18 november 2026, Publicerad 16 november 2026 – av Jan Sundstedt
Robert Pattinson i svart smoking och fluga, med ansiktet belyst av varmt sidoljus mot en mörk bakgrund.
Robert Pattinson presenteras som den nye James Bond i filmseriens officiella presentationsklipp.

Robert Pattinson, 40, blir nästa James Bond. Amazon MGM Studios bekräftade på måndagen att Batman-stjärnan tar över rollen som agent 007 efter Daniel Craig. Filmen, som för stunden bär arbetstiteln "Bond 26", kommer att regisseras av kanadensiske Denis Villeneuve.

Robert Pattinson är född i London den 13 maj 1986 och känd från bland annat Twilight-filmerna, The Batman och Christopher Nolans Tenet.

Han medverkar dessutom i Denis Villeneuves kommande Dune: Part Three och kommer under 2028 tillbaka som Batman i The Batman Part II.

I ett skriftligt uttalande kallar Pattinson James Bond en av filmhistoriens mest legendariska gestalter och beskriver förtroendet att få axla rollen som agent 007 som en stor ära.

Annons:

Han säger att rollen är en dröm som blivit verklighet.

Flera namn har provspelat

"Bond 26"-regissören Denis Villeneuve säger sig vara överlycklig över att få välkomna Pattinson, som enligt honom bär på 007:s tidlösa själ och samtidigt tillför något helt nytt.

Villeneuve tackar också de övriga skådespelarna i urvalet, men konstaterar att det bara kan finnas en 007.

I maj rapporterade NyD om att Tom Francis uppgavs ha provspelat för rollen. Sedan dess har namn som Callum Turner, Jack Lowden, Nicholas Hoult och Jacob Elordi snurrat i ryktesflödet.

Robert Pattinson kommer från ett starkt år. Variety uppger att Chris Nolans The Odyssey, där han spelar Antinous, har dragit in 1,8 miljarder dollar.

Pattinson har i ett officiellt uttalande från The Ian Fleming Estate fått tummen upp och man välkomnar honom in i den lilla men exklusiva klubben av numera sju skådespelare (ej inräknat inofficiella produktioner som till exempel 1967 års vansinnesparodi "Casino Royale") som förärats rollen som agent 007.

Sedan februari/mars 2025 har Amazon kreativ kontroll över serien genom ett samriskbolag med Barbara Broccoli och Michael G. Wilson.

Den senaste James Bond, Daniel Craig, gjorde fem Bondfilmer, från Casino Royale 2006 till No Time to Die 2021.


Artikeln kan komma att uppdateras.

Skådespelarhistorik James Bond på vita duken

  • Sean Connery; 1962–1967
  • George Lazenby; 1969
  • Sean Connery; 1971
  • Roger Moore; 1973–1985
  • Sean Connery; (1983)*
  • Timothy Dalton; 1987–1989
  • Pierce Brosnan; 1995–2002
  • Daniel Craig; 2006–2021
  • Robert Pattinson; 2026–?

*avser den inofficiella** filmen "Never Say Never Again", som är en nyinspelning av filmen "Åskbollen" (1965), baserad på 1961 års roman "Thunderball".

**dvs. ej producerad av det ursprungliga produktionsbolaget EON Productions, grundat av Albert R. "Cubby" Broccoli och Harry Saltzman.

OBS: Faktarutan inkluderar inte 1967 års inofficiella, smått galna och märkliga parodi "Casino Royale", mot (främst) bakgrund av att James Bond i den filmen gestaltas av minst tre olika skådespelare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.