Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
"Homosexuella kommer bli överfallna och kvinnor angripna i en omfattning som gör att bråken på nyårsafton i Köln blott ser ut som en förvarning om det som komma skall. Självförsvarsgrupper vinner mark utan dess like och resultatet blir en istid av terror i Västeuropa." Det skriver kulturforskaren Kasper Støvring i en debattartikel i den danska morgontidningen Berlingske.
Danmarks justitieminister Søren Pind, Venstre, varnade för ett tag sedan om den ökande polariseringen i det danska samhället och extremism och medborgargarden. Utan tvekan har människor blivit mera otrygga och ministerns varning har förankring i verkligheten. Kasper Støvring menar att i varningen i stället bör riktas mot folkvandringen från Afrika och Mellanöstern, som drabbar medborgarna i det som betyder allra mest för dem; deras säkerhet.
"Låt oss utifrån denna synvinkel skåda in i en framtid inte så långt bort i Västeuropa och Danmark, och ta på oss luva och vantar, för det är en frostkylig tid där nordvindarna susar året runt och snöfallet kan förväxlas med askregn. Jag tänker göra väderprognosen så sannolik som möjligt genom att utgå från aktuella tendenser som kommer att skärpas – om politikerna inte stoppar folkvandringen och effektiv sätter in åtgärder mot de upplösningstendenser som vi redan kan se.
Låt oss börja med att titta på de mest sårbara grupperna. Homosexuella kommer att bli överfallna, jagade och hånade i stor omfattning, och judarna kommer att fördrivas ut ur Europa. Kvinnor kommer att bli överfallna i en sådan omfattning att larmet från nyårsafton i Köln endast framstår som en förvarning om mera vanliga och våldsamma övergrepp i resten av Västeuropa. Kvinnor och flickor kommer läras att täcka sig och undvika att tala med främlingar. Tilliten mellan människor minskar, relationer svalnar och hjärtan fryser till is.
Polisen står där utan tillräckliga resurser för att skydda medborgarna. Så därför kommer ordningsmakten uppmana homosexuella och judar att inte visa deras identitet i det offentliga rummet, och kvinnor kommer inte gå hem ensamma när mörkret lägger sig. Rim och frost kommer att täcka allt som växer, hundratals tidigare säkra områden förvandlas till "no go-zoner", många av dem bortom polisens maktmonopol. De flesta unga män lär sig att titta ned, när de möter herrefolket på gatorna. Att titta ned är nämligen tecknet på underkastelse. Tittar man upp riskerar man att bli nedslagen.
Många kommer att råka illa ut, och därför tvingas man köpa beskydd hos mc-gäng och kampen mellan ligorna kommer att eskalera allt eftersom man kastar bensin på brasan. En helt ny och avgörande etnisk komponent kommer att läggas till. Vi kommer att få se fler ”sjakalmanifestationer”, gäng rekryterar utifrån etniskt och religiöst hat, så som grupper så som Hizb ut-Tahir redan rekryterar bland kriminella invandrare och den vägen skaffar sig hantlangare, för att islamisera stora områden lokalt.
Medborgargarden som Soldiers of Odin vinner mark, och till och med i små städer kommer bekymrade föräldrar bilda grupper som är tänkta att skydda deras barn. Men eftersom de varken är professionella eller beredda att ta till våld kommer de i det långa loppet att stå utan makt och därmed bli helt verkningslösa. Så de välbemedlade familjerna hyr in privata vaktbolag som patrullerar i grannskapet. Det blir stor efterfrågan på ”gated communities”, dessa livlösa tomter som är inhägnade bakom vita murar. Här ligger de begravda som i en grå krypta omgivna av ett moln iskristaller, som känns som bitande kall vind.
Vad hände med yttrandefriheten? Den blir mera inskränkt. Religionskritik, det vill säga islamkritik, kommer att vara historia. Det kommer inte att visas några satiriska teckningar alls, varken i medierna eller på skolor, gymnasier och universitet, inte ens som dokumentation. Det skulle vara allt för farligt.
Dissidenter fortsätter att driva omkring, men de kommer vara ytterst få, som under ockupationen eller kommunismen i Öst. De kommer vara beredda på att lida förluster, att leva med hot eller bli fängslade. Detta trots att rättssystemen dömer i ännu högre grad islamkritiker, men dissidenternas kamp för mänsklig värdighet betyder allra mest för dem. Åskmolnen rör sig från Väst och en tid kommer att komma när en häftig motreaktion infinner sig. Då kommer högerradikalism att utgöra ett stort hot. Vi kommer att bevittna allt det, som vi redan har sett i åratal, men nu det omvända. Mordförsök på imamer, polisbevakning av moskéer, skadegörelse på arabiska butiker, överfall på slumpmässigt utvalda utlänningar och nästa Breivik tar hundratals oskyldiga med sig in i döden.
Isvintern i framtiden bjuder på eviga nätter med en massa terror, inklusive atomterror, men redan nu bevittnar vi en helt ny normalitet, där den här typen av händelser knappt omtalas. Dessa terrorhandlingar stöttas genom gatustrider. Det utbryter små molekylära inbördeskrig som Enzensberger kallar det, om inte riktiga inbördeskrig lyckas sprida ännu mera förödelse i landet.
Småsaker som stenkastning mot ambulanser, gatuvåld, överfall och vanliga våldtäkter får bara små notiser i tidningarna. Helt vanliga medborgare anmäler sig till skytteföreningar för att ha tillgång till vapen därhemma. Men det kommer bara förstärka våldsspiralen. Säkerhetstjänsten kommer inte klara av att skaffa sig överblick över många nya radikaliserade grupperingar, av maktlöshet lägger polisen tusentals ouppklarade brott på hyllan, och många medborgare ger upp tanken på att ens anmäla kriminaliteten.
I stället får man hitta andra ”lösningar”. Butiksägare anställer arabiska kvinnor täckta med slöjor för att slippa snatterier. Gäng fortsätter terrorisera lokalt eftersom folk inte vågar uttala sig med namn av rädsla för repressalier. Näringsidkare kommer att betala beskyddaravgifter och skottsäkra västar erbjuds butiksanställda i särskilt ”utsatta områden”.
Politikerna kommer att göra en massa saker, men det mesta biter inte på frosten. Och vågar de inte göra det mest nödvändiga: Stänga gränserna, låta bli att ge medborgarskap till extremister, utvisa kriminella utlänningar, utdela längre straff till brottslingar, träda ur Flykting- och statslöskonventionen och flytta all asylbehandling till närområdena.
Ja, då konstaterar Kasper Støvring att Danmark ligger där, som ett kapital som får sin näring ur frukt och förbannelse, som är satt på räntornas ränta, en högkonjunktur av maktlöshet och förstörelse. Det blir ett iskallt tidevarv och på kors och tvärs med det gängse kan en möjlig upptining komma från Östeuropa. Från de länder som nyss återfick deras suveränitet, och som inte har glömt bort hoten från det Osmanska imperiet och kommunismens diktatur."
Översättning: Nya Dagbladet
Hela debattartikeln som publicerats på Berlingske kan läsas här.
