Vilken kontroll av individer i framtiden är acceptabel?

Det fortsatt framväxande övervakningssamhället i väst väcker allvarliga frågor, särskilt mot bakgrund av den kinesiska samhällsmodellen som visar hur långt den tekno-totalitära utvecklingen kan gå. I vilken mån är den allt mer omfattande kontrollen av befolkningen egentligen moraliskt försvarbar?

publicerad 22 maj 2021
- av Dan Ahlmark

Vill du se mer gräv och granskningar på Nya Dagbladet?

8420 kr av 50 000 kr insamlade. Bidra till höstens viktiga grävkassa! Stöd arbetet genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Beträffande flera av FN:s viktiga policyområden har World Economic Forum anfört att metoden digitalt fotavtryck kan vara till hjälp. Avtrycket skapas av en persons digitala aktivitet exempelvis vad denne skriver på nätet och i sociala medier, sökhistoriken som visar personens intressen och preferenser, alla fritidsaktiviteter där samt vilken dennes digitala umgängeskrets är. Även personens konsumtionsmönster och köp ingår. Medan sådana data delvis även är av intresse för att bedöma kreditvärdighet är de dock mycket farligare för syftet att bedöma personer från politisk utgångspunkt. Överträdelserna av personers privatliv är därvid ytterst betydande.

Digitalt fotavtryck påstås då vara av värde gällande åtminstone fyra mål i FN:s Agenda 2030: mål 1 (avskaffa fattigdom), 2 (uppnå jämlikhet), 3 (hållbar tillväxt) och 4 (minska ojämlikheter). Utnyttjande av sådana data tillsammans med en rad andra databanker som finns kommersiellt eller inom det offentliga i ett visst land ger en god bild av en person, dennes liv och aktiviteter.

Det finns också en likhet med syftet och utformningen av Kinas Social Credit System (SCS). Vid sidan av de mål där man talar om offentligt möjliggör SCS övervakning av medborgarna i en skala och med en effektivitet som är förfärande.1 En individs ”dåliga” beteende påverkar därvid negativt även systemets värderingar gällande dennes vänner eller familjemedlemmar. Bestraffningarna är alltså också kollektiva och just övervaknings- och straffunktionerna har troligen drivit på utvecklingen. Och när insamlad privat information om en medborgare kopplas till åtgärder mot denne på grund av brott mot den kinesiska statens normer blir systemet särskilt förkastligt och fördömligt. Det finns inga skäl att tro att sådana system inte skulle användas på liknande sätt i framtiden av en påtänkt global regering.

Digitala fotavtryck enligt ovan gäller information som inte bör få sammanställas eller användas av offentliga organisationer eftersom sådana system innebär att stater systematiskt värderar enskilda medborgares beteende eller värde i olika avseenden (bortsett från i utbildningssammanhang och dylikt). Det är oacceptabelt. Staten är medborgarnas tjänare och det ankommer inte på länder att allmänt bedöma sina medborgare annat än om de brutit mot lagar.

För kontroll av befolkningen är information om var olika individer är eller har varit viktig. Data som inte heller regelmässigt bör få insamlas om medborgare gäller mobilinformation eller biometrisk ansiktsigenkänning. Utan särskilda skäl eller individens godkännande ska biometrisk information inte få lagras och användas av myndigheter exempelvis för identifiering av ovetande individer vid olika platser. Metoden kan däremot användas för främst utländska personer som offentliga myndigheter önskar ha kontroll över såsom (vissa) turister samt invandrare. För ren identifiering avseende främst privata företag är metodiken godtagbar.

Olika former av digital identifikation, säg tatueringar eller implantat, kan bli vanliga i framtiden för samma syfte. Säkerligen kommer vissa människor med iver motta sådana mikrochipp i kroppen. Av integritetsskäl får dock den typen av identifiering aldrig krävas av medborgare för att uppfylla några ställda villkor för något eller för att ta del av offentliga tjänster.

Obligatorisk vaccinering bör självfallet inte krävas eftersom individen har det slutliga ansvaret för sitt liv. Smittorisken gällande andra är inte avgörande eftersom vaccinerade inte blir smittade. Hälsopass för att ta del av tjänster i ett samhälle bör undvikas så långt möjligt är och kan inte godtas beträffande offentliga tjänster. Beträffande utlänningar kan dock stränga hälsokrav ställas för besök i landet eller invandring.

Nya teknologier för att övervaka efterlevnad av statliga bestämmelser liknande de i den svenska pandemilagen kommer säkerligen att snabbt tas fram. Reglerna kan exempelvis gälla antalet personer på en angiven yta vilket leder till teknologi och produkter som dessutom kanske kombineras med avståndsmätning mellan personerna. Ett samhälle bör vara ytterst försiktigt med att utnyttja sådana produkter. De kräver vanligen också personal i närheten för att till rätta föra personer som bryter mot reglerna. Man bör i Sverige inte utnyttja sådana tekniska möjligheter utan i stället lita på medborgarnas omdöme (och ibland vaktpersonal).

Det är inte bara tjänster eller produkter, vilka införs och användes, som kan skada människor. Även eliminering av tjänster kan fylla samma syfte. I globalisternas arsenal ingår förslag om att länder ska övergå till att bli kontantlösa. Mastercard är en partner till WEF och aktiv gällande samarbetet mellan FN och WEF. Den svenska regeringen har nu tillsatt en särskild utredare av frågan om kontanternas roll i samhället. Kreditkortsföretagen inklusive banker samtycker entusiastiskt med förslaget eftersom de därigenom får monopol på medborgarnas betalningar och därmed större inkomster.

Det avgörande argumentet mot detta är dock att elektroniska betalningar medför att en persons alla handlingar som involverar pengar kan spåras av staten.2 Det innebär också att personens lokalisering och resande lätt kan kartläggas av myndigheter att dennes utgifter av samtliga slag registreras och att fritidssysselsättningar och konsumtion inklusive dryckesvanor kan fastställas. Det avslöjar även en del av dennes läsande (en annan del registreras på webben), arbetsprojekt och även vissa former av politisk aktivitet. Och myndigheterna i ett land kan enkelt klippa av en persons möjligheter att betala för sitt uppehälle. Medan brottslingar och terrorister kan förbereda och gardera sig för sådant, tänker vanliga medborgare inte så.

Beträffande företag och organisationer har redan sådana med legala men ”olämpliga produkter” hindrats av betalningsföretagen att motta betalningar med kreditkort eller att utnyttja kreditkort för köp av varor eller tjänster. Det är inte svårt att förstå att i ett politiskt ännu mera extremt Sverige kommer personer och företag som representerar åsikter, som legalt är helt godtagbara, ändå kan komma att diskrimineras på sådant sätt. Betalningsföretag ignorerar då efter påtryckningar helt enkelt vissa gruppers eller personers grundlagsenliga rättigheter och vad dessa innebär. Vänsterfanatismen är idag djup och vitt utbredd och det är lätt att förutse sådana initiativ.

Den nuvarande politiska utvecklingen gör det alltså helt nödvändigt att löpande följa, protestera mot och om möjligt hindra statens och teknikföretagens försök att övervaka och öka kontrollen av medborgarna.

 

Dan Ahlmark

 


Källor och referenser:

(1) Nya Dagbladet – Kinas sociala värderingssystem – ett varnande exempel

(2) Det goda samhället – Kontanterna får inte försvinna

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!