Vem älskar is? Landisar växer – havsisar växlar

publicerad 27 juli 2017
- av Tege Tornvall
Isberg i Baffin Bay, vid Grönlands södra kust

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


2739 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Att de stora landisarna på Grönland och Antarktis växer ser återvändande forskare. De finner sina läger täckta med snö och is. Det är nämligen rejält kallt där. Nederbörd i kyla blir just snö och is.

Ön Grönland är nära fem gånger större än Sveriges yta. Innanför kustbergen täcks hela ön av upp till 3 km tjock landis. Sedan miljontals år täcks Grönland helt eller delvis av is.

Isen pressar med sin tyngd ned marken till tråg, som håller isen på plats. Efter senaste stora istid höjs landet fortfarande på många håll. Vid Höga Kusten i Norrland har det hittills höjts ca 800 meter.

Geotermisk värme (jordvärme) smälter isen underifrån, men kyla och nederbörd bildar ny is uppifrån. Geotermik påverkas inte av atmosfärens temperatur.

Landisen ligger fast
Tråg och kustberg hindrar isen från att glida ut i havet. Den ligger där den ligger. På låg höjd vid kusterna kan is smälta på ytan varma sommardagar, men den fryser igen nattetid. Bara sommartid har Grönlands södra kuster plusgrader.

På kustbergens utsida finns däremot glaciärer, som kan glida nedåt och kalva isberg ut i havet. Särskilt på öns smalare, södra del. Där finns också de kustremsor som vikingarna före Lilla Istiden koloniserade och odlade upp. Öns bredare norra del är kallare och torrare.

Mellan Grönland och Svalbard resp. Island går en tektonisk spricka med värmande vulkanisk aktivitet. En annan går längs Alaskas södra del. Både Svalbard och södra Alaska ligger i utkanten av Arktis, som omfattar en yta större än tidigare Sovjetunionen.

Havsisarna runt Nordpolen och Antarktis växer på vintrarna och minskar på somrarna sedan miljontals år. De växlar också cykliskt med växlande havsströmmar så att havsisen i Arktis blir större, när den minskar runt Antarktis – och tvärtom.

Kontinenten Antarktis är dubbelt så stor som Australien. Den är nästan helt täckt av upp till 4,5 km tjock landis. Dess halvö i nordväst är en fortsättning av Anderna och går vidare i kontinentens västra kustberg. I havet i väster löper en teutonisk springa med värmande, underjordisk vulkanism.

Havsis höjer inte havet
Halvön upptar bara 2 procent av kontinentens hela yta. Havsis på dess östra sida fylls på av kustbergens glaciärer. Denna havsis (Larsen A-B-C) är nästan dubbelt så stor som Danmark, ligger redan i havet och kan därför inte höja dess nivå. Omkring en tiondel bröts nyligen upp i ett stort isblock, men 1927 bröts en fyra gånger större isyta loss, och 1956 en hela sex gånger större.

Det är alltså inget nytt eller alarmerande utan helt normalt sedan årmiljoner. Iskontinenten Antarktis har upplevt både istider och värmeperioder. I dess inre på 3-4 km höjd är årsmedeltemperaturen 50-55 minusgrader. I det inre av Grönland på 2-3 km höjd är årsmedeltemperaturen 25-35 minusgrader.

Landisarna kan därför inte smälta utan växer med kyla och nederbörd. Nästan alla forskare och besökare till Arktis och Antarktis kommer till Svalbard resp. halvön i de båda områdenas utkant. De är lättast att nå och har gynnsammast klimat. De är inte representativa för vare sig Arktis eller Antarktis som helhet. Men så skildras de i nyhetsrapporter och debatt.

Där ses nämligen uppvärmning som ett hot, trots att den är gynnsam för Jordens liv och växtlighet. Men vem älskar is?

Årsmedeltemperaturer Grönland och Antarktis
Jämfört med ekvatorns jämnvarma klimat blir det runt en halv grad kallare för varje breddgrad man kommer närmare polerna. 90 breddgrader åt vartdera hållet (vid Nord- resp. Sydpolen) motsvarar alltså 45 graders temperaturskillnad.

Jämfört med havsytan blir det runt 0,7 grad kallare för varje 100 meters högre höjd. En kilometer upp är det alltså runt 7 grader kallare än vid havsytan.

Grönland ligger mellan 60 och 83 grader nord från ekvatorn. Med 30 plusgrader vid ekvatorn blir Grönlands årsmedeltemperatur från 0 till 15 minusgrader vid havsnivå och från 10 till 35 minusgrader inne på istäcket.

Antarktis ligger mellan 65 och 90 grader syd. Där växlar årsmedeltemperaturen från 10-15 minusgrader vid havsnivå till runt 55 minusgrader inne på istäcket.

Temperaturer på Grönland och Antarktis

“Polarbesök” långt från polerna
Nästan alla som besöker Arktis resp. Antarktis hamnar i utkanten av dessa enorma områden. Där är betydligt mindre kallt än i områdenas svårtillgängliga inre.

Arktis-besökare samlas på ögruppen Svalbard öster om Grönland, 190 mil söder om Nordpolen. Västerut går en gren av den varma Golfströmmen. Mellan Svalbard och Grönland löper en tektonisk spricka med värmande vulkanism underifrån.

Därför växlar årsmedeltemperaturen på Svalbard mellan 5 minusgrader i väster och 12 minusgrader i öster. På Grönland är den 15-40 minusgrader beroende på läge och höjd över havet.

Antarktis-besökare kommer till den nordvästligaste delen av kontinentens 130 mil långa halvö. Det är över 250 mil från Sydpolen, som täcks av 2,8 km tjock is.

Halvöns norra del är en fortsättning av bergskedjan Anderna med kustområden, bergstoppar och glaciärer. Längs dess västkust löper en tektonisk spricka med värmande vulkanism underifrån.

Vid kusten är halvöns årsmedeltemperatur runt 10 minusgrader. Några sommarmånader har plusgrader. Men i det inre av iskontinenten Antarktis råder 50-55 minusgrader årsmedeltemperatur.

Varken Svalbard eller den antarktiska halvön är representativa för isöknarna Grönland och Antarktis.

Innanför skyddande kustberg formar kilometertjock is djupa tråg, som håller isen på plats. Men utanför kustbergen värmer tektoniska sprickor havet och får glaciärer att smälta och kalva isberg.

Detta ser tillresta besökare som bevis på “global uppvärmning”. Men det är naturliga processer sedan miljontals år. Antarktis är en minst 34 miljoner år gammal iskontinent. Men det får vi sällan höra.

 

 

Tege Tornvall
Sture Åström

Nätverket Klimatsans

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!