Krönikor

Minimal klimateffekt av mer koldioxid

Att mer koldioxid från mänsklig verksamhet skulle farligt värma atmosfären läser och hör vi dagligen. Att både temperaturen och CO2-halten har ökat under 1900-talet antyder ett sådant samband. Men frågan är vad som är orsak och vad som är verkan.

Koldioxid gynnar växtlighet och skördar, men har minimal verkan på klimatet menar Tege Tornvall
Publicerad 18 maj 2018
Uppdaterad 23 juli 2019

Medan CO2-halten tycks ha stadigt ökat, har Jordens medeltemperatur även minskat dels ca 1880-1910 och dels ca 1940-75. Denna senare period fick många forskare att varna för hotande ny liten istid. Nu varnar många istället för hotande uppvärmning.

Men även CO2-halten har växlat. Sedan den 1958 började mätas på vulkanen Mauna Loa i Hawaii har den visserligen ökat från 315 till dagens 410 ppm (miljondelar). Men trots en spridningseffekt över Jorden är halten högre på vissa håll och vissa tider – och lägre på andra.

Varma hav gasar ut koldioxid, och kalla löser (absorberar) koldioxid. Varma hav finns närmare ekvatorn, kalla närmare polerna. Haven är kallare vintertid.

Långa istiders kalla hav minskade fram till för 600 miljoner år sedan atmosfärens CO2-halt från 80-90 procent ned till 1 procent. Fortsatta istider samt rester från rik växtlighet har ytterligare minskat halten ned till sena tiders 0,03-0,04 procent.

Tillskott under haven

Däremot släpper vulkanism samt seismisk och tektonisk aktivitet (jordbävningar och kontinentplattors rörelser) över och framför allt under haven fortlöpande ut stora mängder vattenånga, koldioxid och även andra gaser.

Det är inte främst från aktiva vulkaner. Långa springor och öppningar längs kontinentplattorna släpper ut både värme och gaser. Längs både Grönlands sydöstra kust och Antarktis’ västra kust värms vattnet underifrån och värmer både havsis och kustbergens glaciärer.

Enligt borrkärnor från Antarktis skulle CO2-halten i årtusenden fram till sent 1800-tal ha varit låga 280 ppm. Men CO2-molekyler vandrar i isen och bildar föreningar med andra ämnen. Därför ger borrkärnorna för låga värden.

Trädringar, kemiska växtanalyser och växters klyvöppningar ger högre och växlande värden kring 300-400 ppm (Beck, Knouwenberg m. fl.). Men trots sena tiders måttliga ökning är dagens halt fortfarande historiskt låg.

Livsnödvändig näring

Tidigare eror med rikare växt- och djurliv var 5-10 grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halter. Mer värme och koldioxid gynnar nämligen växtligheten. Koldioxid är dess livsnödvändiga näring.

Det är inte mer koldioxid som gör det varmare. Det är mer värme som ökar CO2-halten. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger, medan befolkningen bara ökat 3,5 gånger. Färre lider nöd. Fler har fått det bättre.

Klimatet samvarierar sedan miljontals år med Solens växlande magnetiska aktivitet i samspel med inkommande kosmisk strålning med effekt på molnbildning och nederbörd. Mer solaktivitet och solvind minskar kosmisk instrålning och molnbildning. Mindre solvind släpper in mer kosmisk strålning med ökad molnbildning.

Nu är Solen åter lika passiv som periodvis under Lilla Istiden. Det förebådar kyligare klimat framöver – och mindre koldioxid.

Inget att se fram emot!

 

Tege Tornvall

Redaktör för nätverket Klimatsans och författare till boken boken ”Tänk om det blir kallare?”

Liknande artiklar:

Tege Tornvall är erfaren faktajournalist med förflutet för bland annat Veckans Affärer, Ny Teknik, Teknisk Tidskrift och annan fackpress samt som info-konsult för ledande data- och industriföretag samt dåvarande Mekanförbundet.

Han är också aktiv inom nätverket Klimatsans och har givit ut två böcker i klimatfrågan: “Solen driver vårt klimat” samt “Tänk om det blir kallare?”.

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!