Krönikor

Kosttillskott och utarmade livsmedel

I den här krönikan argumenterar Lars Bern för att människor - tvärtemot massmedias uppmaningar faktiskt behöver få i sig kosttillskott, detta eftersom den industrialiserade mat vi får i oss oftast är mycket näringsfattig. Han pekar dock på att behovet minskar för den som äter mycket ekologiskt odlad kost.

Lars Bern menar att kosttillskott behövs eftersom jorden är utarmad.
Publicerad 15 januari 2020
Uppdaterad 15 oktober 2020

Det skolmedicinska etablissemanget verkar inte få en lugn stund förrän de kunnat cementera sitt monopol på all hälsovård inklusive människors förebyggande egenvård. Det senaste är misstänkliggörandet av kosttillskott som kablats ut på löpsedlar i propagandamedierna. Jag tog upp den aktuella attacken på antioxidanter igår. Den fråga jag vill ställa med anledning av att flera medier dragit en allmän slutsats rörande kosttillskott från denna anmärkningsvärda studie på några udda antioxidanter, är om det är så att vi inte behöver några kosttillskott som vi ofta får höra från skolmedicinen?

Till att börja med vill jag relatera delar av en kommentar från en av bloggens följare. Han ställer frågan vad det är för ämnen professor Bergö studerat i fallet med antioxidanter? Det är dessa två av det malignt ortodoxa medicinska systemets framtagna produkter:

• N-acetylcystein är en syntetiserad aminosyra, framtagen ursprungligen för minskad slemproduktion, för behandling av cystisk fibros, (orsakad av brist på selen, inte genetiskt driven via allehanda mutationer, som skolmedicinen påstår) och OPD (Obstructive Pulminory Desease). Medlet sägs främja produktionen av glutation, kroppens främsta egentillverkade antioxidant, som interagerar med just selen för exempelvis peroxidaseliminering. Varför gå omvägen via N-acetylcystein, när selen, som essentiell mineral har betydligt effektivare antioxidativ verkan och utan biverkan i normala doser.
• Trolox är en syntetisk E-vitaminanalog framtagen och såld av Hoffman-LaRoche. Denna substans ligger kemiskt mycket långt från naturligt E-vitamin, alfatokoferol som är en mycket verkningsfull naturlig antioxidant.

Inte att undra på att professor emeritus Öckerman avråder från att använda dessa medel. De har således inget med naturligt förekommande verkningsfulla antioxidanter att göra. Professor Bergös (på basis av denna mycket begränsade undersökning) slutsatser är därför inget att ta fasta på som seriöst menad ‘forskning’ kring naturliga antioxidanter. Man kan misstänka att syftet varit att just misskreditera kosttillskott av antioxidanter för att få människor att sluta ta dessa. Därmed inte sagt att man skall överdosera, vilket i vissa fall ger negativa biverkningar.

Naturliga antioxidanter behövs i stor mängd för att motverka fria radikalers verkan från födointag av bl.a. de idag mycket vanligt förekommande ohälsosamma fröoljorna – vettlöst framhållna som nyttiga av skolmedicinen och Livsmedelsverket. Fria radikaler ökar risken för inflammation som orsakar många sjukdomar såsom arterioskleros, CVD (kardiovaskulära sjukdomar), cancer, Alzheimers m.m., speciellt i kombination med den brist på mineraler och spårämnen som är mycket vanligt idag.

Den näringsfattiga industrimaten

Det moderna industrijordbrukets totala fokusering på produktivitet räknat i kg av ett fåtal basala näringsämnen som kolhydrater, fett och aminosyror har lett fram till ett jordbruk dominerat av hårt drivna monokulturer. Det vi får är mest cellulosa, vatten och socker men allt mindre näringsämnen. Man bekämpar det vi kallar ogräs med gifter så att dessa inte ska konkurrera med den gröda som odlas. Många av dessa klassiska ogräs är egentligen medicinalväxter som flertalet innehåller en lång rad ämnen som har hälsoeffekter för både människor och djur. Låt mig bara nämna maskros, nässlor, kamomill, röllika med flera ogräs som vi bekämpar frenetiskt med giftiga kemikalier som vi istället får i oss via våra livsmedel. Man borde givetvis i större utsträckning utnyttja näringsämnena i dessa växter och få bort gifterna på det sätt som sker inom det ekologiskt balanserade regenerativa jordbruket.

Många av dessa klassiska ogräs är egentligen medicinalväxter som flertalet innehåller en lång rad ämnen som har hälsoeffekter för både människor och djur.

Globalisternas starka strävan efter marknadsdominans och industriell storskalighet leder till en farlig eskalering av utarmningen av jordbrukets produkter. Svenskt jordbruk är ofta bättre än storjordbruk runt om i världen, så vi skall hålla oss till närodlat. Genom olika handelsavtal och lagar som begränsar odlarnas rätt att själva välja utsäden, smalnar man av mångfalden i det spektrum av växtmaterial som går in i livsmedelsproduktionen.

För att få kontroll över och kunna monopolisera spannmålsmarknaden, driver de globala livsmedelsföretagen hårt införandet av patenterade genmodifierade grödor (GMO) så att bönderna blir bakbundna. Detta leder till att vi får in växtmaterial i våra livsmedel som helt fjärmar oss från den naturliga artrikedomen som en gång höll våra förfäder metabolt friska. Vi får in artificiella näringsfattiga arter som djur och människor inte levat med tidigare och vars effekt på vår och djurens hälsa vi inte vet. Det finns ingen djurart som mår bättre av en annan kost än den som förekommit under djurets evolution.

Dagens skrämmande utveckling där vi ersätter de mest artrika delarna av vår jord – regnskogarna med landskapsstora monokulturella spannmålsodlingar som är beroende av massiva insatser av markbearbetning, kemikalier och gifter, är definitivt en mycket farlig och ohållbar utveckling. På något sätt hugger vi av den gren som människors och djurs hälsa hänger på. Detta är utan tvekan det kanske allvarligaste miljöproblemet på några decenniers sikt, långt allvarligare än ett överdrivet klimathot från ökad halt koldioxid i atmosfären som mest gynnar en giftfri näringsrik växtlighet.

När maten genom ensidigt industrijordbruk utarmas på viktiga näringsämnen blir vi hänvisade till att ta allt fler kosttillskott – att lappa och laga. T.ex. kan dagens sockerstinna apelsiner nästan helt sakna C-vitamin. Livsmedelsverkets rekommendationer av mycket låga halter av alla tillskott, styrs mest av hur man skall undvika akuta bristsjukdomar, inte av vad som är den naturligaste halten för optimal hälsa. Rekommendationerna för C-vitamin är ett skräckexempel där Livsmedelsverket hävdar att det räcker med 0,075 gram per dygn för en vuxen människa. Djur i människostorlek som har kvar förmågan att själva bilda det C-vitamin de behöver, bildar 5-10 gram per dygn, alltså ca 100 ggr mer än vad Livsmedelsverket rekommenderar.

Livsmedelsverkets rekommendationer av mycket låga halter av alla tillskott, styrs mest av hur man skall undvika akuta bristsjukdomar, inte av vad som är den naturligaste halten för optimal hälsa.

Som exempel kan jag ta professor Mikael Björnstedt vid KI som har över 25 års erfarenhet från forskningen kring selen och Q10. Han säger att idag räcker det inte med maten vi äter, för det är mycket svårt för oss att få i oss alla nödvändiga ämnen, p.g.a. urlakade jordar och processad mat. Kosttillskott av Q10 ihop med selen har visat sig minska CVD-risken med hela 50%. Björnstedt berättar att vår moderna diet är fattig på viktiga ämnen som magnesium, kalium och kalcium och han är övertygad om att detta leder till negativa hälsoeffekter. T.ex. har innehållet av magnesium i grönsaker minskat med upp till 90% på hundra år och det förhåller sig på liknande sätt för nästan alla övrig näringsämnen i industrijordbrukets produkter.

Den av globala storföretag dominerande läkemedelsindustrin, styrs av behov av att kunna kontrollera marknaden med patenterade preparat. Detta har tagit bort incitamentet att leta upp viktiga naturliga ämnen som finns i en artrik natur och erbjuda dem till människor och djur. Istället måste man kemiskt förändra de medicinskt verksamma ämnen man hittar, för att det ska gå att ta patent på dem. Samtidigt blir ämnena främmande för vår metabolism och orsakar därför oönskade biverkningar som på senare år vuxit till den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden.

Vad vi behöver är en forskning som systematiskt studerar den medicinska effekten av långt fler naturliga ämnen än de vi idag känner till. Naturen erbjuder en praktisk taget oändlig biologisk bank att ösa ur. Vi har ännu bara snuddat vid denna enorma rikedom i form av biologisk mångfald som slumrar i våra hav, skogar och vildmarker. För att vi ska komma därhän krävs att den globala läkemedelsindustris dominans över den medicinska forskningen bryts och resurser för en helt fri oberoende forskning mobiliseras.
Problemet med industrin för kosttillskott är att man även där givetvis styrs av strävan efter att maximera sin vinst. Detta tar sig ofta uttryck i att man bl.a. tar fram dyra koncentrat av naturliga komponenter i hälsosam kost som man tror är viktiga och säljer dem i pillerform som t.ex. curcumin från gurkmeja eller catechiner från grönt te. Det senare kan i koncentrerad form ge lever- och njurskador under vissa omständigheter.

Mitt råd till den som vill försäkra sig om att få i sig alla viktiga vitaminer, mineraler och andra naturliga näringsämnen, är att årligen ta ett brett blodprov för att se om man har brist på något. Om det är så, bör man söka ett lämpligt kosttillskott för att få bort den bristen. Så gör jag, men se upp med skolmedicinens riktvärden de kan vara manipulerade av läkemedelsindustrins lobbyister som Läkemedelsverkets C-vitaminrekommendation visar.

Den sorgliga verkligheten är att vi blir allt mer beroende av kosttillskott om vi vill hålla oss något så när friska på den näringsfattiga industrimaten. Väljer vi de dyrare ekologiska produkterna så minskar behovet av kosttillskott, så det där med dyrare kan ni glömma.

Ni kan läsa mer om detta i min nyutkomna bok Den Metabola Pandemin.

 

Lars Bern

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat boken Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och driver opinionssajten Anthropocene

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!