Annons:

Din iris mot krypto: Sam Altmans biometriska imperium

Digitaliseringen

Medan Sam Altmans "superapp" World skannar miljoner människors ögon framträder en övervakningsdystopi som hör hemma i en mörk idévärld.

Uppdaterad december 14, 2025, Publicerad december 14, 2025 – av Markus Andersson
Sam Altmans allseende öga har i detalj skannat över 15 miljoner människors iris – en biometrisk kartläggning i händerna på Sillicon Valley-eliten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En silverfärgad sfär. Ett löfte om gratis pengar. En snabb skanning av dina ögon.

 

Välkommen till World.

Detta är inte science fiction. Det är Sam Altmans vision för framtidens digitala identitet, och den expanderar just nu i en stad nära dig. Men här är grejen: det som marknadsförs som innovation börjar alltmer se ut som en dystopisk övervakningsapparat förpackad i Silicon Valley-charm.

World, tidigare känt som Worldcoin, har slutat vara ett kryptoprojekt. Det är en identitetsregim. Ett komplett ekosystem. En "superapp" som vill att du ska leva hela ditt digitala liv inom dess murar. Chatta med vänner. Ta emot din lön. Bevisa din mänsklighet. Allt i en app. Allt under ett företags kontroll.

Annons:

Priset för inträde? Din iris. Din oföränderliga biometriska data. Din integritet.

Och medan Sam Altman – den amerikansk-judiske entreprenören bakom OpenAI och ChatGPT – står på scenen och pratar om AI-säkerhet, bygger hans andra projekt det största biometriska övervakningsnätverket världen någonsin sett. Steg för steg. Ögonscanning för ögonscanning. Land för land.

Låt oss titta närmare på vad som verkligen händer.

Så fungerar World

Konceptet låter enkelt nog. Du besöker en "World Space" – en fysisk lokal där företaget har placerat sin signaturprodukt: Orb, en sfärisk enhet som skannar din iris. I gengäld får du företagets kryptovaluta (WLD-tokens) och ett "World ID" – ett digitalt identitetsbevis som påstås bevisa att du är en riktig människa, inte en bot.

Företaget hävdar att Orb tar foton av dina ögon och ansikte. Filtrerar dem. Omvandlar dem till en matematisk kod. Skapar en unik identifierare som sedan lagras på World Network, en distribuerad databas byggd med blockchain-teknik. Denna "proof of personhood" – beviset på att du är människa – ska göra det möjligt för dig att bevisa din mänsklighet i AI:s tidsålder.

Men här stannar World inte.

Projektet har nu utvecklats till en komplett "allt-i-ett-app" – en superapp där du kan göra i princip allt. World App kombinerar krypterad chatt (World Chat), betalningar, virtuella bankkonton och ett växande ekosystem av "Mini Apps" – små appar inuti huvudappen. Du kan spela spel. Ta emot löner. Dela bilder. Skicka pengar över kontinenter. I princip leva hela ditt digitala liv där.

För ett företag som ständigt pratar om decentralisering ser det ut som att de vill säkerställa att de själva är centrum för alltihop. Bekant mönster, eller hur?

En grönsakshandlare får sin iris skannad av en "orb" från World. Foto: world.org

När "integritet-först" är mer PR än praktik

Tools for Humanity – företaget bakom World, medgrundat av Sam Altman (ja, samma person som leder OpenAI) och Alex Blania – presenterar sitt projekt som "integritet-först". De påstår att ingen data lagras centralt. Att allt krypteras. Att de använder avancerad kryptering och distribuerad datalagring.

Låter bra på papperet. Men verkligheten? Den ser annorlunda ut.

För det första: biometrisk data är permanent. Som Michael Will, chef för Bayerns dataskyddsmyndighet, påpekar: "När någon väl har tillgång till ditt specifika iris-foto kan du aldrig förbli anonym." Du kan byta lösenord. Du kan byta kreditkort. Du kan till och med byta namn. Men du kan inte byta dina ögon.

För det andra: vad säger de egentligen att de samlar in? Det visar sig att en MIT-undersökning från 2022 avslöjade läckta samtyckeformulär som visade att Worldcoin avsåg att samla in mycket mer än bara irisskanningar – inklusive hjärtslag, andningsmönster och andra vitala tecken. Även om företaget sedan sagt att man inte samlat in denna data så säger det lite om intentionen om "bara ditt öga".

För det tredje: säkerhet är inte given. Hackare har komprometterat Worldcoins säkerhetssystem. Fått tillgång till lösenord för Orb-operatörer. En svart marknad för Worldcoin-konton har uppstått i Kina, där handel med irisdata förekommer till låga priser.

Så mycket för den "ofelbara" identitetsverifieringen.

Exploatering förpackad som innovation

Här blir det riktigt obehagligt.

Worldcoin lanserades inte i Silicon Valley. Inte bland krypto-entusiaster. Inte i tekniska communities där människor kunde göra informerade val. Nej, företaget riktade sig mot fattiga samhällen i utvecklingsländer.

I byar i Västjava, Indonesien. I slumområden i Nairobi, Kenya. I Sudan. I Ghana. Worldcoin-representanter dök upp. Stannade en dag eller två. Samlade in biometrisk data. Som en MIT-rapport beskriver det: "I gengäld erbjöd de allt från gratis kontanter till AirPods till löften om framtida rikedom."

En stor del av de initiala användarna – en halv miljon människor – kom från missgynnade samhällen med begränsad förståelse för internet. I Sudan: utdelning av AirPods. I Indonesien: vilseledande "kryptovalutaworkshoppar" som egentligen bara var datainsamling. I Kenya: löften om 50 dollar i kryptovaluta.

Som en person som intervjuades frågade: "Varför riktade sig Worldcoin mot låginkomstområden från början, istället för krypto-entusiaster?"

MIT-rapporten är brutal i sin bedömning: "Enkelt uttryckt är det bara billigare och enklare att genomföra den här typen av datainsamling på platser där människor har lite pengar och få rättsliga skydd."

Men det blir värre. I Kenya ignorerade företaget helt Office of the Data Protection Commissioner direkta order att sluta samla in personlig information från medborgare. De fortsatte bara. Som vanligt. Dag efter dag. Först efter att Kenyas inrikesministerium gav en avstängningsorder stannade de.

Här är den verkligt cyniska biten: detta har tidigare inte varit tillåtet i USA på grund av integritetslagar. Sam Altman har inte kunnat samla in denna data i sitt eget land. Men i Kenya? I Indonesien? I Sudan? Inga problem. Bara fortsätt.

Som en kenyansk parlamentsledamot skulle senare fråga: varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon?

Världen säger nej

Regulatorer runt om i världen har inte varit imponerade. Land efter land. Myndighet efter myndighet. Granskning efter granskning.

Kenya: Den 5 maj 2025 förklarade Kenyas High Court Worlds verksamhet olaglig. Beordrade företaget att permanent radera all biometrisk data som samlats in från kenyanska medborgare inom sju dagar. Domaren konstaterade att World misslyckades med att genomföra en obligatorisk konsekvensbedömning för dataskydd. Att de inte registrerade sig som databehandlare innan de startade sin verksamhet. Att samtycket var ogiltigt eftersom det köptes med kryptovaluta. "Ägaren av Worldcoin, Sam Altman, är förbjuden att samla in denna data i sitt hemland, USA – varför tillåter vi honom i Kenya?" sade parlamentsledamoten Kimani Ichung'wah.

Spanien: Dataskyddsmyndigheten beordrade World att radera all sin irisskanningsdata. Över 300 000 spanjorer hade redan fått sina ögon skannade. Företaget hade samlat in data från minderåriga. Nekat användare att dra tillbaka sitt samtycke. Ignorerat EU:s dataskyddsförordning.

Thailand: I november 2025 beordrade myndigheterna World att omedelbart radera 1,2 miljoner iris-scanningar. Upphöra med all verksamhet. Påstådd överträdelse av dataskyddslagen.

Brasilien, Indonesien, Portugal, Hong Kong, Tyskland, Frankrike, Sydkorea: Listan fortsätter. Fler än ett tiotal länder har granskat, förbjudit eller suspenderat projektet. Undersökningar pågår. Böter har utfärdats. Operationer har stoppats.

Mönstret är tydligt: lansera snabbt, samla så mycket data som möjligt, hantera regulatorer efteråt. Silicon Valleys mantra, applicerat på biometrisk data.

Sam Altman grundade Worldcoin, idag bara "World", tillsammans med Alex Blania. Foto: TechCrunch/CC BY 2.0

Vitalik Buterin varnar

Även inom krypto-gemenskapen finns starka invändningar. Inte från regulatorer. Inte från integritetsaktivister. Utan från en av branschens mest respekterade röster.

Ethereums medgrundare Vitalik Buterin har uttryckt djup oro över Worlds strategi. I en bloggpost från juni 2025 varnar han för att ett "ett-ID-per-person"-system – även med avancerad integritetsskyddande kryptering – riskerar att förstöra anonymitet på nätet.

"I den verkliga världen kräver pseudonymitet generellt att ha flera konton," skriver han. "Om det är allmän kunskap att alla bara har en identitet, kan du tvingas att avslöja den."

Här är grejen: även om avancerad kryptering skyddar vissa detaljer, förändrar den inte grundproblemet. Ett system där varje människa bara får ha en digital identitet blir en fälla för övervakning. Arbetsgivare kan kräva att du verifierar ditt ID på sociala medier som anställningsvillkor. Regeringar kan tvinga avslöjande. Anonymitet – en grundläggande byggsten för internet – försvinner.

Buterin föreslår istället "pluralistisk identitet" – ett ekosystem av överlappande, konkurrerande identitetssystem. Inte ett enda dominerande. Detta skulle bevara integritet och minska riskerna med identitetskonsolidering. Profilering. Censur. Centraliserad kontroll.

Som säkerhetsexperten Shady El Damaty uttryckte det: "Om en bakdörr installeras i Orb kan den stjäla användarinformation, vilket leder till stora integritetsrisker."

World representerar en filosofiskt skifte bort från kryptons cyberpunk-rötter – rörelsen som värnade om kryptografi och anonymitet. Bort från pseudonymitet. Bort från integritet först-tänkandet. Mot permanent märkning av individer. Mot centraliserad identitetskontroll.

Vart går vi härifrån?

World stannar inte. Tvärtom. De accelererar.

Enligt Wikipedia hade World i september 2025 cirka 33 miljoner World App-användare, varav 15 miljoner var verifierade med iris-scanningar. De har öppnat sex centra i USA. Lanserat i Storbritannien. Planerar expansion i Thailand, Filippinerna och över hela Sydostasien.

De har integrerat med Tinder i Japan för åldersverifiering. Lanserat ett Visa-kort kopplat till World App. Utvecklat Mini Apps som såg 5,4 miljoner öppningar per dag från över 1 miljon unika användare i januari 2025.

Detta är inte längre ett kryptoprojekt. Detta är ett försök att bygga en parallell digital infrastruktur. En där biometrisk verifiering blir normen. Där du måste bevisa din mänsklighet för att få tillgång till basala tjänster. Där ett företag kontrollerar identiteten för potentiellt miljarder människor.

Som en cybersäkerhetsexpert varnade: "När du väl har kopplat en oföränderlig biometri som ditt öga till ett globalt ID-system kan du inte ta tillbaka det. Det är den ultimata fällan för övervakning."

Och även om World hävdar att de inte kommer att möjliggöra ansiktsigenkänning eller centraliserad spårning "åtminstone för tillfället" – här är grejen: vad som räknas är inte orden utan handlingarna. Det som byggs är ett biometrisk regim utan demokratisk övervakning. Utan meningsfull transparens. Utan känd utväg.

Som en artikel i The Hill påpekar: Vi stirrar ned i pipan på ett digitalt kastsystem där ekonomisk frihet är algoritmiskt tilldelad och biometriskt bevis blir priset för tillträde.

Vad kan vi göra?

För det första: erkänn normaliseringen av övervakning för vad den är. Även om denna process vore absolut säker och helt privat (vilket den definitivt inte är), kvarstår problemet med normaliseringen. Biometrisk data bör aldrig användas för triviala syften som "proof of personhood" eller åldersverifiering. Ett företag borde aldrig ha denna typ av makt över miljarder människors identiteter.

För det andra: stöd alternativ. Det finns bättre sätt. Pluralistiska identitetsramverk som Buterin föreslår – system där du kan ha flera digitala identiteter för olika ändamål. Sociala nätverk där tillit kommer från din gemenskap, inte från en centraliserad databas. Decentraliserade lösningar som inte koncentrerar makten hos en enda aktör.

Konkreta verktyg existerar redan:

  • Signal och SimpleX Chat för privat kommunikation utan biometrisk verifiering
  • Nostr och Bluesky för decentraliserad social media med pluralistisk identitet
  • ENS (Ethereum Name Service) för självsuveräna digitala identiteter
  • Soulbound Tokens och social-graph-baserad verifiering som alternativ till biometri
  • Integritetsskyddande krypteringssystem som bevarar integritet utan centraliserad kontroll

 

För det tredje: kräv ansvarsskyldighet. Fråga dina lokala politiker och regulatorer: Varför skulle ni tillåta detta i vårt land när det är förbjudet i USA? Varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon? Vilka skyddsmekanismer finns på plats?

World vill ha dina ögon. De vill ha ditt digitala liv. De vill skapa en framtid där du måste bevisa din mänsklighet genom att lämna över din mest privata biometriska data till ett vinstdrivande företag. Där tillgång blir ett privilegium, inte en rättighet, beviljad av ett system som rangordnar och sorterar människor efter deras villighet att underkasta sig konstant verifiering.

Men här är den goda nyheten: vi behöver inte acceptera detta.

Vi kan bygga bättre system. System som respekterar integritet. System som inte exploaterar sårbara befolkningar. System som inte koncentrerar makt hos en enda Silicon Valley-mogul med en silver-sfär och ett löfte om gratis pengar.

Decentralisering är inte bara ett modeord. Det är ett verktyg för frihet. För autonomi. För att säkerställa att ingen enskild aktör kan kontrollera din digitala identitet, din tillgång till tjänster, din ekonomiska frihet.

Din iris tillhör dig. Inte Sam Altman. Inte Tools for Humanity. Inte någon superapp. Dig.

Låt det förbli så. Och låt oss aktivt bygga, stödja och omfamna decentraliserade, krypterade alternativ som respekterar mänsklig värdighet och autonomi.

Framtiden behöver inte se ut som World vill att den ska se ut. Vi avgör den själva. Varje gång vi väljer integritetsrespekterande verktyg. Varje gång vi ställer kritiska frågor. Varje gång vi vägrar acceptera att vår biometriska data är priset för att delta i det digitala samhället.

Det är dags att välja. Din identitet. Din integritet. Din framtid.

 

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Digitaliseringen

Uppdaterad augusti 16, 2026, Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och blanka skivor
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och skivor.

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset.

Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk.

Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet.

Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare.

Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre.

ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske.

Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När mobilen blir en flykt från obehag

Digitaliseringen

Publicerad augusti 14, 2026 – av Markus Andersson

För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra.

Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor.

Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas.

Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor.

Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu.

Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas.

Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi.

På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften.

Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag.

Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.