Annons:

Din iris mot krypto: Sam Altmans biometriska imperium

Digitaliseringen

Medan Sam Altmans "superapp" World skannar miljoner människors ögon framträder en övervakningsdystopi som hör hemma i en mörk idévärld.

Uppdaterad december 14, 2025, Publicerad december 14, 2025 – av Markus Andersson
Sam Altmans allseende öga har i detalj skannat över 15 miljoner människors iris – en biometrisk kartläggning i händerna på Sillicon Valley-eliten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

En silverfärgad sfär. Ett löfte om gratis pengar. En snabb skanning av dina ögon.

 

Välkommen till World.

Detta är inte science fiction. Det är Sam Altmans vision för framtidens digitala identitet, och den expanderar just nu i en stad nära dig. Men här är grejen: det som marknadsförs som innovation börjar alltmer se ut som en dystopisk övervakningsapparat förpackad i Silicon Valley-charm.

World, tidigare känt som Worldcoin, har slutat vara ett kryptoprojekt. Det är en identitetsregim. Ett komplett ekosystem. En "superapp" som vill att du ska leva hela ditt digitala liv inom dess murar. Chatta med vänner. Ta emot din lön. Bevisa din mänsklighet. Allt i en app. Allt under ett företags kontroll.

Annons:

Priset för inträde? Din iris. Din oföränderliga biometriska data. Din integritet.

Och medan Sam Altman – den amerikansk-judiske entreprenören bakom OpenAI och ChatGPT – står på scenen och pratar om AI-säkerhet, bygger hans andra projekt det största biometriska övervakningsnätverket världen någonsin sett. Steg för steg. Ögonscanning för ögonscanning. Land för land.

Låt oss titta närmare på vad som verkligen händer.

Så fungerar World

Konceptet låter enkelt nog. Du besöker en "World Space" – en fysisk lokal där företaget har placerat sin signaturprodukt: Orb, en sfärisk enhet som skannar din iris. I gengäld får du företagets kryptovaluta (WLD-tokens) och ett "World ID" – ett digitalt identitetsbevis som påstås bevisa att du är en riktig människa, inte en bot.

Företaget hävdar att Orb tar foton av dina ögon och ansikte. Filtrerar dem. Omvandlar dem till en matematisk kod. Skapar en unik identifierare som sedan lagras på World Network, en distribuerad databas byggd med blockchain-teknik. Denna "proof of personhood" – beviset på att du är människa – ska göra det möjligt för dig att bevisa din mänsklighet i AI:s tidsålder.

Men här stannar World inte.

Projektet har nu utvecklats till en komplett "allt-i-ett-app" – en superapp där du kan göra i princip allt. World App kombinerar krypterad chatt (World Chat), betalningar, virtuella bankkonton och ett växande ekosystem av "Mini Apps" – små appar inuti huvudappen. Du kan spela spel. Ta emot löner. Dela bilder. Skicka pengar över kontinenter. I princip leva hela ditt digitala liv där.

För ett företag som ständigt pratar om decentralisering ser det ut som att de vill säkerställa att de själva är centrum för alltihop. Bekant mönster, eller hur?

En grönsakshandlare får sin iris skannad av en "orb" från World. Foto: world.org

När "integritet-först" är mer PR än praktik

Tools for Humanity – företaget bakom World, medgrundat av Sam Altman (ja, samma person som leder OpenAI) och Alex Blania – presenterar sitt projekt som "integritet-först". De påstår att ingen data lagras centralt. Att allt krypteras. Att de använder avancerad kryptering och distribuerad datalagring.

Låter bra på papperet. Men verkligheten? Den ser annorlunda ut.

För det första: biometrisk data är permanent. Som Michael Will, chef för Bayerns dataskyddsmyndighet, påpekar: "När någon väl har tillgång till ditt specifika iris-foto kan du aldrig förbli anonym." Du kan byta lösenord. Du kan byta kreditkort. Du kan till och med byta namn. Men du kan inte byta dina ögon.

För det andra: vad säger de egentligen att de samlar in? Det visar sig att en MIT-undersökning från 2022 avslöjade läckta samtyckeformulär som visade att Worldcoin avsåg att samla in mycket mer än bara irisskanningar – inklusive hjärtslag, andningsmönster och andra vitala tecken. Även om företaget sedan sagt att man inte samlat in denna data så säger det lite om intentionen om "bara ditt öga".

För det tredje: säkerhet är inte given. Hackare har komprometterat Worldcoins säkerhetssystem. Fått tillgång till lösenord för Orb-operatörer. En svart marknad för Worldcoin-konton har uppstått i Kina, där handel med irisdata förekommer till låga priser.

Så mycket för den "ofelbara" identitetsverifieringen.

Exploatering förpackad som innovation

Här blir det riktigt obehagligt.

Worldcoin lanserades inte i Silicon Valley. Inte bland krypto-entusiaster. Inte i tekniska communities där människor kunde göra informerade val. Nej, företaget riktade sig mot fattiga samhällen i utvecklingsländer.

I byar i Västjava, Indonesien. I slumområden i Nairobi, Kenya. I Sudan. I Ghana. Worldcoin-representanter dök upp. Stannade en dag eller två. Samlade in biometrisk data. Som en MIT-rapport beskriver det: "I gengäld erbjöd de allt från gratis kontanter till AirPods till löften om framtida rikedom."

En stor del av de initiala användarna – en halv miljon människor – kom från missgynnade samhällen med begränsad förståelse för internet. I Sudan: utdelning av AirPods. I Indonesien: vilseledande "kryptovalutaworkshoppar" som egentligen bara var datainsamling. I Kenya: löften om 50 dollar i kryptovaluta.

Som en person som intervjuades frågade: "Varför riktade sig Worldcoin mot låginkomstområden från början, istället för krypto-entusiaster?"

MIT-rapporten är brutal i sin bedömning: "Enkelt uttryckt är det bara billigare och enklare att genomföra den här typen av datainsamling på platser där människor har lite pengar och få rättsliga skydd."

Men det blir värre. I Kenya ignorerade företaget helt Office of the Data Protection Commissioner direkta order att sluta samla in personlig information från medborgare. De fortsatte bara. Som vanligt. Dag efter dag. Först efter att Kenyas inrikesministerium gav en avstängningsorder stannade de.

Här är den verkligt cyniska biten: detta har tidigare inte varit tillåtet i USA på grund av integritetslagar. Sam Altman har inte kunnat samla in denna data i sitt eget land. Men i Kenya? I Indonesien? I Sudan? Inga problem. Bara fortsätt.

Som en kenyansk parlamentsledamot skulle senare fråga: varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon?

Världen säger nej

Regulatorer runt om i världen har inte varit imponerade. Land efter land. Myndighet efter myndighet. Granskning efter granskning.

Kenya: Den 5 maj 2025 förklarade Kenyas High Court Worlds verksamhet olaglig. Beordrade företaget att permanent radera all biometrisk data som samlats in från kenyanska medborgare inom sju dagar. Domaren konstaterade att World misslyckades med att genomföra en obligatorisk konsekvensbedömning för dataskydd. Att de inte registrerade sig som databehandlare innan de startade sin verksamhet. Att samtycket var ogiltigt eftersom det köptes med kryptovaluta. "Ägaren av Worldcoin, Sam Altman, är förbjuden att samla in denna data i sitt hemland, USA – varför tillåter vi honom i Kenya?" sade parlamentsledamoten Kimani Ichung'wah.

Spanien: Dataskyddsmyndigheten beordrade World att radera all sin irisskanningsdata. Över 300 000 spanjorer hade redan fått sina ögon skannade. Företaget hade samlat in data från minderåriga. Nekat användare att dra tillbaka sitt samtycke. Ignorerat EU:s dataskyddsförordning.

Thailand: I november 2025 beordrade myndigheterna World att omedelbart radera 1,2 miljoner iris-scanningar. Upphöra med all verksamhet. Påstådd överträdelse av dataskyddslagen.

Brasilien, Indonesien, Portugal, Hong Kong, Tyskland, Frankrike, Sydkorea: Listan fortsätter. Fler än ett tiotal länder har granskat, förbjudit eller suspenderat projektet. Undersökningar pågår. Böter har utfärdats. Operationer har stoppats.

Mönstret är tydligt: lansera snabbt, samla så mycket data som möjligt, hantera regulatorer efteråt. Silicon Valleys mantra, applicerat på biometrisk data.

Sam Altman grundade Worldcoin, idag bara "World", tillsammans med Alex Blania. Foto: TechCrunch/CC BY 2.0

Vitalik Buterin varnar

Även inom krypto-gemenskapen finns starka invändningar. Inte från regulatorer. Inte från integritetsaktivister. Utan från en av branschens mest respekterade röster.

Ethereums medgrundare Vitalik Buterin har uttryckt djup oro över Worlds strategi. I en bloggpost från juni 2025 varnar han för att ett "ett-ID-per-person"-system – även med avancerad integritetsskyddande kryptering – riskerar att förstöra anonymitet på nätet.

"I den verkliga världen kräver pseudonymitet generellt att ha flera konton," skriver han. "Om det är allmän kunskap att alla bara har en identitet, kan du tvingas att avslöja den."

Här är grejen: även om avancerad kryptering skyddar vissa detaljer, förändrar den inte grundproblemet. Ett system där varje människa bara får ha en digital identitet blir en fälla för övervakning. Arbetsgivare kan kräva att du verifierar ditt ID på sociala medier som anställningsvillkor. Regeringar kan tvinga avslöjande. Anonymitet – en grundläggande byggsten för internet – försvinner.

Buterin föreslår istället "pluralistisk identitet" – ett ekosystem av överlappande, konkurrerande identitetssystem. Inte ett enda dominerande. Detta skulle bevara integritet och minska riskerna med identitetskonsolidering. Profilering. Censur. Centraliserad kontroll.

Som säkerhetsexperten Shady El Damaty uttryckte det: "Om en bakdörr installeras i Orb kan den stjäla användarinformation, vilket leder till stora integritetsrisker."

World representerar en filosofiskt skifte bort från kryptons cyberpunk-rötter – rörelsen som värnade om kryptografi och anonymitet. Bort från pseudonymitet. Bort från integritet först-tänkandet. Mot permanent märkning av individer. Mot centraliserad identitetskontroll.

Vart går vi härifrån?

World stannar inte. Tvärtom. De accelererar.

Enligt Wikipedia hade World i september 2025 cirka 33 miljoner World App-användare, varav 15 miljoner var verifierade med iris-scanningar. De har öppnat sex centra i USA. Lanserat i Storbritannien. Planerar expansion i Thailand, Filippinerna och över hela Sydostasien.

De har integrerat med Tinder i Japan för åldersverifiering. Lanserat ett Visa-kort kopplat till World App. Utvecklat Mini Apps som såg 5,4 miljoner öppningar per dag från över 1 miljon unika användare i januari 2025.

Detta är inte längre ett kryptoprojekt. Detta är ett försök att bygga en parallell digital infrastruktur. En där biometrisk verifiering blir normen. Där du måste bevisa din mänsklighet för att få tillgång till basala tjänster. Där ett företag kontrollerar identiteten för potentiellt miljarder människor.

Som en cybersäkerhetsexpert varnade: "När du väl har kopplat en oföränderlig biometri som ditt öga till ett globalt ID-system kan du inte ta tillbaka det. Det är den ultimata fällan för övervakning."

Och även om World hävdar att de inte kommer att möjliggöra ansiktsigenkänning eller centraliserad spårning "åtminstone för tillfället" – här är grejen: vad som räknas är inte orden utan handlingarna. Det som byggs är ett biometrisk regim utan demokratisk övervakning. Utan meningsfull transparens. Utan känd utväg.

Som en artikel i The Hill påpekar: Vi stirrar ned i pipan på ett digitalt kastsystem där ekonomisk frihet är algoritmiskt tilldelad och biometriskt bevis blir priset för tillträde.

Vad kan vi göra?

För det första: erkänn normaliseringen av övervakning för vad den är. Även om denna process vore absolut säker och helt privat (vilket den definitivt inte är), kvarstår problemet med normaliseringen. Biometrisk data bör aldrig användas för triviala syften som "proof of personhood" eller åldersverifiering. Ett företag borde aldrig ha denna typ av makt över miljarder människors identiteter.

För det andra: stöd alternativ. Det finns bättre sätt. Pluralistiska identitetsramverk som Buterin föreslår – system där du kan ha flera digitala identiteter för olika ändamål. Sociala nätverk där tillit kommer från din gemenskap, inte från en centraliserad databas. Decentraliserade lösningar som inte koncentrerar makten hos en enda aktör.

Konkreta verktyg existerar redan:

  • Signal och SimpleX Chat för privat kommunikation utan biometrisk verifiering
  • Nostr och Bluesky för decentraliserad social media med pluralistisk identitet
  • ENS (Ethereum Name Service) för självsuveräna digitala identiteter
  • Soulbound Tokens och social-graph-baserad verifiering som alternativ till biometri
  • Integritetsskyddande krypteringssystem som bevarar integritet utan centraliserad kontroll

 

För det tredje: kräv ansvarsskyldighet. Fråga dina lokala politiker och regulatorer: Varför skulle ni tillåta detta i vårt land när det är förbjudet i USA? Varför ska våra ögon vara billigare än amerikanska ögon? Vilka skyddsmekanismer finns på plats?

World vill ha dina ögon. De vill ha ditt digitala liv. De vill skapa en framtid där du måste bevisa din mänsklighet genom att lämna över din mest privata biometriska data till ett vinstdrivande företag. Där tillgång blir ett privilegium, inte en rättighet, beviljad av ett system som rangordnar och sorterar människor efter deras villighet att underkasta sig konstant verifiering.

Men här är den goda nyheten: vi behöver inte acceptera detta.

Vi kan bygga bättre system. System som respekterar integritet. System som inte exploaterar sårbara befolkningar. System som inte koncentrerar makt hos en enda Silicon Valley-mogul med en silver-sfär och ett löfte om gratis pengar.

Decentralisering är inte bara ett modeord. Det är ett verktyg för frihet. För autonomi. För att säkerställa att ingen enskild aktör kan kontrollera din digitala identitet, din tillgång till tjänster, din ekonomiska frihet.

Din iris tillhör dig. Inte Sam Altman. Inte Tools for Humanity. Inte någon superapp. Dig.

Låt det förbli så. Och låt oss aktivt bygga, stödja och omfamna decentraliserade, krypterade alternativ som respekterar mänsklig värdighet och autonomi.

Framtiden behöver inte se ut som World vill att den ska se ut. Vi avgör den själva. Varje gång vi väljer integritetsrespekterande verktyg. Varje gång vi ställer kritiska frågor. Varje gång vi vägrar acceptera att vår biometriska data är priset för att delta i det digitala samhället.

Det är dags att välja. Din identitet. Din integritet. Din framtid.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Cyberattack slog ut kylningen i hundratals franska matbutiker

Digitaliseringen

Uppdaterad Igår kl 19:42, Publicerad Igår 10:46 – av Emil Fjellstedt
Nästan tomma frysskåp i en Intermarché-butik med en skylt som informerar om att frysta och färska varor tillfälligt är otillg
Efter cyberattacken stängdes berörda färskvaru- och frysavdelningar.

Hackare tog kontroll över kylsystemen i hundratals franska livsmedelsbutiker under natten till måndagen. Kylar och frysar tvingades in i en avfrostning som inte tog slut, och kedjorna har fått kassera färska och frysta varor för miljonbelopp.

Attacken riktades mot styrprogramvara från danska Danfoss, som butikerna använder för att fjärrstyra kylutrustningen. Normalt avfrostas frysar en kort stund varje natt. Den här gången beordrades enheterna att bli varma och förbli varma.

Intermarché och lågprismärket Netto uppger att 180 butiker drabbades och att ytterligare omkring 100 kopplades bort från internet i all hast. Coopérative U meddelar att över 100 av kedjans butiker angreps. Även Carrefour, Monoprix och E.Leclerc har drabbats. Carrefour uppger att kylarna i 80 av kedjans 6 000 butiker hackades.

Coopérative U:s vd Dominique Schelcher skrev på X att det är "extremt allvarligt och saknar motstycke" att angripa utrustning som är avgörande för fransmännens livsmedelsförsörjning.

Maten fick kastas

Mousquetaires-gruppen, som äger Intermarché, uppger att drabbad kylutrustning värmdes till 50 grader under sex timmar.

Personal som kom till butikerna på måndagsmorgonen möttes av varm luft från frysarna. Två butiker i Alsace redovisar enligt tv-kanalen BFMTV förluster på sammanlagt 270 000 euro. Intermarché varnar för att försäkringarna kanske inte täcker den här typen av skador.

Åklagarmyndigheten i Paris har inlett en förundersökning om IT-brott. Utredningen ska bland annat fastställa sambandet mellan attacken och de bränder som har rapporterats i vissa butiker.

Gamla system utan säkerhetsstöd

De flesta drabbade enheterna var äldre modeller eller aktuella modeller med föråldrad firmware, uppger Danfoss. Styrsystemet AK-SM800 förklarades uttjänt 2021 och AK-SC355 fasades ut 2016. Inget av dem får längre säkerhetsuppdateringar. Även nyare AK-SM800A-system drabbades, men de körde gammal programvara.

Bolaget betonar att det länge har uppmanat kunderna att uppdatera systemen och byta ut de äldsta.

Redan i augusti publicerade säkerhetsföretaget Claroty en granskning av AK-SM 800A. Forskarna hittade tusentals styrgränssnitt som gick att nå direkt från internet, samt en dold inloggning med en daglig kod som kunde användas för att kringgå lösenordet. Danfoss åtgärdade bristerna i en ny programvaruversion. Det är inte känt om angriparna utnyttjade just dessa sårbarheter.

EU:s jordbrukskommissionär Christophe Hansen fördömde attacken på X: "Livsmedelsförsörjningen kräver mer uppmärksamhet på alla nivåer, eftersom livsmedel som vapen har blivit en verklighet."

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Obehöriga kom åt 8,8 miljoner personnummer i Danmarks centrala register

Digitaliseringen

Publicerad oktober 5, 2026 – av Redaktionen
Danmarks digitaliseringsminister Christina Egelund i ett officiellt porträtt.
Digitaliseringsminister Christina Egelund har begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet efter den obehöriga åtkomsten. Arkivfoto.

Obehöriga har kommit åt namn, adresser och personnummer för omkring 8,8 miljoner personer i Danmarks centrala personregister CPR. Vägen in gick genom ett privat danskt företags fullt lagliga åtkomst till registret.

Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".

Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.

De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.

Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.

Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.

Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.

I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.

Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Internetstiftelsen: tydligt färre lågstadiebarn på sociala medier

Digitaliseringen

Publicerad september 28, 2026 – av Redaktionen
En pojke i lågstadieålder tittar på en mobiltelefon.
Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit från 91 till 80 procent, enligt Internetstiftelsen. Arkivbild.

Andelen lågstadiebarn som använder sociala medier har fallit tydligt på ett år. Resten av bilden är mindre dramatisk: bland äldre barn är minskningen liten, och åtta av tio svenskar fastnar i slöscrollandet.

Internetstiftelsen publicerade på måndagen rapporten Svenskarna och internet 2026. Där sjunker andelen lågstadiebarn som använder sociala medier från 91 procent 2025 till 80 procent i år. Det är den största förändringen i hela gruppen 8–19 år.

Undersökningen gjordes av Novus i januari 2026, med 3 776 svarande i studiens första del.

Stiftelsen formulerar sig försiktigt om vad raset betyder. Det är "markant färre lågstadiebarn som använder, eller som har börjat använda, sociala medier", skriver den. Rapporten bedömer också att fler yngre barn "sannolikt inte fått börja använda" Tiktok, Snapchat, Instagram och Youtube.

Även på mellanstadiet minskar användningen, men mindre. Där skriver stiftelsen att det eventuellt kan bero på att barnen som nu nått mellanstadieåldern ännu inte har börjat i samma utsträckning som tidigare årskullar – snarare än att barn har slutat.

Tonåringarna är kvar

Från högstadiet och uppåt använder i princip alla sociala medier. Rapporten ser visserligen en tendens till minskning bland högstadieungdomar sedan 2024, men någon flykt från plattformarna handlar det inte om.

De fem största tjänsterna bland 8–19-åringar är Youtube, Snapchat, Roblox, Tiktok och Instagram. Ingen tjänst ökar i princip, men flera minskar. Spelplattformen Roblox går mot strömmen, har på ett år passerat både Tiktok och Instagram och ökar bland gymnasieungdomar.

Tiktok når samtidigt sin toppnotering i just gymnasieåldern, där 81 procent använder appen.

Tjugo gånger fler mår sämre

Med slöscrollandet ser det annorlunda ut. Åtta av tio svenskar fastnar i passivt scrollande på mobilen. Hela 44 procent svarar att de mår sämre av det, mot 2 procent som mår bättre.

Kvinnor fastnar oftare än män, och fler kvinnor mår dåligt av det. Värst drabbade är unga kvinnor mellan 20 och 34 år. De flesta beskriver slöscrollandet som en tidstjuv som ger dåligt samvete.

Hälften av svenskarna lockas av en digital detox, och uppemot var tredje har redan tagit en. Mer än fyra av tio vill inte. Ett av de främsta skälen är att det upplevs som för svårt eller omöjligt, eftersom digitala verktyg ses som nödvändiga i vardagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmarks 15-årsgräns skärps – föräldradispensen stryks

Digitaliseringen

Publicerad september 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Danmark går vidare med en 15-årsgräns för sociala medier och slopar möjligheten till föräldradispens.

Danmarks regering tar nästa steg mot en 15-årsgräns för sociala medier och skickar ett lagutkast på remiss. Samtidigt stryks möjligheten för föräldrar att ge yngre tonåringar tillträde.

Den dåvarande danska regeringen ville i oktober förra året stoppa barn under 15 år från att skapa konton på sociala medier. Det tidigare förslaget tillät föräldrar att ge tillstånd från 13 års ålder.

På måndagen skickar regeringen ut lagutkastet på remiss, rapporterar danska tidningen Politiken.

Föräldradispensen för 13- och 14-åringar fanns med i SVM-regeringens tidigare överenskommelse från november 2025, men har tagits bort ur det nya utkastet. Med den utformningen ska föräldrarnas godkännande inte längre kunna ge barnen tillgång före 15-årsdagen.

— En åldersgräns sätter förstås stopp för en del av användningen, men ska egentligen också bidra till en normförändring, så att barn och ungas debut på sociala medier skjuts upp, säger Danmarks digitaliseringsminister, Christina Egelund, till Politiken.

Det formella lagförslaget planeras att läggas fram i Folketinget i början av 2027, med sikte på ikraftträdande den 1 juli samma år. Någon lag är alltså ännu inte beslutad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.