Den kapitalistiska diktaturen

Makten är inte ett medel utan ett ändamål, förklarade den maktfullkomlige karaktären O’Brien i Orwells dystopiska roman 1984. I berättelsen beskrivs hur makten i Oceanien centraliserats hos det engelska socialistpartiet, representerat av den mytiska gestalten Storebror.

I kölvattnen av övervakningssamhällets framväxt i Väst sedan 11 september 2001 har otaliga paralleller gjorts till Orwells dystopiska framtidsporträtt. Färre vill dock göra en lika rak koppling när det gäller centraliseringen av makten, vilket till viss del är det förståeligt eftersom det heller inte är fallet att makten i modern tid har centraliserats hos ett enskilt politiskt parti – men däremot hos storkapitalet.

Franklin Delano Roosevelt, president för USA mellan 1933 och 1945, satte fingret på detta i ett brev redan 1933 som han skrev till överste Edward Mandell House och som bevarats i Roosevelts memoarer:

“Den verkliga sanningen i frågan är, som både du och jag vet, att ett finansiellt element i de större centren har ägt regeringen ända sedan Andrew Jacksons dagar – och då gör jag inget undantag med Woodrow Wilsons regering. Landet genomgår ett upprepande av Jacksons kamp med Bank of the United States – bara i en långt större och bredare skala.”

Det är en kärnfull beskrivning av många regeringar även i dagens läge, där storföretag genom lobbyism och andra härskartekniker håller de flesta av västerlandets politiska ledare i effektiva koppel.

En undersökning som gjordes 2011 av tre schweiziska ekonomer vid Schweiz Federala Teknologiska Institut ETH Zürich visade exempelvis på ett häpnadsväckande sätt att världsekonomin i hög grad domineras av ett konsortium av storbanker. Den som är satt i skuld är heller icke fri, som den tidigare statsministern Göran Persson formulerade det, och man kan understryka att individer och hela nationer genom sina statsskulder idag befinner sig i beroendeställning till storfinansen.

Insikten om att penningmakten kan dominera samhället går dock mycket längre tillbaka än Roosevelts presidentskap. Redan för fem tusen år sedan sammanfattades detta fenomen på ett kärnfullt sätt i Gamla Testamentets femte Mosebok där följande står skrivet:

“När Herren, din Gud, välsignar dig, så som han har lovat dig, skall du låna ut till många folk men aldrig själv behöva låna, och du skall härska över många folk, men de skall aldrig härska över dig. […] Du får inte ta ränta av din broder, vare sig det gäller pengar, livsmedel eller något annat som kan lånas ut mot ränta. Av en utlänning får du ta ränta, men av din broder får du inte ta ränta, om Herren, din Gud, skall välsigna dig i allt du företar dig i det land du kommer till och tar i besittning.”

Vid sidan av denna beskrivning av finansiell maktutövning och hur ränta kan användas för att ackumulera sådan makt, beskriver Bibelns skildring av odjurets märke i Uppenbarelseboken även hur det maktfullkomliga sinnelagets våta dröm om slutgiltigt herravälde kan uppnås på kapitalistisk väg:

“Och [odjuret] ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666.”

En tolkning av odjurets märke är som ett dystopiskt scenario där människan har chippats elektroniskt och där de som bryter mot den totalitära maktens önskemål kan stängas ute från betalsystemet. Finns det då en verklig risk att en sådan fullkomlig kapitalistisk diktatur någonsin kan fullbordas? På sätt och vis är frågan fel ställd, eftersom scenariot ovan i mångt och mycket de facto redan är fullbordat.

Med alibi om bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering är det i dagens läge fullt möjligt att stänga av någon från det elektroniska betalsystemet. Kontanter har i praktiken redan avskaffats eftersom helt vanliga kontantuttag kan föranleda en avstängning från en bank.

Mot den bakgrunden bör Storebror inte ses som blott teoretisk fiktion, utan ett högst verkligt faktum som idag tagit formen av ett odjur i biblisk bemärkelse.

Isac Boman

Källor:
F.D.R.: His Personal Letters, 1928-1945, redigerad av Elliott Roosevelt, 1950, Duell, Sloan and Pearce, New York, s. 373
The Network of Global Corporate Control – Stefania Vitali, James B. Glattfelder och Stefano Battiston, ETH Zürich, 2011
GT 5 Mos., 15:6, 23:19-20
NT Uppenbarelseboken 13:16-18