Annons:

Arla & Lindahls tillsätter syntetiskt aspartam i en rad produkter

Mejeriföretagen Arla och Lindahls har under året lanserat en rad nya produkter som de sötat med det hårt kritiserade syntetiska sötningsmedlet aspartam. Det är främst smaksatt kvarg som innehåller tillsatsen som många konsumenter missar.

Uppdaterad oktober 17, 2017, Publicerad december 18, 2015 – av Markus Andersson
Arlas och Lindahls kvarg som smaksatts med aspartam

Hör Nya Dagbladets intervju med Arlas konsumentavdelning:

Radioinslaget kan också laddas ned här.

Företagen försvarar sig med att produkten fortfarande är tillåten och har alltså valt att tillsätta den i rad produkter som man lanserat under året istället för att följa trenden att gå ifrån syntetiska tillsatser.

Många konsumenter missar att produkterna innehåller aspartam och mejeriprodukter är inget man vanligtvis förknippar med syntetiska sötningsmedel. Varken Arla eller Lindahls har valt att märka upp produkterna tydligt med att de innehåller syntetiska sötningsmedel och konsumenterna måste läsa det finstilta och ha god egen kunskap för att kunna bedöma hur hälsosam produkten är.

Annons:

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om studier som pekar på att aspartam, tvärt emot hur tillsatsen uppfattas, kan öka risken för diabetes och fetma. Särskilt utsatta är barn.

Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet är starkt kritisk till tillsatsen.

– Man ska absolut vara försiktig med att använda syntetiska sötningsmedel. De fastnar på tungan och ger en söt smak som hjärnan tolkar, men det är en annan del av hjärnan som reagerar än när man äter vanligt socker. Kalorierna i sockret bidrar till att man också känner sig lite mätt, men den känslan ger inte sötningsmedlen. Den som ofta äter sötningsmedel har lättare för att bli beroende av sötsaker.

Arla säger efter Nya Dagbladets intervju att kan kan tänka sig att titta på en tydligare märkning, medan Lindahls tycker att det är konsumentens ansvar att läsa det finstilta, men tillstår att man tittar efter andra alternativ.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Island har Europas näst dyraste mat

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad juni 18, 2026 – av Markus Andersson
En person bär en kundkorg mellan hyllorna i en matbutik.

Matpriserna på Island hör till de högsta i Europa. En ny genomgång från landets konkurrensmyndighet visar att islänningar betalar betydligt mer för livsmedel än konsumenter i EU.

Den isländska konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið har inlett en bredare granskning av landets dagligvarumarknad. Myndigheten hänvisar till en Eurostat-jämförelse som visar att livsmedel på Island kostar 55 procent mer än EU-genomsnittet. Bara Schweiz ligger högre, med priser 58 procent över EU-snittet.

Norge ligger 32 procent över EU-snittet, medan Sverige och Finland ligger omkring sex procent över. Utvecklingen har också gått snabbare på Island än i många jämförbara länder. Sedan 2020 har livsmedelspriserna stigit med 46 procent på Island, jämfört med 37 procent i EU-länderna.

Mejerivaror och kött dyrast

Skillnaden är särskilt tydlig för isländska mejerivaror och kött. Inhemska mejeriprodukter ligger enligt myndigheten drygt 90 procent över EU-snittet, vilket är dyrast i Europa i kategorin. Köttprodukter ligger omkring 75 procent över genomsnittet.

Den statliga isländska public service-kanalen RÚV rapporterar att myndigheten nu samlar in uppgifter om butikernas och leverantörernas marginaler, konkurrenshinder och andra faktorer som kan påverka prisnivåerna.

Páll Gunnar Pálsson, chef för Samkeppniseftirlitið, pekar på flera möjliga förklaringar: en liten och relativt sluten ekonomi, en egen valuta, ett betydande tullskydd på livsmedel samt hinder för nya aktörer att etablera sig.

Det är tydligt att konkurrensen har en mycket brant uppförsbacke i en liten ekonomi som är ganska sluten, med en liten egen valuta och ett betydande tullskydd på dagligvarumarknaden, säger han till RÚV.

Han lyfter även fram särskilda undantag i konkurrenslagstiftningen för delar av jordbrukssektorn. Enligt Pálsson kan sammanslagningar och samordning i förädlingsledet bidra till att priserna på kött och mjölk har stigit kraftigt.

Myndigheten efterfrågar nu synpunkter på möjliga konkurrenshinder inom import, produktion, grossistledet och detaljhandeln. Synpunkter ska lämnas senast den 30 juni.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-test: Flera kedjor sålde fuskhonung

Publicerad april 24, 2026 – av Emil Fjellstedt

Konsumenter som vill ha äkta honung bör undvika stora delar av utbudet i svenska butiker, visar en ny undersökning. DNA-test kan nu med större säkerhet än tidigare avslöja vilken honung som är äkta.

Testfakta har på uppdrag av Honungsringen, finansierat av Jordbruksverket, analyserat tolv flytande honungar från svenska butiker. Endast fem bedömdes ha DNA-profiler som stämmer överens med äkta honung. Sju visade större avvikelser, enligt Schibsted-kanalen TV4.

Testet bygger på DNA-analys som upptäcker biologiska fingeravtryck från växter, bin och mikroorganismer. När honung späds ut med sockerlösning eller hettas upp hårt förändras profilen. Metoden är nyligen ackrediterad och ger därmed större tyngd åt resultaten än tidigare tester.

ICA och flera kedjor underkända

Tre av Icas egna märken fick underkänt: ICA I love ECO Ekologisk Honung, ICA Honung och ICA Basic Flytande honung. Även Garant EKO, Lune de Miel, Eldorado och Svensk Honungsförädling misslyckades i testet. Bäst klarade sig Svensk Landskapshonung, följt av Änglamark och Gårdshonung.

I ett mejl till TV4 medger ICA:s kvalitetschef Niklas Larsson att kedjan utreder frågan.

"Vi tar detta på allvar och har inlett en dialog med våra leverantörer för att utreda vad som kan ha hänt", skriver han.

Testfaktas vd Klaus Hahn menar att obalansen mellan efterfrågan och produktion skapar incitament för fusk.

Efterfrågan är större än produktionen. Det visar sig i fusk eller ovarsam produktion, säger han.

Långt ifrån nytt problem

Problemet är välkänt i branschen. I maj 2025 visade ett test från Biodlingsföretagarna att 36 av 40 importerade honungssorter i själva verket var sirap. Endast fyra svenskproducerade produkter klarade sig.

Vi visste att det fanns fusk, men vi är chockerade över omfattningen, sade Yngve Kihlberg på Biodlingsföretagarna då.

Honungsringens ordförande Fabian Lindhé konstaterar att spårbarheten är för dålig – honungen passerar genom så många led att det blir omöjligt att garantera innehållet. Han varnar för att äkta honung riskerar att prispressas bort från butikerna, vilket slår mot landets biodlare och i förlängningen pollineringen.

Bästa till sämsta honungen:

  • Svensk Landskapshonung – 8,9 (Äkta, skonsamt processad)
  • Änglamark Ekologisk akaciahonung – 8,7 (Äkta, skonsamt processad)
  • Gårdshonung Akaciahonung – 8,5 (Äkta, skonsamt processad)
  • Lidl/Maribel Blossom honey – 8,4 (Äkta, skonsamt processad)
  • Coop Honung – 7,6 (Äkta, skonsamt processad)
  • Garant Ekologisk honung – 5,9 (Avvikande DNA-profil)
  • Lune de Miel Blomsterhonung – 5,8 (Avvikande DNA-profil)
  • Eldorado Flytande Honung – 5,6 (Avvikande DNA-profil)
  • ICA I love ECO Ekologisk Honung – 5,6 (Avvikande DNA-profil)
  • ICA Honung – 4,1 (Avvikande DNA-profil)
  • Svensk Honungsförädling Blomsterhonung – 4,1 (Avvikande DNA-profil)
  • ICA Basic Flytande honung – 3,5 (Avvikande DNA-profil)

Källa: Testfakta/Celvia på uppdrag av Honungsringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läkekonsten sträcker sig bortom sjukvården

Publicerad februari 10, 2026

Folkets Radio träffar läkare som berättar om sina erfarenheter utanför skolmedicinens ramar. De diskuterar bland annat hur ekonomiska intressen har påverkat den moderna medicinen - och vad det finns för alternativ inom läkekonsten.

Ute Krüger var överläkare i patologi och gjorde sig känd när hon slog larm om ”turbocancer” som misstänkt biverkning av covidvaccinen. Idag leder hon i stället en ideell medicinsk förening där hon fortbildat sig inom bland annat kost och livsstil, örtmedicin, parasiter, levande blodanalys, ayurveda och reiki.

Marika Bleymann är hälsocoach och arbetar med frekvensmedicin. I programmet berättar hon om det nya ämnet ”härvaro” som hon vill införa i den svenska skolan.

Karin Vallander är läkare med inriktning på ögonsjukdomar och har även certifikat i funktionsmedicin. Vallander berättar i programmet hur det gick till när världens rikaste män tog över medicinen och vilka konsekvenserna har blivit.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kan citronsyra ge allergiska symptom?

Uppdaterad februari 8, 2026, Publicerad februari 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
E330 finns bland annat i läsk.

Många svenskar uppger att deras allergibesvär minskar när de undviker tillsatsen citronsyra, som finns i en mängd livsmedel. Trots dessa vittnesmål saknas vetenskapliga bevis, och Livsmedelsverket bedömer ämnet som säkert – samtidigt som orsaken till varför vissa upplever en förbättring är oklar.

E330 är en livsmedelstillsats som också kallas citronsyra. Den fungerar som ett antioxidationsmedel som tillsätts i mat för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas (oxideras). Den gör också att lättförstörbara vitaminer, till exempel vitamin A, D, E och B2 bevaras bättre, enligt Livsmedelsverket.

Citronsyra finns också naturligt i exempelvis citrusfrukter men är inte detsamma som tillsatsen E330 och bör inte förväxlas. Citronsyra som tillsats framställs genom jäsning av kolhydrater med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger eller med olika arter av jästsvampen Candida.

Iréne Hultqvists son Linus diagnostiserades som åttaåring med allergi mot björkpollen, vissa pälsdjur och gräspollen. Linus drabbades av starka allergiska reaktioner som påverkade hans vardag och tog varje sommar både ögondroppar och nässpray.

De somrar familjen var ute på sjön på seglingssemester blev symtomen alltid värre. Iréne tyckte att det var märkligt att hennes son fick kraftigare reaktioner ute på sjön, där det varken fanns pollen eller pälsdjur.

Jag minns somrar när vi var på segelsemester och symtomen blev allt värre. Vi fick avsluta ledigheten med ett besök på vårdcentralen, där han fick kortisontabletter för att dämpa symtomen. Ögondropparna och nässprayerna vi hade fungerade sällan speciellt bra, sade Iréne år 2012 i en artikel på Doktorn.se.

Linus kom upp i tonåren och allergisymtomen fortsatte. Detta pågick tills en vårmorgon då han gick till skolan utan att äta frukost. Linus berättade att de pollenallergiker han kände i skolan hade rinnande ögon den dagen, men han hade konstigt nog inga besvär.

Det var då Iréne kom att tänka på den missade frukosten och bad honom hoppa över den även nästa dag. Det gjorde han, och symtomen uteblev även då.

Iréne skriver på sin hemsida att hon alltid varit "kärringen mot strömmen" och inte riktigt accepterat det faktum att allergier beror på miljön. Hon ger som exempel hur antalet pollenallergiker har ökat markant sedan 1960- och 1970-talet, då det knappt fanns någon som hade sådan allergi.

Nu är det i stället tvärtom; det är numera svårt att hitta någon utan allergi.

Läsk var boven

Som Iréne skriver så var det just under 60-talet som samhället och särskilt maten började förändras i Sverige. Kvinnorna började arbeta och hade mindre tid för att laga mat. Det ledde till att livsmedelsindustrin experimenterade fram fler produkter på marknaden och den ultraprocessade maten fick sitt uppsving.

En kartläggning av svenskarnas konsumtion av ultraprocessad mat mellan 1960 och 2010 visar på en ökning på 140 procent, vilket stämmer överens med Irénes uppfattning: Sedan 1960-talet har svenskarnas matkonsumtion förändrats drastiskt och allt fler E-nummer, däribland E330, har blivit vanligare på matbordet.

Frukosten Linus hade skippat bestod egentligen inte av några konstigheter: Yoggi med en macka och juice. Efter lite detektivarbete och läsning av innehållsförteckningarna kom Iréne fram till att det kunde vara citronsyra som orsakade symtomen. Varje gång Linus åt eller drack något som innehöll citronsyra fick han allergisymtom, men de dagar han var utan uteblev de.

Att symtomen blev värre under seglingssemestrarna blev därmed logiskt, eftersom Linus drack större mängder läsk än vanligt under sommaren, och läsk innehåller citronsyra.

I dag är Linus vuxen och har sedan dess varit symtomfri, förutsatt att han håller sig undan mat med E330. Han har till och med allergitestat sig igen som vuxen, vilket visar att han fortfarande är allergisk mot samma ämnen trots uteblivande symtom.

Tusentals vittnar om symtom

Det är inte bara Iréne som har testat detta, tusentals svenskar har upptäckt att deras allergibesvär minskar om de undviker citronsyra. Ofta talas det om att det fungerar mot särskilt pollenallergi och pälsdjursallergi, men det finns även de som upplever att deras eksem blir bättre.

Sedan finns en uppsjö av diverse symtom svenskar får när de konsumerar just citronsyra, enligt individuella erfarenheter som det bland annat berättas om i Facebook-gruppen "Fri från allergi genom att undvika E330 - Citronsyra", en grupp som ökat kraftigt de senaste åren. I dag har gruppen cirka 24 000 medlemmar.

Joakim Karlsson från Skåne hade läst om Irénes historia och berättar i Land.se hur hans pollenallergi försvann ett och ett halvt dygn efter att han uteslutit allt E330.

Jag beslöt mig för att testa. Jag valde bort alla livsmedel där det stod citronsyra eller E330 i innehållsförteckningen. Efter ett och ett halvt dygn var jag symtomfri. För att se om allergin verkligen hade försvunnit provade jag att ta bort mina allergimediciner – och det hade den, berättar han.

I en artikel i Göteborgs-Posten, som publicerades 2016, berättar även Ann-Sofie Glans om hur hennes då nioåriga dotter blev fri från sina svåra eksem efter att ha uteslutit E330. På tre veckor blev hon helt symtomfri och läkarna konstaterade sedan att hon var allergisk mot svartmögel, det vill säga samma typ av svamp som används vid tillverkningen av citronsyra.

Dottern fick ett läkarintyg till skolan så att hon kunde få slippa citronsyra i skolmaten.

Livsmedelsverket: Allergi mot citronsyra omöjligt

Enligt Livsmedelsverket kan man inte vara allergisk mot citronsyra, men det är inte heller det som man brukar säga sker – utan snarare att citronsyran triggar andra allergier. Som tidigare nämnts framställs konstgjord citronsyra genom att jäsa kolhydrater, som exempelvis ananas eller majs, med hjälp av mögelsvampar.

Teorin, som inte är vetenskapligt bevisad, är att det är just denna process som kan ge upphov till någon form av förorening från mögelsvamparna i citronsyran som i sin tur är den egentliga orsaken till att kroppen blir känslig för de ämnen som sedan triggar allergiska reaktioner.

Livsmedelsverket menar dock att citronsyran renas ordentligt när den är klar, så inga spår av mögelsvampen ska finnas kvar. Däremot konstaterar även de att åtskilliga konsumenter hört av sig kring ämnet, men de vet inte vad det beror på.

Vissa påverkas av juice

Det finns även ett flertal människor som säger sig påverkas av vissa juicer, även om de inte ska innehålla någon citronsyra. Detta är exempelvis något som Iréne märkte med sin son Linus, att han även fick allergiska besvär från juice gjord på koncentrat.

För att en produkt ska få kallas för juice måste den bestå av 100 procent frukt, grönsaker eller bär, med andra ord får man inte tillsätta exempelvis citronsyra. Däremot kan man framställa juice på olika vis.

Det vanligaste är juice från koncentrat – saften pressas, det mesta av vattnet tas bort och koncentratet pastöriseras. I fabriken späds det sedan ut med vatten igen innan förpackning.

Teorin där är att det kommer in mögel vid denna typ av tillverkning, möjligen genom att man använder sig av gammal frukt. Även här finns inget vetenskapligt bevis för påståendet. Däremot vittnar åtskilliga om att det oftast går bra att dricka färskpressad juice utan symtom.

Finns i många livsmedel

Citronsyra är en väldigt vanlig tillsats i mat och kan benämnas på olika vis i ingredienslistan. Det kan exempelvis stå antioxidationsmedel/konserveringsmedel citronsyra eller antioxidationsmedel/konserveringsmedel E330, enligt Livsmedelsverket. Den är vanlig i allt från glass, läsk och kakor till ost, buljong och sylt.

Den kan även finnas i hygienprodukter. Det är heller inte ovanligt att man tillsätter det när man syltar eller saftar, då det fungerar som konserveringsmedel. Exempelvis finns det i syltsocker av den anledningen, men finns inte i vanligt strösocker.

Som nämnt finns väldigt få studier och vetenskap bakom just citronsyra och upphov till allergier, eller annan påverkan på kroppen. Livsmedelsverket menar att det likt alla livsmedel och tillsatser säkerhetskontrolleras, men däremot finns det väldigt få studier kring ämnet.

En mindre studie, som gjordes 2018, påpekar exempelvis att det inte finns några vetenskapliga studier för att bedöma säkerheten vid högt och långvarigt intag av citronsyra. Samma studie, som gjorts av forskare från University of Illinois i Chicago, pekar också mot att själva svampen Aspergillus niger faktiskt i sig är ett allergen.

Forskarna beskriver i studien fyra fall där intag av citronsyra i mat, dryck eller vitaminer följts av återkommande inflammation med symtom som andningsbesvär, led- och muskelsmärta, magproblem och kraftlöshet.

De misstänker att citronsyra kan trigga en skadlig inflammationskedja som yttrar sig olika beroende på individens genetiska känslighet, men betonar dock att mer forskning behövs.

Allergiförbundet reagerar

Astma- och Allergiförbundet är också medvetna om citronsyrans påverkan då medlemmar hört av sig till dem gällande det. Det var så pass många medlemmar som hörde av sig att förbundet valde att kontakta Livsmedelsverket i frågan.

Man efterfrågade då ett initiativ till en studie i ämnet, men Livsmedelsverket menade att det inte var deras uppdrag att utföra kliniska studier om allergi.

— Inom Astma- och Allergiförbundet anser vi att det är viktigt att visa lyhördhet och respekt för människors upplevelser och erfarenheter när det gäller allergireaktioner. I samverkan mellan patient, medborgare, myndigheter, forskare och så vidare, når vi snabbare resultat och förbättringar, både rent hälsomässigt och när det gäller livskvalitet för personer med allergisjukdom. Om många individer rapporterar en positiv effekt av att utesluta ett livsmedel, borde det vara både intressant och relevant att studera, sade Maritha Sedvallson, ordförande för Astma- och Allergiförbundet, till Allegria under 2016.

Som alltid bör man inte utesluta mat utan samråd med läkare eller exempelvis en dietist.

Däremot går det alldeles utmärkt att välja livsmedel utan citronsyra utan att mista näring, då det finns renare produkter på marknaden utan alltför många tillsatser, för den som vill pröva att utesluta ämnet för att lindra sin allergi.

Visionen är att fler studier görs inom området, men innan detta är klart vill jag poängtera att man inte har något att förlora på att testa att utesluta citronsyra ur kosten, sade Iréne i en artikel i Doktorn.se.

— Om man slipper symtomen är det ju en enkel lösning på ett ofta jobbigt problem. Tänk att slippa kliande ögon och rinnande näsa!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.