MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Kommentar: Varför lägger Sverige pengar och resurser på att ”rädda” gängkriminella undan straff?

Organiserade brottsligheten

Samtidigt som Sverige dras med enorma problem och kostnader kopplade till den organiserade brottsligheten betalar svenska makthavare enligt mediekällor 100 miljoner kronor för att en gängkriminell inte ska dömas till döden i Irak. Prioriteringen är mycket märklig och man kan fråga sig vad det egentligen sänder för signaler när man lägger såväl stora summor pengar som resurser på att rädda gängkriminella undan straff.

publicerad 14 juni 2024
– av Jenny Piper
Ulf Kristersson menar att Sverige alltid känner ansvar för svenska medborgare - även om de är gängkriminella mördare.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Massmedias rapportering om hur flera ”svenskar” dömts till döden i Irak efter mordet på den gängkriminell frontfiguren Mustafa ”Benzema” Aljiburi som kopplats till Foxtrotnätverket, stör mig eftersom de per automatik inte blir svenskar för att de har svenskt medborgarskap. Samma mönster som när media tidigare skrev om de ”svenska” IS-terroristerna som återvände ”hem”.

Och varför vurmar den svenska regeringen och UD egentligen så mycket för gängkriminella som mot betalning mördat någon utomlands som en del i en uppgörelse?

En av de dömda är tydligen en albansk 19-åring och enligt albanska Politico betalade den svenska regeringen drygt 100 miljoner skattekronor till Bagdad i utbyte mot att han inte skulle dömas till döden, utan istället få tre års fängelse.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) säger att Sverige alltid känner ansvar för svenska medborgare och att de kräver att dödsstraffen inte verkställs samt att man kallat upp en irakisk toppdiplomat för att få klarhet i ärendet.

I en tid där Sverige dras med grava problem med utbredd gängkriminalitet som inte bara påverkar tryggheten i landet utan dessutom är en kostsam belastning för samhället och presskonferenserna med löften om hårdare tag mot gängen avlöser varandra medan Sverigebilden svärtas ned utomlands, är det makabert att se hur våra beslutsfattare nu daltar med kriminella och lägger såväl pengar som diplomatiska resurser på att hjälpa till att få hem de kriminella till Sverige istället för att se det som en naturlig lösning som vi inte behöver befatta oss med. Vi har inte ens fängelseplatser här hemma i Sverige!

Det är en mycket märklig prioritering och vad sänder det egentligen för budskap när man lägger såväl pengar som resurser på att rädda gängkriminella undan straff?

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

James O’Keefe tillbaka med ny dokumentär

Organiserade brottsligheten

publicerad 10 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Line in the Sand
"Line in the Sand" säger sig "exponera krafterna bakom det mexikansk-amerikanska migrantindustriella kaoset".

Den undersökande journalisten James O’Keefe är tillbaka med en ny dokumentär med titeln Line in the Sand. Den här gången beger sig O’Keefe till det migrantindustriella komplexets frontlinjer, med hjälp av dolda kameror och råa vittnesmål.

I Line in the Sand avslöjar O’Keefe den chockerande verkligheten bakom USA:s gränskris som aldrig förr: mexikanska godståg, kartellernas tunnlar och USA-finansierade interneringsläger för barn. Filmen skildrar ett korrumperat system med ett tydligt budskap om krav på förändring.

James O’Keefe och hans team reser i dokumentären söderut, med syfte att undersöka hur säker den del av gränsmuren som existerar de facto är. Filmen söker också uppmärksamma de aktörer som drar nytta av migrationskaoset vid den mexikansk-amerikanska gränsen.

Man intervjuar bland annat ett flertal migranter som delar sina berättelser och destinationer och belyser de faror de möter på sin resa. Allt från att falla av rörliga tåg, till risken att barn försvinner längs vägen.

Positiva recensioner

Dokumentären visar också hur delar av gränsmuren under Biden-administrationen skurits upp, vilket betonar gränsskyddets otillräcklighet.

James O’Keefe använder dolda kameror för att avslöja de ekonomiska intressen som driver gränskrisen, inklusive hur amerikanska skattepengar finansierar transport och inkvartering av migranter.

Line in the Sand har överlag fått positiva recensioner, men även viss kritik för filmens, enligt kritikerna, fokus på O’Keefe själv. De som hyllar filmen beskriver den i ordalag som exempelvis ”en nödvändig och gripande dokumentär som belyser en pågående kris”.

 

O’Keefe, känd för sin tidigare roll i Project Veritas, kan med Line in the Sand ånyo sägas utmana etablerade medier genom sina avslöjanden, med en berättarteknik som kombinerar undersökande journalistik med kraftfulla visuella berättelser.

För mer information och för att se dokumentären, besök Tucker Carlsons officiella hemsida.

”Svenska” gängkriminella tar över Norge

Organiserade brottsligheten

publicerad 28 december 2024
– av Jan Sundstedt
Gängkriminella från Sverige vållar stora bekymmer i grannlandet i Väst.

De senaste två åren har flera kriminella invandrargäng med bas i Sverige etablerat sig över i stort sett hela Norge.

Samtidigt anlitas personer med svenska medborgarskap allt oftare för att mot betalning begå mord och andra grova brott i grannlandet.

”Kurdiska Rävens” massmedialt omskrivna Foxtrotnätverk beskrivs idag som det dominerande brottssyndikatet i Norge, men även andra kriminella grupperingar som Dalennätverket, Lejonen och Satudarah Assassins återfinns idag i flera norska städer.

Enligt en granskning, som genomförts av Svenska Dagbladet och Aftonposten, beskrivs narkotikamarknaden i Norge som relativt ”oexploaterad” och gatupriset på narkotika är betydligt högre än Sverige.

I Stockholm kostar exempelvis ett gram kokain 800 kronor – jämfört med 1200 i Oslo – samtidigt uppges många grovt kriminella aktörer söka sig till grannlandet i Väst eftersom de är trötta på de återkommande gängkrigen i Sverige.

Polisen bedömer vidare att de kriminella grupperingarna från Sverige är bättre organiserade och har högre våldskapital än sina norska motsvarigheter, och att de därför med relativ enkelhet kunnat tränga undan dessa och ”ta över” marknaden.

– Det är inte som i Danmark, eller i viss utsträckning Finland, där man stött på motstånd. Det ser ut som att man bara kunnat ta för sig. Svenskarna kommer med ett jäkla rykte som hänsynslösa, säger en anonym svensk polis.

Infiltrerade gruppchatt

Vidare kan man ser hur grovt kriminella individer med svenska medborgarskap i allt högre utsträckning anlitas för att begå mord och andra grova våldsbrott mot betalning i Norge.

– Erfarenheten från Sverige är att det nästan pågår budrundor för att begå grova våldsbrott. Det är ett fenomen vi nu till viss del ser även i Norge, menar Olav Røisli på norska polismyndigheten Kripos.

Svensk och norsk polis rapporteras ha förhindrat flera grova våldsdåd efter att man lyckats infiltrera en krypterad gruppchatt och kunde därefter också gripa fem personer som trodde att de chattade med en kontraktsmördare från Sverige.

När männen anlänt till den avtalade mötesplatsen med 10 000 norska kronor i ett kuvert greps de istället av polis och kunde därefter åtalas för förberedelse till mord.

De allra flesta kända medlemmar i de utpekade brottssyndikaten har invandrarbakgrund, från framförallt Mellanöstern och Afrika, men trots detta väljer etablissemangsmedierna att konsekvent beskriva dem som ”svenska gäng”.

Gängkriminella ”gör reklam” genom att filma mord

Organiserade brottsligheten

publicerad 27 december 2024
– av Jan Sundstedt
Att barn och ungdomar tittar på verkliga avrättningar på sociala medier är idag vanligt förekommande.

Kriminella nätverk använder allt oftare sociala medier och massmedia för att göra reklam för sig själva och sitt våldskapital samt bygga upp gängens varumärke i den kriminella världen.

Polismyndigheten uppmanar allmänheten att inte dela vidare bilder och filmer på verkliga våldsdåd, eftersom detta riskerar att glorifiera och ge uppmärksamhet till den grova organiserade brottsligheten.

De senaste dagarna har ett filmklipp som visar mordet på rapparen Gaboro, i ett parkeringshus i Norrköping, fått stor spridning på Instagram och TikTok.

I filmklippet avlossar skytten flera skott mot mannen, som börjar springa men träffas och faller till marken. Innan han avrättas med flera skott hörs Gaboro, som själv hade kopplingar till gängkriminaliteten, böna och be för sitt liv.

Klippet har spridits på plattformar som domineras av en yngre publik och tiotusentals barn tros vid det här laget ha sett avrättningen. Mot bakgrund av detta uppmanar polisen i hårda ordalag allmänheten att låta bli att dela vidare denna typ av våldsskildringar.

– Att sprida den här typen av material är skadligt på flera sätt. Dels riskerar det att glorifiera den grova brottsligheten, men det kan också förvärra konfliktnivån och öka våldsanvändningen mellan de kriminella nätverken, säger Hampus Nygårds, biträdande chef för polisens Nationella operativa avdelning, i ett pressmeddelande.

”Enorm integritetskränkning”

Polismyndigheten försöker tillsammans med ansvariga för de sociala medieplattformarna få bort material som visar grova våldsdåd, men när ett klipp väl blivit viralt är det svårt att stoppa spridningen.

– Man måste också tänka på att det är en enorm integritetskränkning för offren, och när man sprider filmer och bilder av exempelvis en skjutning gör man de kriminella nätverken en tjänst, fortsätter Nygårds.

Att sprida material på personer som befinner sig i särskilt utsatta situationer kan dessutom vara straffbart – och även av det skälet bör man tänka efter innan man delar vidare material som innehåller grova brott, betonar polisen.

Istället uppmanar de användare som upptäcker filmer som innehåller grovt våld att nyttja plattformarnas anmälningsfunktioner, samt att föräldrar pratar med sina barn om hur de ska agera när de stöter på filmade mord eller andra våldsbrott.

Tusentals finska företag kopplas till organiserad brottslighet

Organiserade brottsligheten

publicerad 11 december 2024
– av Sofie Persson
Kriminella ligor i Finland har ofta kopplingar till byggnadsbranchen, enligt en rapport.

Cirka 2000 företag i Finland har kopplingar till organiserad brottslighet, enligt en ny rapport. Varje år beräknas dessa kopplingar kosta samhället omkring 40 miljarder euro i förlorade skatteintäkter.

Rapporten bygger på en utredning från 2022, framtagen av Enheten för utredningar om den grå ekonomin (HTSY). Utredningen visar att organiserad brottslighet har blivit allt vanligare bland finska företag.

Organiserad brottslighet har en stark ställning i finska näringslivet. Företag med kopplingar till organiserad brottslighet bedriver också grå ekonomi och sköter sina skyldigheter gentemot myndigheterna dåligt. Därför måste vi förhålla oss med allvar till fenomenet och bekämpningen av det, säger Janne Marttinen, direktör för enheten för utredning av grå ekonomi i ett pressmeddelande.

Används för penningtvätt

Nästan 1 900 företags ansvariga i Finland har kopplingar till organiserad brottslighet, och 95 procent av dessa är finska medborgare. Kriminella grupper använder företag för att genomföra bedrägerier, tvätta pengar eller andra ekonomiska brott.

Enligt rapporten förekommer organiserad brottslighet i nästan alla branscher, men är särskilt vanlig i mindre företag, exempelvis inom bygg- och fastighetsbranschen. Företag med kopplingar till kriminalitet sköter ofta sina skatteplikter sämre än andra företag.

HTSY uppskattar i utredningen att Finland förlorar omkring 40 miljoner euro årligen i skatteintäkter på grund av affärsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet. I Sverige orsakar jämförelsevis organiserad brottslighet näringslivet skador för uppskattningsvis 9 miljarder euro i varje år, enligt enheten.