Under en nyligen anordnad konferens klargjorde EU-kommissionen att en ny lag, som ska bekämpa vad man benämner som "falska nyheter" och "desinformation" på sociala medier, är på snar ingång i unionen.
Medborgarrättsaktivister uttrycker nu oro för att lagen kan ha en isande effekt på det demokratiska samtalet.
"Digital Services Act" (DSA) som lagen kallas, innebär bland annat kraftiga böter för sociala medieföretag som inte lyder Bryssels nya riktlinjer för vilka nyheter som får delas eller inte delas av EU:s medborgare.
Den 17 mars anordnade EU-kommissionen Ditchley Conference som ett led i förberedelserna för den nya lagstiftningen. Ett av de mest framträdande anförandena hölls av den danska politikern Margrethe Vestager (Radikale Venstre), verkställande vice ordförande i kommissionen med ansvar för ”ett Europa rustat för den digitala tidsåldern”, är en av dem som arbetat mest aktivt med förslaget.
– Vi förstår nu vilket inflytande digitala plattformar och sociala medier har på våra samhällen. Detta blir ännu mer framträdande i detta krig som också utkämpas online, menade Vestager under sitt tal med hänvisning till den pågående konflikten mellan Ukraina och Ryssland.
Kommissionären menar själv att informationskriget från EU:s sida syftar till att befrämja "kvalitetsjournalistik" och "genuina fakta" och att "skapa ordning på internet".
– Tillgången till kvalitetsjournalistik och genuina fakta är avgörande för en demokrati. EU arbetar aktivt med att få tillbaka den demokratiska kontrollen i våra händer. Med lagen om digitala tjänster och lagen om digitala marknader kommer vi mycket snart att anta lagstiftning som kommer att skapa ordning på internet. Det kommer att tillämpa grundläggande regler för att säkerställa en pålitlig onlinemiljö. Detta kommer att ha positiva följdeffekter för internet globalt, menar Vestager.
– Snart kommer vi, tillsammans med demokratiska partners runt om i världen, att lansera en deklaration för internets framtid som beskriver en gemensam ny vision för teknisk utveckling.
– En fri värld endast i en säker värld, fortsatte hon.
Konferensen anordnades tillsammans med Ditchley Foundation vars chef är James Arroyo, tidigare ledare för digital transformation inom utrikespolitik och nationell säkerhet för den brittiska regeringen.
Den irländska EU-parlamentarikern Deirdre Clune (European People's Party EPP) förklarar för Newstalk att lagförslaget troligen kommer att antas under året.
– Företag som inte vidtar åtgärder och inte fungerar effektivt i enlighet med de regler som sätts upp kommer att bli föremål för sanktioner, säger Clune.
Frän kritik förekommer samtidigt bland annat från medborgarrättsgruppen European Digital Rights som uttrycker oro över att DSA:s starka krav på borttagning av olagligt innehåll kommer att ha en "isande effekt" på yttrandefriheten genom att det pressar företag att ta bort allt innehåll som flaggats som olagligt - oavsett om det faktiskt är olagligt eller inte.
Fakta: Digital Services Act
Digital Services Act (DSA) är ett lagförslag från Europeiska kommissionen för att modernisera e-handelsdirektivet för olagligt innehåll, transparent reklam och desinformation. Den överlämnades tillsammans med Digital Markets Act (DMA) av Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet den 15 december 2020.
Redan i sitt anbud från 2019 till Europeiska kommissionens ordförandeskap föreslog kommissionens ledare Ursula von der Leyen föreslog en "ny lag om digitala tjänster". Det uttryckliga syftet med DSA och DMA är bland annat att modernisera e-handelsdirektivet som antogs 2000. I praktiken kommer detta att innebära ny lagstiftning om olagligt innehåll, transparent reklam och desinformation.
DSA-förslaget bibehåller den nuvarande regeln enligt vilken företag som är värd för andras data inte är ansvariga för innehållet om de inte faktiskt vet att det är olagligt - men lägger till undantaget att när olagligt innehåll flaggats måste företag ta bort det. DSA skulle införa nya skyldigheter för plattformar att avslöja för tillsynsmyndigheter hur deras algoritmer fungerar, om hur beslut om att ta bort innehåll tas och om hur annonsörer riktar sig till användare. Många av dess bestämmelser gäller endast plattformar som har mer än 45 miljoner användare i Europeiska unionen. Plattformar som Facebook, Googles dotterbolag YouTube, Twitter och TikTok skulle uppfylla den tröskeln och bli föremål för de nya skyldigheterna. Företag som inte följer de nya skyldigheterna riskerar böter på upp till 6 procent av sin årliga omsättning.
För att bli lag krävs ett godkännande av Europeiska rådet och Europaparlamentet.
