Annons:

Så manipulerar Google sökresultaten för att få bort Donald Trump

Googles vd Sundar Pichai har i kongressförhören nyligen förnekat att "det vore emot företagets kärnvärderingar" att verka politiskt. En ny granskning visar samtidigt hur IT-jätten tydligt manipulerar sökresultat och systematiskt underminerar konservativt inriktad media - något som direkt kan påverka det politiska landskapet och valprocesser inte bara i USA utan i hela världen.

Publicerad augusti 12, 2020 – av Markus Andersson

Aktiv bortfiltrering av träffar från konservativa nyhetssidor från sökresultaten samtidigt som man lyfter fram vänsterliberala sajter. Det är kärnan i slutsatsen av en granskning av vad som pekas ut som en medveten och riktad kampanj från Google för att påverka osäkra väljare och få bort Donald Trump som president.

Kort efter presidentvalet 2016 fick nyhetssajten Breitbart reda på att ett hemligt möte ägt rum där några av Googles högsta chefer samlats för att diskutera Donald Trumps vinst och liknat republikanska väljare vid extremister, samt diskuterat vad de kan göra för att att se till att Trump inte vinner nästa val.

Fyra år senare har strategier tagits fram och Google arbetar medvetet för att påverka utgången av presidentvalet 2020, bland annat genom att manipulera algoritmer i deras sökmotor för att gynna vänsterliberal media och straffa konservativa och andra hemsidor som är mer positivt inställda till Donald Trump.

Breitbart kan visa hur Google sedan 2016 aktivt slagit ner på Breitbarts synlighet i sökresultaten och genom manipulation av algoritmer minskat denna med 99,7 procent på bara fyra år, något som gjort att färre och färre människor får möjlighet att hitta till nyhetssajten via internetjättens söktjänst.

Annons:

Den 4 april 2016 fanns Breitbart på topp 10-listan på Google för över 355 sökord. Fyra år senare kommer man upp som ett av de tio översta förslagen på bara ett av dessa sökord. Tidigare fanns man på topp 100-listan på nästan 17 000 sökord jämfört med endast 55 idag. Google har alltså aktivt rensat bort eller gömt undan sökresultat som leder till Breitbart för att medvetet försöka minska trafiken dit.

Graferna nedan från SISTRIX Visibility Index visar utvecklingen av hur synligt Breitbarts innehåll har varit i Googles sökmotor sedan 2011 i miljontal. Den visar med all tydlighet att Google nästan har raderat Breitbarts innehåll från sina sökresultat.

Graferna visar de tre stora minskningarna för Breitbart i Googles sökresultat. Den första radikala minskningen ägde rum kort efter presidentvalet, den andra i juli 2019 och den tredje i maj 2020. Numer är det osannolikt för användare att få upp innehåll kopplat till Breitbart om de inte aktivt lägger till ”Breitbart” som sökord, och även då filtreras många relevanta resultat bort. Exempelvis har Breitbarts artiklar relaterade till den demokratiske presidentkandidaten Joe Biden rensats bort helt från Googles sökresultat.

Just resultaten med Biden-artiklarna, varav många är kritiska och innehåller negativ publicitet för den aspirerande politikern, togs bort under den senaste uppdateringen. Detta samtidigt som det amerikanska presidentvalet bara är månader bort, något Breitbart menar handlar om att försöka påverka valutgången och minimera läsarnas och väljarnas kontakt med negativ information om Biden.

Breitbart skriver att sökningar om Joe Biden den 1 maj genererade omkring 30 000 visningar av material på Breitbart. Fyra dagar senare hade den siffran sjunkit till noll.

Enligt en expert som Breitbart talat med och som fokuserar på att analysera datatrafik kopplad till Google så har denne aldrig sett något liknande i sitt yrkesverksamma liv, och kommer till slutsatsen att det handlar om trolig manipulation från internetjätten. Han pekar särskilt på hur resultat aktivt tagits bort från Google, inte bara hamnat längre ner på rankingen.

– Det faktum att det fanns tusentals sidor av material från Breitbart som refererade till Biden och som rankades innan den sjätte maj men som nu inte rankas alls på sökresultaten är ett tecken på manipulation, inte på att algoritmerna ändrat värde, konstaterar han.

Grafen ovan visar trafiken från Google till Breitbart för de som använt söktermen ”Joe Biden” från juli 2019 till idag. Från att vara en aktiv och spretig kurva genereras idag ingen trafik alls.

Noterbart är också att Breitbart endast får 9 procent av sin trafik från Googles sökmotor, detta jämfört med den genomsnittliga publicisten som får mellan 30 och 50 procent av trafiken därifrån. Mot den bakgrunden är det lätt att dra slutsatsen att Breitbart medvetet svartlistats av Google av rent politiska skäl - en slutsats som också delas av psykologiprofessor Dr. Robert Epstein som själv tidigare var Clinton-supporter men som har spenderat de senaste fem åren med att analysera hur sökmotorerna och deras partiskhet och agenda påverkar väljarna och demokratin.

– För nyhetssidor, oavsett om de är små eller stora så stor Google tillsammans med Youtube för ungefär 30 till 50 procent av trafiken dit. För New York Times är procenten för närvarande 39,3. Google står endast för nio procent av Breitbarts trafik och Youtube bara för en försumbar del, om någon. Med tanke på storleken på Breitbarts publik så tyder detta på att Breitbart finns på en eller flera av Googles svarta listor, menar han.

Han förklarar vidare att Google själva nekar till att det finns sådana listor, men att minst två av dem läckt ut via en visselblåsare och att sanningen är den att det finns hemsidor som aktivt motarbetas av storföretaget, vars resultat manipuleras och som inte får delta på samma villkor som övriga.

– Hur många svarta listor som verkligen finns är oklart men det skulle inte förvåna mig om det är ett hundratal eller fler, fortsätter Epstein.

Epstein har tidigare också gått ut med beräkningar som visar att Google förmodligen kan påverka tio procent av väljarbasen att välja Joe Biden istället för Donald Trump, något de också aktivt försöker göra. Detta sker genom att osäkra väljare erbjuds selektiv och filtrerad information från Google om de politiska kandidaterna och på så sätt ges en skev bild snarare än en heltäckande dito, något som i förlängningen avgör vad de lägger sin röst på.

Psykologen har också varnat lagstiftare för att de stora teknikföretagen kan komma att påverka oerhörda mängder väljare utan att lämna några spår efter sig och att de tillhör de mäktigaste politiska aktörerna i världen.

– 2020, om alla dessa stora teknikföretag stödjer samma kandidat så är det 15 miljoner röster som kan byta sida utan att människors vetskap och utan att lämna någon form av spår för myndigheter att utreda.

Google hävdar själva att de inte tar någon särskild politisk sida eller att de skulle motarbeta konservativa på något sätt. Man hävdar att man är apolitiska och neutrala i sitt arbete och inte har någon politisk agenda.

Man kan också notera att Breitbart inte är den enda konservativa nyhetssajt som visar ovanligt låg ranking på Googles sökresultat. Data från Alexa kan också bekräfta att trafiken från Google till konservativa nyhetssidor i procent är betydligt lägre än de till etablissemangsmedier.

Åtta av de tio lägst rankade nyhetssidorna (Breitbart, Fox News, The Daily Caller, The Blaze Reason, The Federalist, The Daily Wire och The Washington Examiner) är konservativa. Samtidigt är alla de högst rankade, möjligtvis med undantag från Heavy.com, vänsterliberala etablissemangsmedier.

För någon vecka sedan började konservativa på sociala medier också att notera att deras artiklar inte alls dök upp i Googles sökresultat överhuvudtaget, något som också gällde Breitbart. Google själva hävdar att de undersökt saken och att det berott på ett tekniskt fel. Efter att ha fått massiv kritik så började resultaten också komma tillbaka. Breitbart menar dock att det förmodligen handlat om medveten manipulation från Googles sida och varnar för den oerhörda makt Google har att kontrollera vad människor gör och vad de ska se.

Granskningen visar hur Google aktivt manipulerar sökresultat och hur man systematiskt underminerar konservativ media, något som direkt kan påverka det politiska landskapet inte bara i USA utan i hela världen. Hur stor påverkan internetjätten kommer att ha på det amerikanska presidentvalet och om man genom fulspel, manipulation och riktat sabotage kommer att kunna få bort Donald Trump återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Sju uppköp senare: så djupt sitter Israel i din iPhone

Övervakningssamhället

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
En orange Iphone framför en illustrerad halvledarfabrik med precisionsmaskiner och en överlagrad israelisk flagga.
Apples israeliska utvecklingsteam arbetar med bland annat lagring, kameror och anslutningsteknik. Fabriksmiljön i montaget är illustrativ och visar inte en identifierad Appleanläggning.

Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones.

Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 sade Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring.

Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.

Modemet, minnet och kameran

Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 presenterade iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1.

Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han.

En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017.

Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist rapporterade om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år.

Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters noterade samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.

Chefsbytet som säger något om riktningen

I augusti 2026 meddelades att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling.

Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.

Sex telefoner i Palestina

Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 redovisade Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt.

Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med.

Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters avslöjade i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott.

En person håller en mobiltelefon vid örat intill NSO Groups logotyp.
NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group

Reträtten som blev det intressanta dokumentet

Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis.

I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner publicerade i juli 2024 och som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver.

Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.

Politiken bakom kretsen

Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal.

Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå.

Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotdammsugare får ben

Uppdaterad september 4, 2026, Publicerad september 4, 2026 – av Markus Andersson
DJI Romo 2 klättrar över en tröskel med sina robotben.
DJI Romo 2:s benmekanism är avsedd att ta sig över trösklar och andra nivåskillnader.

DJI:s nya robotdammsugare Romo 2 får små ben för att kliva över trösklar – och ett lokalt dataläge som ska hålla bilder och kameraflöden borta från nätet.

De två modellerna P2 och A2 presenterades på teknikmässan IFA, skriver The Verge. Benen under roboten ska klara en enkel nivåskillnad på upp till fyra centimeter och dubbla steg på sammanlagt 8,5 centimeter.

Romo 2 ska även kunna upptäcka sladdar och andra hinder som är så tunna som två millimeter samt undvika genomskinliga föremål som glas och speglar. På mattor kan sugkraften nå 36 000 pascal, enligt DJI.

Det nya lokala dataläget bryter appens internetanslutning och ska hindra bilder och videoflöden från att synkroniseras med externa servrar. Användaren kan också stänga av robotens kamera och mikrofon samt radera lagrade uppgifter.

I en test av DJI Romo P2 prövar teknikrecensenten Ben Mack bland annat robotens sugkraft, hinderigenkänning, moppning och de nya benen vid trösklar.

Integritetsfunktionen kommer efter att den första Romo-generationen drabbades av en allvarlig säkerhetsbrist. En säkerhetsforskare kunde då få tillgång till omkring 7 000 robotar och bland annat se kameraflöden och planritningar. DJI uppgav senare att sårbarheten hade åtgärdats.

Det lokala dataläget ska släppas under fjärde kvartalet 2026. Romo 2 börjar säljas via DJI och återförsäljare i oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor utanför EU-kommissionens Berlaymontbyggnad vid Schumanplatsen i Bryssel
Berlaymont är EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel och säte för den institution som ansvarar för tillsynen enligt EU:s rättsakt om digitala tjänster. Arkivbild.

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning.

Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA.

Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven.

ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer.

Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller.

Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter.

Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler.

Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras.

Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel.

För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen.

Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening.

Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner.

Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk.

EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant.

NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier.

Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs.

Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Viral Palantir-video visar USA:s senaste AI-baserade målsystem

Övervakningssamhället

Publicerad augusti 23, 2026 – av Markus Andersson
Cameron Stanley visar Palantirs Maven Smart System med en militär kartvy
Cameron Stanley visar hur Maven Smart System sammanför militär information i en gemensam kartvy.

Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.

Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.

Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.

Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.

Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.

Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.

Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.

Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.

Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.

Pentagon gör Maven permanent

USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.

Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.

Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.

Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.

En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.