Polisen vill spionera mer än förväntat

Sedan Riksdagspolitikerna klubbade igenom lagen om hemlig dataavläsning har polisen använt den fem gånger mer än som sades skulle bli fallet. Advokatsamfundet vill nu att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden utreder saken vidare.

Det var för ett år sedan som den nya mycket kontroversiella lagen godkändes av regeringen, vilket är att spionprogram kan användas för att samla in information från mobiler eller liknande. För att polisen ska kunna använda metoden ”hemlig dataavläsning” behöver misstankarna om brott enligt lagen vara allvarliga och ett domstolsbeslut krävs eftersom tillvägagångssättet även erkänns vara gravt integritetskränkande.

I en statlig utredning som gjordes innan förslaget godkändes bedömde man att den här typen av avläsning skulle användas ungefär lika mycket som metoden ”hemlig rumsavlyssning”, vilket godkändes ungefär 100 gånger per år. Nu visar dock verkliga siffror att polisen använt den nya metoden betydligt några fler gånger än så: hela 500 ansökningar till svenska domstolar har skickats ut och begärt tillstånd för att använda spionprogrammet, rapporterar skattefinansierade SR.

Det framgår inte hur många som faktiskt blivit godkända, men Gunnel Lindberg, ordförande vid Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden säger att sådana här ansökningar ofta beviljas. Det är också svårt att granska hur den hemliga dataavläsningen används på grund av det är “svårt att få resurserna att räcka till”, säger Lindberg.

Mia Edwall Insulander, generalsekreterare för Advokatsamfundet, säger att det är Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens uppgift att se till att det hela sköts på rätt sätt eftersom lagstiftning är integritetskränkande och därför måste att den utvärderas.

– Det är deras uppgift att se till att det här sker på ett rättssäkert sätt och att medborgares rättigheter inte kränks. Om de inte har tillräckligt med resurser för att utföra den uppgiften är det oerhört allvarligt, och det är något som man måste åtgärda omedelbart, säger hon till SR.