Annons:

Pfizers styrelsemedlem medverkade i Twitters censur

Nätcensuren

Publicerad januari 14, 2023 – av Sofie Persson
Dr. Scott Gottlieb, tidigare FDA-kommissionär och nuvarande styrelsemedlem i Pfizer.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

I de senaste avslöjandena från de så kallade Twitterdokumenten visas fler exempel på hur censuren av det offentliga samtalet gått till i praktiken.

Nu lyfter man fram hur läkaren Scott Gottlieb, högt sittande styrelsemedlem för vaccintillverkaren Pfizer, vid flera tillfällen framgångsrikt kontaktat Twitter för att få bort innehåll som ansetts peka negativt mot främst covidvaccin.

Läkaren själv menar att mejlen inte berättar hela historien och att dessa avslöjanden ”väcker en hotande miljö”.

Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur Twitter ströp det offentliga samtalet under coronakrisen med bland annat hjälp från USA:s regering. Nu framkommer ytterligare detaljer kring censuren just gällande covidpolitiken och hur andra agerat för att få kontroll över det man kallar för ”desinformation” på plattformen.

Annons:

Dr. Scott Gottlieb har tidigare arbetat som rådgivare under Donald Trumps presidentkampanj 2016 och blev året därpå utvald till kommissionär för FDA, där han var verksam fram till 2019. Han är med i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2019. I augusti 2021 mejlade han Twitters samhällspolitiska chef Todd O’Boyle angående ett inlägg han fann olämpligt, rapporterar journalisten Alex Berenson. Inlägget var skrivet av Dr. Brett Giroir, en barnläkare och även tidigare biträdande hälsominister under Trumpadministrationen. Giroir skrev att naturlig immunitet mot covid-19 var överlägsen vaccin och hänvisade till en studie för att belägga påståendet.


Han påpekade dock att om man inte har naturlig immunitet bör man ta covidvaccin. I mejlet till Twitter skrev Gottlieb till O’Boyle att innehållet var ”frätande” och att han var rädd att den skulle ”bli viral”.

Mejlet från Gottlieb. Foto: Alex Berenson

Mejlet skickades vidare till Twitters strategiska team där O’Boyle skrev ”se denna rapport från den tidigare FDA-kommissionären”, men nämnde dock inte att han också var sittande styrelsemedlem hos Pfizer för vilka det skulle kunna innebära en finansiell fördel om inlägget togs ner eftersom det handlade om covidvaccin. Det strategiska teamet kom dock fram till att inlägget inte bröt mot några regler. Trots det flaggades inlägget av Twitter som ”missvisande”, vilket gjorde att många inte kunde se inlägget samt att funktionen att gilla och kommentera togs bort. Än idag står inlägget som missvisande på Twitter.

I september upptäckte Gottlieb ett annat inlägg, som enligt honom inte passade sig, från författaren Justin Hart, som har över 100 000 följare på Twitter. Hart skrev att ”en viruspatogen som har en barnadödlighet på mindre än noll procent har kostat våra barn nästan tre års skolgång”.

 

Gottlieb klagade återigen till O’Boyle, men det är dock oklart exakt varför. Det skulle kunna röra sig om att inlägget lades ut strax innan Pfizers covidvaccin skulle bli godkänt för barn fem till elva år i USA, menar Berenson i sin rapportering.

”Varför Gottlieb protesterade mot Harts ord är oklart, men Pfizer-sprutor skulle snart godkännas för barn 5 till 11, vilket representerar en annan massiv marknad för Pfizer, om föräldrarna skulle kunna övertygas om att Covid var ett verkligt hot mot deras barn”, skriver Berenson.

Twitter agerade dock inte på Gottliebs förfrågan denna gång, utan lät inlägget vara kvar i sin helhet.

Berenson poängterar också att Gottlieb varit ute efter hans inlägg på Twitter. Dagar innan han själv blev permanent avstängd (Berenson stämde techjätten och fick sommaren 2022 tillbaka sitt konto) kontaktade Gottlieb åter Twitter för att beklaga sig över ett inlägg. Inlägget Gottlieb anmärkte på handlade om en artikel som Berenson skrivit och som riktade stark kritik mot Dr. Anthony Fauci.

Gottlieb har reagerat på de avslöjade mejlen han skickat till Twitter och menar att mejlen inte ger ”hela historien”.

”Tidigare har jag tagit upp farhågor med Twitter relaterade till säkerheten för mig och andra, och hot som framförs på plattformen. Ibland inkluderade det uttalanden som jag trodde var avsiktligt falska och inflammatoriska. Det selektiva avslöjandet av min privata kommunikation med Twitter väcker en hotande miljö”, skrev han under måndagen enligt Fox News.

Gottlieb är en av sju ledamöter i Pfizerstyrelsens verkställande kommitté samt även chef för dess reglerings- och efterlevnadskommitté, enligt Berenson. Han är därmed också med och övervakar "efterlevnad av lagar, förordningar och interna förfaranden som är tillämpliga på läkemedelsförsäljning och marknadsföringsaktiviteter".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU gör frivillig kod till DSA-måttstock för techjättarna

Nätcensuren

Publicerad september 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga bredvid en mobiltelefon med appar för sociala medier.
Google, Meta, Microsoft och TikTok har lämnat nya rapporter till EU om hur innehåll märks och får minskad spridning.

EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.

EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.

Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.

Meta betalar granskarna och minskar spridningen

Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.

Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.

Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.

TikTok redovisar borttagna videor

TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.

Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.

Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bahnhof vägrar skriva under överenskommelse om webbplatsblockeringar

Nätcensuren

Publicerad juli 10, 2026 – av Markus Andersson
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.
Serverhall och glasad mötesdel i Bahnhofs datacenter Pionen i Stockholm.

Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.

Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.

Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.

Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.

Bahnhofs blockeringssida med texten ”Hemsidan du vill besöka är blockerad”.
Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof

Lanserar egen blockeringssida

Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.

Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.

Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad juli 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med EU-domstolens byggnad och en RT-mikrofon.

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.

Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.

Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.

EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.

— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.

Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.

Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kallade Merz ”lögnaktige Fritz” – bötfälls

Hotet mot yttrandefriheten

Uppdaterad juni 5, 2026, Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sommarpresskonferens i Berlin
Tysklands förbundskansler Friedrich Merz under sin sommarpresskonferens i Berlin den 18 juli 2025.

En tysk domstol har beslutat att ett Facebook-inlägg om förbundskansler Friedrich Merz ska lagföras i ”allmänhetens intresse”. Mannen bakom kommentaren döms till böter på över 2 000 euro efter att ha kallat Merz ”lögnaktige Fritz”.

Fallet är ett av flera där tyska myndigheter har gått vidare mot medborgare efter hånfulla eller kritiska kommentarer om den tyske förbundskanslern på sociala medier.

Bakgrunden är ett besök som Merz gjorde i sydvästra Tyskland i oktober förra året. Inför besöket gick lokal polis ut med en varning om ett tillfälligt flygförbud för drönare. Under inlägget följde en rad upprörda kommentarer där Merz bland annat kallades ”lögnaktig clown”, ”Pinocchio” och ”lakej”, enligt tyska medier.

Åklagarmyndigheten i Heilbronn uppger för Die Welt att 39 förundersökningar inleddes med stöd av paragraf 188 i den tyska strafflagen. Bestämmelsen gäller förolämpningar mot personer i det politiska livet om angreppen bedöms kunna försvåra deras offentliga verksamhet i väsentlig grad. Femton av ärendena lades senare ned på grund av bristande bevisning.

I fallet med uttrycket ”lögnaktige Fritz” gjorde domstolen dock en annan bedömning. Enligt beslutet från mars kunde formuleringen bidra till att väcka ytterligare negativa fördomar eller aggressioner bland likasinnade. Bötesbeloppet motsvarar mer än en genomsnittlig tysk månadslön.

Regeringen kallar det normal rättsprocess

En talesperson för den tyska regeringen fick frågor om fallen vid en pressträff i veckan, men ville inte kommentera med hänvisning till respekten för rättsväsendet. Talespersonen uppgav samtidigt att Merz själv inte hade gjort någon anmälan och beskrev ärendena som ”normala rättsliga processer” som måste skyddas.

Att staten driver ärenden mot medborgare för öknamn och politiska tillmälen mot landets högsta regeringsföreträdare är samtidigt svårt att beskriva som något annat än ett direkt ingrepp i den politiska yttrandefriheten.

Merz pressas av svaga opinionssiffror

Merz har under sin tid som kansler väckt starka reaktioner med uttalanden om att välfärdsstaten i sin nuvarande form är föråldrad och att tyskar bör arbeta mer i stället för att sjukskriva sig.

Han har också haft svaga opinionssiffror. Enligt en färsk internationell mätning har Merz pekats ut som en av världens minst populära ledare, och tyska medier har rapporterat att delar av hans eget parti diskuterat hans framtid efter rekordlågt stöd.

Frågan om yttrandefriheten i Tyskland har även aktualiserats genom uppgifter om att tyska tillsynsmyndigheter vill tvinga sociala medieplattformar att lyfta fram regeringsgodkända medier i sina algoritmer. EU har tidigare riktat kritik mot den tyska regeringen och hävdat att hatbrottslagstiftning missbrukats för att begränsa yttrandefriheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.