Under OS i Paris kommer artificiell intelligens för första gången att användas på bred front för att i realtid plocka bort ”näthat” från sociala medier.
Internationella olympiska kommittén (IOK) ska med hjälp av AI-teknik skanna av tusentals konton på olika sociala medieplattformar, där inlägg och kommentarer som bedöms vara hatiska, hotfulla eller på andra sätt olämpliga kommer att raderas så fort de publicerats.
Man påstår själva att syftet är att skapa en tryggare miljö för idrottsstjärnorna, som idag sägs vara mycket utsatta för framförallt hat, rasism och sexism. Alla OS-deltagare som har öppna konton på Facebook, X, Instagram och TikTok kommer att få sina konton automatiskt skannade på 35 olika språk, varpå de sedan flaggas och raderas av techbolagen – ”i många fall innan den aktiva ens hunnit se dem”, rapporterar Bonnierägda Dagens Nyheter.
Den tidigare alpina skidåkaren Lindsey Vonn, som är en av initiativtagarna till projektet, säger att ”om detta hade funnits när jag höll på så hade det besparat mig mycket ångest och emotionellt trauma”.
Annons:
"Naturligtvis jätteviktigt"
Olika idrottsförbund runtom i världen har länge krävt ökad censur på sociala medier – och det hävdas att kvinnliga idrottare är mer utsatta än övriga. Förra året uppgav 20 procent av spelarna, under fotbolls-VM för damer, att de utsatts för kränkningar på sociala medier och fotbollsspelaren Olivia Schough uttryckte i samband med det en önskan om att kommentarerna stoppades.
– Man önskar att det fanns något slags stopp för det. För det är ju fruktansvärt hur det kan få folk att må.
Enligt Johan Flodin, sport- och utvecklingschef på Sveriges olympiska kommitté, har så kallat näthat ”blivit en viktigare och viktigare fråga” på senare tid.
– Vi vet att några av de vanligaste formerna av trakasserier och psykologiska övergrepp sker på nätet. Det är tydligt att man behöver ha det i beaktande för att skapa trygga och säkra miljöer, hävdar han.
– Jag är ingen expert på AI så jag vet inte i vilken mån, eller om, det här inkräktar på individens rättigheter. Men att man gör något åt det här är naturligtvis jätteviktigt ...Dels möjliggör det att kunna agera här och nu, dels är det ett sätt att kunna förstå vad människor är utsatta för. Nätet är en arena för en massa dumheter, men området är trots det ganska lite beforskat inom idrotten.
Risk för godtycklig censur
Sammanlagt kommer konton som tillhör drygt 15 000 idrottare att skannas av AI:n, och enligt IOK:s chef Kirsty Burrows är målsättningen ”att försöka göra OS till en säker plats”.
Alla är dock inte lika imponerade över retoriken och kritiker pekar på att det är vanskligt att använda AI-teknik och automatiska system för att masscensurera sådant som i de allra flesta fall är fullt lagliga yttranden.
Många pekar också på att ”näthat” är diffust och kan betyda lite vad som helst, och därför heller inte bör blandas samman med exempelvis hot eller uppmaningar till våld. Det finns också farhågor om att i princip alla former av negativ kritik eller vissa specifika termer riskerar att rensas bort av AI:n, varför det kan bli svårt att överhuvudtaget diskutera idrottarnas prestationer utan risk för censur.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage och illustration: NyD. Faksimil: Meta/Facebook.
Meta har stängt Nya Dagbladets publiceringsväg och lämnat en generell hänvisning till sina plattformsvillkor och sin utvecklarpolicy. Hundratals redaktionella videoklipp har försvunnit från Facebook och Instagram.
Redaktionen upptäckte ingreppet i juni 2026, när det omfattande Reels-arkivet inte längre gick att nå på Facebook och Instagram. Nu redovisar Nya Dagbladet vad som har hänt. Arkivet bestod av hundratals egenproducerade kortvideor byggda på tidningens journalistik.
Ingen varning föregick ingreppet. Meta hade inte ställt några frågor, pekat ut något enskilt klipp eller gett redaktionen möjlighet att rätta ett påstått fel innan materialet försvann.
Bakom borttagningen låg också ett tekniskt ingrepp. Meta hade stängt tidningens så kallade utvecklarkonto, som användes för att föra över de redaktionella videorna till plattformarna. Därmed stängdes vägen för att publicera nya kortvideor på både Facebook och Instagram.
När redaktionen den 30 augusti gick direkt till Nya Dagbladets Facebook-adress för Reels visades tidningens sida, men fliken för Reels saknades. På Instagram har redaktionen på samma sätt förlorat både möjligheten att publicera och tillgången till videomaterialet.
Annons:
När Nya Dagbladets direkta Facebook-adress för Reels öppnas visas sidan utan någon Reels-flik. Faksimil: Facebook/Nya Dagbladet.
Enligt redaktionens genomgång rör det sig om hundratals journalistiska kortvideor. Det exakta antalet går inte att återskapa från Meta, eftersom bolaget har gjort materialet oåtkomligt. Omfattningen kan däremot jämföras med tidningens Shorts-arkiv på YouTube, där samma produktion fortfarande finns kvar.
Ingen förklaring – bara en stängd dörr
Metas sida för utvecklare gav den 30 augusti bara ett allmänt besked: användaren kan inte komma åt tjänsten och hänvisas till bolagets plattformsvillkor och utvecklarpolicy. Där anges inget klipp, inget datum och ingen konkret händelse som förklarar varför hela kontot stängts.
Metas developersida ger endast beskedet att tjänsten inte kan nås och hänvisar generellt till plattformsvillkor och developer-policy. Någon konkret överträdelse anges inte. Faksimil: Meta.
Nya Dagbladet är inte ensamt om att beskriva ett sådant förlopp. I Metas eget utvecklarforum uppger flera användare att deras utvecklarkonton stängts utan föregående varning och att deras överklaganden aldrig besvarats. Fallen behöver inte ha samma orsak, men de visar problemet med beslut som inte går att granska.
Nya Dagbladet har överklagat upprepade gånger. Meta har inte bemött sakfrågorna och inte redovisat något underlag som går att granska. Överklagandena har i praktiken fastnat i samma slutna system som gjorde ingreppet möjligt från början.
Ingreppet går inte att beskriva som vanlig moderering av innehåll. När en plattform utan förvarning tar bort en hel videosamling, stänger publiceringsvägen på både Facebook och Instagram och sedan vägrar förklara vad som påstås ha varit fel, är resultatet censur – oavsett om beslutet fattats av en människa eller ett automatiserat system.
— Meta har inte pekat ut ett enda felaktigt klipp. Ändå raderades hundratals i ett svep. Det är inte moderering, det är ett sätt att tysta en tidning utan att behöva säga varför, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
Egen journalistik, inte andras material
Kortvideorna togs fram i tidningens egenutvecklade redaktionella produktion. Varje klipp byggde på en artikel som Nya Dagbladet redan hade publicerat och hänvisade till den publicerade artikeln.
Klippen var originaljournalistik, inte andras material. Tidningen återpublicerade inga främmande videor, skapade inget falskt engagemang och publicerade inte på konton som den inte själv administrerade.
Meta har inte visat att ett enda sådant klipp brutit mot en namngiven regel. Ändå stängdes tidningens hela videopublicering av i ett enda svep.
Nya Dagbladets kortvideor finns fortfarande kvar i tidningens Shorts-arkiv på YouTube. Faksimil: YouTube/Nya Dagbladet.
Flera års repression på Facebook
Avstängningen kom inte ur ett tomrum. Nya Dagbladet har under flera år dokumenterat vad redaktionen bedömer vara en kraftig nedprioritering av tidningen i Facebooks flöden.
Trots daglig publicering och en växande läsekrets låg sidans följarantal enligt redaktionens statistik kvar kring 6 400 från omkring 2020 fram till början av 2026. Under flera år växte sidan inte ens med hundra följare. Först när tidningen började publicera kortvideor mer systematiskt tog följarantalet fart och nådde omkring 9 100 – innan Reels-arkivet och publiceringsvägen slogs ut.
Stagnationen bevisar inte hur Meta internt har klassat sidan, och bolaget lämnar inte ut sådana uppgifter om enskilda konton. Daglig aktivitet, växande läsning utanför Facebook, nästan obefintlig följartillväxt och det plötsliga lyftet med ett nytt format ger ändå starka skäl att misstänka att tidningens vanliga länkinlägg under lång tid fått begränsad spridning.
Redan 2020 skrev Nya Dagbladet om hur Facebook raderade en artikel som återgav en israelisk studie om behandling av coronaviruset. Tidningen konstaterade då också att Facebook-sidan haft i stort sett samma följarantal sedan 2017, trots att antalet läsare hade ökat kraftigt.
Under de så kallade coronanedstängningarna skärpte Facebook och Instagram sina regler kring uppgifter om covid-19, vaccinernas effektivitet och möjliga biverkningar. Nya Dagbladets granskningar av den svenska regeringens, myndigheternas och läkemedelsindustrins agerande krockade gång på gång med de snäva ramar som plattformarna satte.
År 2021 skrev Facebook uttryckligen att sidor och konton kunde tas bort om de upprepade gånger publicerade påståenden som bolaget klassade som felaktiga om covidvacciner. Flera av de ämnen som då begränsades – bland annat möjliga biverkningar, vaccinernas effektivitet och frågan om virusets ursprung – har senare kunnat diskuteras betydligt öppnare.
Meta-chefen Mark Zuckerberg har därefter i en intervju beskrivit pressen från Biden-administrationen att censurera vaccinkritik. Meta lanserade 2025 sin nya linje "More Speech and Fewer Mistakes" och medgav att modereringen hade gått för långt, gjort för många fel och stängt ute användare på felaktiga grunder.
För Nya Dagbladet har det utlovade skiftet ännu inte inneburit någon verklig rättssäkerhet. Tvärtom har det mest omfattande ingreppet hittills kommit efter Metas offentliga löfte om större yttrandefrihet.
Samma mönster har dokumenterats på X
Nya Dagbladet har även granskat hur tidningen behandlas på X. I januari 2026 publicerade tidningen en egen genomgång av uppgifter från X:s AI-tjänst Grok, som pekade på att kontot hade klassats negativt och fått sin räckvidd kraftigt begränsad.
X har inte bekräftat procentsiffrorna om kontot i Groks svar. Det som gick att observera var mycket låg räckvidd och svag tillväxt trots regelbunden publicering. Tillsammans med den mångåriga stagnationen på Facebook bildar erfarenheten från X ett tydligt mönster: Nya Dagbladets journalistik har gång på gång haft betydligt svårare att nå fram än vad kontonas aktivitet och tidningens läsekrets rimligen motiverar.
Shadowbanning innebär att ett konto finns kvar och får fortsätta publicera, men att spridningen begränsas utan att utgivaren får ett öppet beslut att bemöta. När plattformen dessutom raderar en hel del av sidan och stänger publiceringsverktygen utan konkret motivering blir den dolda begränsningen ett öppet ingrepp.
Mark Zuckerberg under senatens utfrågning den 10 april 2018, där Ted Cruz pressade honom om Facebooks politiska partiskhet och censur. Arkivbild. Faksimil: LiveNOW from FOX/YouTube.
Censuren fortsätter – även när den byter form
Den direkta politiska censuren på de största sociala plattformarna har på vissa områden lättat jämfört med åren 2020–2022. Systemet har inte försvunnit. Censuren sker lika gärna genom nedprioritering, osynliggjorda länkar, avstängda funktioner, allmänna hänvisningar till villkoren och överklaganden som aldrig når en ansvarig människa.
Särskilt allvarligt blir ingreppet när en global plattform slår mot en registrerad nyhetspublikations eget originalmaterial. Nya Dagbladets kortvideor var inte anonyma massuppladdningar, utan journalistiska sammanfattningar av publicerade artiklar från en tidning med ansvarig utgivare.
Meta har haft månader på sig att ange vad tidningen påstås ha gjort fel. Bolaget har inte gjort det. När redaktionen dokumenterade läget den 30 augusti var utvecklarkontot fortfarande stängt och Reels-fliken borta, medan hundratals videoklipp hade raderats eller gjorts oåtkomliga på Facebook och Instagram.
Metas hantering motsvarar inte löftet om "färre misstag", utan en fortsatt censurmodell där plattformen är anklagare, domare och verkställare på samma gång – och där den drabbade redaktionen nekas insyn i själva anklagelsen.
— En svensk tidning med ansvarig utgivare ska inte behöva be en amerikansk plattform om lov att visa sin egen journalistik. Vi tänker dokumentera varje ingrepp tills Meta redovisar vad vi anklagas för, säger chefredaktör Markus Andersson.
Nya Dagbladet kräver att Meta återställer utvecklarkontot, publiceringsmöjligheten och de försvunna Reels-klippen. Bolaget måste också ange vilket konkret innehåll eller vilken teknisk händelse som låg till grund för ingreppet.
Tills dess återstår det enda en redaktion kan göra när en mäktig plattform vägrar svara: dokumentera vad som har skett och publicera det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU kallar sin kod mot desinformation frivillig. Men sedan 1 juli 2025 används den som riktmärke när anslutna techjättars efterlevnad av lagen om digitala tjänster, DSA, prövas. I bolagens egna rapporter framgår hur samarbetet med "faktagranskare" påverkar vad användarna får se: Meta betalar sina partner och minskar spridningen av inlägg som de bedömer som falska.
EU-kommissionen meddelade den 24 september att plattformarnas senaste rapporter gäller första halvåret 2026. Det är andra rapportomgången sedan koden fick sin roll inom DSA. För anslutna mycket stora plattformar och sökmotorer följs deltagandet dessutom upp genom årlig oberoende revision.
Meta och TikTok återger kodens åtagande om samarbete med "the EU fact-checking community". EU-kommissionen sätter inte betyg på varje inlägg. Ändå påverkar "faktagranskarnas" bedömningar spridningen på Metas plattformar, samtidigt som koden används som riktmärke för anslutna mycket stora plattformars DSA-efterlevnad.
Meta betalar granskarna och minskar spridningen
Meta skriver att bolaget märker faktagranskat innehåll, ser till att färre ser det och vidtar åtgärder mot dem som upprepade gånger delar sådant innehåll. Inlägg som bedöms som falska eller ändrade får kraftigt minskad spridning. Även delvis falska inlägg får mindre spridning, men i lägre grad. Faktagranskat innehåll föreslås inte för användare, och återfallsaktörer tas bort från rekommendationerna.
Annons:
Metas europeiska partner ska ha aktiv ackreditering hos EFCSN eller IFCN. Bolaget betalar dem enligt avtal kopplade till mätbara resultat. TikTok uppger att det har 13 IFCN-ackrediterade partner i EU, EES och övriga Europa.
Facebooks landstabell anger 28 840 106 visningar av innehåll som visats och behandlats med faktagranskningar i 31 listade länder under halvåret. För Sverige anges 334 630 sådana visningar och 27 202 artiklar från "faktagranskare". Frankrike har 2 052 817 visningar och Tyskland 1 768 156. Visningarna är inte ett antal borttagna eller unika inlägg.
TikTok redovisar borttagna videor
TikTok redovisar två skilda kategorier av borttagningar. Enligt reglerna för medborgerlig integritet och valintegritet togs 157 videor bort i Danmark, 257 i Portugal, 38 i Slovenien, 229 i Bulgarien, 194 i Ungern, 83 på Cypern och 22 på Malta.
Enligt bolagets bredare policy mot felaktig information togs 15 725 videor bort i Danmark, 11 667 i Portugal, 1 273 i Slovenien, 42 197 i Bulgarien, 16 159 i Ungern, 3 222 på Cypern och 501 på Malta. De siffrorna mäter borttagningar, inte samma sak som Facebooks redovisade visningar.
Kommissionen ska nu inleda dialoger med de anslutna storplattformarna om koden. Något beslut från Bryssel om varje enskilt inlägg behövs inte för att påverka flödet: Meta beskriver själv hur betalda "faktagranskare" bedömer innehåll som bolaget sedan ger mindre spridning. Och den kod som plattformarna frivilligt anslutit sig till är sedan 1 juli 2025 ett riktmärke när EU prövar om de följer DSA.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Internetoperatören Bahnhof uppger att bolaget har vägrat skriva under en branschöverenskommelse om att verka för lagändringar som skulle underlätta framtida webbplatsblockeringar.
Bakgrunden är två domar från Patent- och marknadsdomstolen i juni. I den första, som gäller livesänd sport, ålades Bahnhof att blockera ett antal webbplatser efter en talan från Premier League. Tio dagar senare kom en ytterligare dom om blockering av filmsajter, efter krav från bland andra Disney, Netflix, Warner Bros., Paramount, Universal och Svensk Filmindustri.
Bahnhof skriver i ett pressmeddelande att bolaget följer besluten eftersom alternativet är vite. Samtidigt riktar operatören skarp kritik mot rättighetsinnehavarna och deras företrädare.
Enligt bolaget har rättighetsinnehavarna, företrädda av juristbyrån Synch Law, och flera svenska internetoperatörer ingått en överenskommelse om att samarbeta för ny lagstiftning. Bahnhof uppger att syftet är att förenkla blockeringar i framtiden och att bolaget är ensamt bland de större operatörerna om att inte skriva under den delen.
Annons:
Skärmdump av Bahnhofs blockeringssida. Foto: Bahnhof
Lanserar egen blockeringssida
Bolaget har även lanserat webbplatsen blockerat-av-upphovsmaffian.se. Där möts användare som försöker nå adresser som omfattas av blockeringarna av information om varför sidan inte går att öppna, enligt Bahnhof.
Bahnhof framhåller att internetoperatörers uppgift är att tillhandahålla uppkoppling, medan ansvar för innehåll bör prövas mot dem som står bakom det. Bolaget beskriver sin hållning som ett försvar för ett öppet internet och nätneutralitet.
Domstolen har i sportmålet bedömt att de yrkade åtgärderna är ändamålsenliga och effektiva, med hänsyn till såväl Premier Leagues rättigheter som Bahnhofs intresse av att kunna bedriva sin verksamhet och till informations- och näringsfriheten. Domen finns publicerad av Bahnhof.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.
Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.
Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.
EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.
Annons:
— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.
Omfattning spelar ingen roll
Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.
Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.
Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.
EU:s öppenhetslinje ifrågasätts
Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.
EU Court of Justice rules that the prohibition of broadcasting for Russia Today extends to 3 German private individuals which are subject to criminal charges for publishing, on four occasions, videos form RT in a non commercial site they run.
Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
