MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 7 juni 2025

lördag 7 juni 2025


Nu raderar Youtube populära videos i tusental – så räddar du dina favoritklipp

publicerad 5 juli 2019
– av Markus Andersson
Jordan Peterson, Steven Crowder och Jesse Peterson hänger alla löst på Youtub trots miljoner följare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Videotjänsten Youtube började bli populärt i mitten på 00-talet och identifierades tidigt av Google som en viktig onlinetjänst varför de snabbt förvärvade plattformen. Nu utnyttjar Google sin dominans på videoplattformsmarknaden i politiskt syfte och styr med järnhand vilket utbud av tillåtna röster och personligheter som skall få komma till tals via tjänsten. Ta del av NyD:s tips längst ned i artikeln kring hur du kan spara ned ditt favoritklipp innan det försvinner ifrån Youtube.

Den politiska censurivern drog i Sverige igång på allvar när Bonnier-imperiet i början av 2018 började sätta press på Google att obekväm medborgarjournalistik skulle plockas ned ifrån Youtube och Googles sökträffar. Efter veckor av intensiv hetsjakt på bland andra Sverigechefen Anna Wikland gav företaget vika och raderade då bland annat den medborgarjournalistiska kanalen Granskning Sverige ifrån videotjänsten varför Nya Dagbladet konfronterade företagets huvudkontor i Stockholm.

När väl Google och Youtube gett vika för politiska påtryckningar började massanmälningar mot liknande kanaler och andra klipp strömma in vilka ofta visat sig vara orkestrerade av vänsterextrema grupper.

Trenden har varit likartad i USA och andra länder där högljudda vänsterpolitiska intressegrupper fått allt större inflytande över vilka röster som skall få komma till tals via Googles tjänster.

En av huvudorsakerna till Youtubes ursprungliga popularitet var just dess öppenhet och enkelhet för vanliga människor och mindre aktörer att kunna sin röst hörd och genom rekommendationer av nytt material få spridning på videoklipp som inte uppmärksammats av de gamla traditionella mediehusen.

Den organiska och icke kontrollerade spridningen av både roliga och kontroversiella klipp har gjort plattformen till den succé den är idag. Små aktörer med närmast obefintliga resurser har tack vare sin kreativitet kunnat nå en väsentliga större publik än via de gamla mediekanalerna. Många klipp har fått miljoner visningar och hobbyvideosatsningar, inte sällan initierat av bara en eller ett par individer, har kunnat resultera i enorma följarskalor via videotjänsten med möjlighet att tjäna sitt levebröd ifrån kanalen.

Nu skrotas dock den möjligheten på löpande band för personer och aktörer som upplevs misshagliga av antingen Youtube själva eller av högljudda vänsterextrema grupper som driver på massanmälningar mot populära videoklipp på plattformen.

https://youtu.be/DeqPqwE3Ar0

Youtube har själva drivit på utvecklingen i rask takt genom inramningen av misshagliga videos i kategorin ”hat” och utöver att anställa stora staber av personal som granskar och raderar klipp utifrån de nya riktlinjerna också utvecklat avancerade algoritmer som effektivt minskar spridningen på allt material som på något sätt kan uppfattas som politiskt konservativt eller nationalistiskt.

Även om Youtube fått många tittare tack vare roliga och kreativa videoklipp som komponerats av privatpersoner, ibland med material ifrån andra videos, har också upphovsrättsanspråk använts selektivt för att ta ned politiskt laddade videoklipp.

Även tusentals videoklipp ifrån andra världskriget och det tredje riket som innehåller gamla videodokument helt utan något upphovsrättsskydd har raderats.

Rädda dina favoritklipp – imorgon kan det vara för sent!

Opålitligheten ifrån Google och Youtubes ständigt omformulerade luddiga regelverk gör att inget klipp längre går säkert på plattformen. Därför bör du ladda ned alla dina favoritklipp. Detta kan göras med ett par enkla klick. En av de smidigaste tjänsterna är Youtube Video Download som har en lättanvänd nedladdningsfunktion för mp4-formatet. Klistra bara in länken till det Youtube-klipp du önskar att ladda ned och välj ”Download” av önskad videokvalitet (se till att ha en annonsblockerare exempelvis uBlock Origin installerad i din webbläsare när du besöker sajten).

Ett annat verktyg är youtube-dl som fungerar i både Windows, Max och Linux och låter dig ladda ned både videoklipp och hela spellistor och kanaler via en kommandorad. En guide finns här.

Allt material såsom exempelvis politiskt inkorrekt satir, videoklipp ifrån andra världskriget, videor som bygger på korta klipp ifrån andra videos som utnyttjar den faktiska rätt som finns inom den så kallade citaträtten och dylikt kan man själv med fördel ladda upp på andra friare videoplattformar som Bitchute, Brighteon.com och VK.com där man snabbt och enkelt kan skapa gratis konton. Då kan klippen leva kvar på nätet och dessa kan sedan bäddas in i artiklar, på bloggar med mera för ökad spridning.

Passa därför på att säkra unika, kreativa, roliga och kontroversiella videoklipp för framtiden från de mörkerkrafter som vill begränsa din och andra människors rätt att ta del av fri information och kultur på internet!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-övervakning på svenska arbetsplatser väcker ilska

Övervakningssamhället

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
I praktiken är det möjligt att inte bara analysera de anställdas produktivitet - utan även deras ansiktsuttryck, röster och känslor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har inte bara fört med sig fördelar – den har också skapat nya möjligheter för massövervakning, både i samhället i stort och ute på arbetsplatserna.

Redan idag använder skrupelfria arbetsgivare AI för att i realtid övervaka och kartlägga varje sekund av anställdas arbetsdag – en utveckling som tidigare S-politikern Kari Parman varnar för och kräver krafttag mot.

I en debattartikel i Stampenägda GP argumenterar han för den AI-baserad övervakningen av anställda utgör ett hot mot personalens integritet och uppmanar fackföreningsrörelsen att agera mot utvecklingen.

Parman målar upp en dyster bild av hur AI används för att övervaka anställda på svenska arbetsplatser där tekniken analyserar allt från röster och ansiktsuttryck till produktivitet och rörelsemönster – ofta utan de anställdas vetskap eller samtycke.

Det är ett totalitärt kontrollsystem – i kapitalistisk förpackning”, skriver han och fortsätter:

Det är något djupt obehagligt med tanken på att algoritmer ska analysera våra röster, våra ansiktsuttryck, vår produktivitet – sekund för sekund – medan vi arbetar”.

”Handlar om makt och kontroll”

Enligt Parman finns det stora risker att människan i den digitala kapitalismen reduceras till att enbart vara en datapunkt, där arbetsgivare får en oproportionerlig makt över de anställda.

Han ser AI-övervakning som mer än bara en teknisk fråga och han varnar för att utvecklingen underminerar den svenska modellen, som bygger på balans och respekt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det handlar om makt. Om kontroll. Om att pressa ut varje milligram ’effektivitet’ ur människor som om vi vore batterier”.

Om fackföreningarna inte agerar, menar Parman, riskerar de att bli irrelevanta i ett arbetsliv där algoritmer tar över alltmer av beslutsfattandet.

För att stoppa denna trend listas flera konkreta krav. Han vill se ett förbud mot AI-baserad individövervakning i arbetslivet och uppmanar facken att införa villkor i kollektivavtal för att granska och godkänna ny teknik.

Kari Parman representerade tidigare Socialdemokraterna i Gnosjö. Foto. Kari Parman/FB

”Reduceras till en algoritms felmarginal”

Han efterlyser också utbildning för skyddsombud och medlemmar samt politiska regleringar från staten.

Ingen algoritm ska ha rätt att analysera våra prestationer, rörelser eller känslor”, skriver han bestämt.

Parman framhåller att AI-övervakning inte bara hotar integriteten utan även skapar en ”psykologisk järnbur” där anställda ständigt känner sig bevakade, vilket suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv.

I artikelns slut uppmanar socialdemokraten fackföreningsrörelsen att ta sitt ansvar och leda motståndet mot missbruk av AI på arbetsplatserna. Han ser det hela som en avgörande fråga om arbetslivets framtid och människovärdet på jobbet.

Om vi inte reser oss nu, kommer vi att stå ensamma när det är vår tur att reduceras till en algoritms felmarginal”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-agenter faller för grupptryck

publicerad 2 juni 2025
– av Redaktionen
Även marginella variationer i träningsdata kan orsaka betydande skillnader i hur språkmodeller beter sig i gruppinteraktioner.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En ny studie visar att sociala AI-agenter, trots att de är programmerade för att agera självständigt, snabbt börjar efterapa varandra och falla för grupptryck.

Istället för att fatta egna beslut börjar de okritiskt anpassa sina svar efter flockens linje – även utan någon gemensam styrning eller plan.

– Även om de är programmerade för något helt annat kan de börja samordna sitt beteende bara genom att reagera på varandra, säger Andrea Baronchelli, professor i komplexa system vid St George’s University of London.

En AI-agent är ett system som kan utföra uppgifter autonomt, ofta med hjälp av en språkmodell som ChatGPT. I studien undersökte forskarna hur sådana agenter beter sig i grupp.

Resultaten överraskar: även utan en övergripande plan eller insyn började agenterna påverka varandra – och till slut gav nästan hela gruppen samma svar.

– Det är lätt att testa en språkmodell och tänka: det här funkar ju. Men när man släpper ut den tillsammans med andra uppstår nya beteenden, förklarar Baronchelli vidare.

”En liten minoritet kunde tippa hela systemet”

Forskarna studerade också vad som händer när en minoritet av agenter håller fast vid ett avvikande svar. Sakta men säkert började de andra agenterna ändra sig. När tillräckligt många hade bytt åsikt – en punkt som kallas för kritisk massa – spreds det nya svaret som en våg genom hela gruppen. Fenomenet liknar hur sociala rörelser eller revolutioner kan uppstå i mänskliga samhällen.

– Det var oväntat att en så liten minoritet kunde tippa hela systemet. Det här är inte ett planerat samarbete utan ett mönster som växer fram spontant, säger forskaren till statstelevisionen SVT.

AI-agenter används redan i dag på sociala medier, till exempel i kommentarsfält, automatiska svar eller texter som efterliknar mänskligt språk. Men när en agent påverkas av en annan som i sin tur har påverkats av en tredje uppstår en kedjereaktion, vilket kan leda till att felaktig information sprids snabbt och i stor skala.

– Vi litar ofta på upprepningar. Men i de här systemen vet vi inte vem som sa vad först. Det blir som ett eko mellan modeller, säger Anders Sandberg, datavetare vid Institutet för framtidsstudier.

Bristande transparens

Små skillnader i hur en språkmodell tränas kan leda till stora variationer i beteende när modellerna interagerar i grupp. Att förutse och förhindra oönskade effekter kräver att man kan överblicka alla möjliga scenarier – något som i praktiken är näst intill omöjligt. Samtidigt är det svårt att utkräva ansvar: AI-agenter sprids extremt snabbt, deras ursprung är ofta svårspårat och insynen i hur de utvecklas är begränsad.

– Det är företagen själva som avgör vad de vill visa. När tekniken är sluten och kommersiell blir det omöjligt att förstå effekterna – och ännu svårare att försvara sig mot dem, konstaterar Sandberg.

Studien understryker också vikten av att förstå hur AI-agenter beter sig som kollektiv – något som ofta förbises i de tekniska och etiska diskussionerna om AI.

– Den kollektiva aspekten saknas ofta i dagens AI-tänkande. Det är dags att ta den på allvar
, uppmanar Andrea Baronchelli.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Apple stämdes på mångmiljonbelopp efter iPhone-avlyssning – nu kan användare få skadestånd

Övervakningssamhället

publicerad 1 juni 2025
– av Redaktionen
Apple har förnekat att man gjort något fel - men gick till slut med på att betala motsvarande drygt 800 miljoner kronor i en uppgörelse.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Apples röstassistent Siri aktiverades utan kommandon och spelade in känsliga samtal – inspelningar som enligt anklagelserna också delades vidare med andra företag.

Nu kan användare i USA få ersättning – även om det handlar om relativt små belopp.

Teknikjätten Apple hamnade i blåsväder efter att det uppdagats att företagets röstassistent, Siri, spelat in privata samtal utan användarnas vetskap. Företaget har gått med på att betala 95 miljoner dollar – motsvarande drygt 900 miljoner kronor – i en uppgörelse som slöts i december förra året, efter en grupptalan om integritetsintrång.

Stämningen väcktes 2021 av Kalifornienbon Fumiko Lopez tillsammans med andra Apple-användare. De uppgav att Siri-aktiverade enheter spelade in samtal utan att användarna först medvetet aktiverat röstassistenten genom att säga ”Hej, Siri” eller trycka på sidoknappen.

Enligt anklagelserna användes inspelningarna inte bara för att förbättra Siri, utan delades även med tredjepartsentreprenörer och andra aktörer – utan användarnas samtycke. Det uppges också att informationen användes för riktad annonsering, i strid med både amerikansk integritetslagstiftning och Apples egen integritetspolicy.

Apple har dock konsekvent förnekat anklagelserna och hävdar själva att företagets agerande varken varit ”felaktigt eller olagligt”. Att man trots detta betalar en så stor summa för att undvika fortsatt rättsprocess har dock väckt frågor om vad som kan ha dolts från offentligheten.

Användare kan kräva ersättning

Personer som ägt en Siri-aktiverad Apple-produkt – exempelvis iPhone, iPad, Apple Watch, MacBook, iMac, HomePod, iPod touch eller Apple TV – mellan den 17 september 2014 och den 31 december 2024, och som bor i USA eller ett amerikanskt territorium, kan nu ha rätt till ersättning.

För att kvalificera sig måste man dock intyga att Siri oavsiktligt aktiverades under ett samtal som var avsett att vara privat eller konfidentiellt.

Ersättningen gäller upp till fem enheter, med ett tak på 20 dollar per enhet – totalt upp till 100 dollar per person. Det exakta beloppet per användare avgörs först när alla anspråk behandlats.

Ansökan måste skickas in senast den 2 juli 2025, och den som är berättigad kan redan ha fått ett e-postmeddelande eller ett fysiskt brev med en identifikationskod och bekräftelsekod. De som inte fått någonting men ändå tror att de är kvalificerade kan istället ansöka om ersättning via uppgörelsens webbplats – om man anger modell och serienummer för sina enheter.

Så skyddar du dig från framtida avlyssning

Användare som vill stärka sin integritet kan själva begränsa Siris åtkomst i inställningarna:

  • Stäng av förbättring av Siri: Gå till Inställningar > Integritet och säkerhet > Analys och förbättringar, och stäng av Förbättra Siri och diktering.
  • Radera Siri-historik: Gå till Inställningar > Siri > Siri och dikteringshistorik och välj Radera Siri och dikteringshistorik.
  • Stäng av Siri helt: Gå till Inställningar > Siri > Prata med Siri, välj Av, och stäng av Tryck på sidoknappen för Siri. Gå därefter till Inställningar > Allmänt > Tangentbord och stäng av Aktivera diktering.

Apple beskriver fler integritetsinställningar på sin webbplats, till exempel hur du begränsar Siris åtkomst till platsdata eller tredjepartsappar. Men efter den uppdagade skandalen menar kritiker samtidigt att man inte bör förlita sig blint på företags löften om dataskydd – och att enda sättet att verkligen skydda sin integritet är att ta saken i egna händer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wallenberg och Nvidia bygger ”banbrytande” AI-center

publicerad 27 maj 2025
– av Redaktionen
Marcus Wallenberg menar att AI-satsningen är helt avgörande för svensk industri.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska chipptillverkaren Nvidia etablerar ett nytt AI-center i Sverige i samarbete med Wallenbergsfären och flera svenska storföretag, däribland Astra Zeneca, Ericsson, Saab och SEB.

Syftet med initiativet uppges vara att stärka Sveriges ställning inom artificiell intelligens genom att bygga landets första AI-superdator avsedd för näringslivet. Centret kommer att drivas av ett gemensamt bolag som bildas av de inblandade parterna.

– Att investera i banbrytande AI-infrastruktur är ett avgörande steg mot att skynda på utvecklingen och användningen av AI inom svensk industri
, säger Marcus Wallenberg, ordförande för Wallenberg Investments, i en kommentar, och fortsätter:

– Vi tror att detta initiativ kommer att skapa värdefulla spridningseffekter – genom kompetensutveckling, nya samarbeten och ett stärkt nationellt AI-ekosystem.

Satsningen tillkännagavs i samband med att Nvidias vd Jensen Huang besöker Sverige. Under sitt besök har han även utsetts till hedersdoktor vid Linköpings universitet.

— Liksom elektricitet drev den industriella eran och internet den digitala, är AI motorn i nästa industriella revolution. Genom Wallenberg Investments visionära initiativ och
Sveriges ledande industriföretag bygger landet nu sin första AI-infrastruktur – vilket lägger grunden för genombrott inom vetenskap, industri och samhälle, och säkrar Sveriges plats i framkant av AI-eran
, argumenterar Nvidias vd.

AI-driven läkemedelsutveckling

Aktörerna har tydliga ambitioner med satsningen. Läkemedelsjätten AstraZeneca ska använda systemet för AI-drivna genombrott inom läkemedelsutveckling, med avancerade modeller och databehandling.

Ericsson vill utveckla AI-modeller för att förbättra prestanda, effektivitet och kundupplevelser, samt möjliggöra nya affärsmodeller.

Saab kommer att satsa på AI för att snabba upp utvecklingen av avancerade försvarsförmågor i sina ledande system och SEB ska integrera AI för ökad produktivitet, nya kunderbjudanden och långsiktig konkurrenskraft, med fokus på kritisk infrastruktur.

Ambitionen med initiativet är att etablera en nästa generations AI-beräkningsinfrastruktur som både är en produktionsanläggning och samtidigt fungerar som en referensinstallation – vilket möjliggör nya tillämpningar och ett bredare införande av AI”, slår man fast.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.