MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

Mastercard vill ge 100 miljoner afrikaner digitalt id

publicerad 11 juni 2024
– av Markus Andersson
Det har länge funnits en utbredd oro för att digitala id-handlingar kan komma att missbrukas.

Mastercard satsar på att öka spridningen av sitt Community Pass i Afrika – en digital plattform som innehåller ett digitalt ID och en plånbok i ett ”smartkort” – en satsning som motiveras med att man vill göra det lättare för människor i utvecklingsländer att få tillgång till statliga och humanitära tjänster.

Betalningsjätten samarbetar med African Development Bank Group för att leverera digital identitet och tillgång till onlinetjänster till 100 miljoner individer och företag över hela Afrika under de kommande 10 åren.

African Development Bank Group har lovat att investera 300 miljoner dollar till initiativet, som går under namnet Mobilizing Access to the Digital Economy (MADE) Alliance: Africa. Mastercard har i sin tur lovat att registrera 15 miljoner användare i Afrika på Community Pass-plattformen inom fem år.

Man kommer inledningsvis att fokusera på kvinnor inom jordbrukssektorn och det första pilotprogrammet kommer att lanseras 2024 i Kenya, Tanzania och Nigeria. Alliansen kommer att arbeta med lokala banker för att tillhandahålla digitala identiteter och tillgång till fröer och andra resurser. Programmet kommer sedan att utvidgas till Uganda, Etiopien, Ghana och resten av kontinenten.

Alliansen planerar också att samarbeta med offentliga och privata partners för att leverera bland annat uppkoppling och finansiella tjänster.

Oro för missbruk

Över hela Afrika driver människor på ny tillväxt och nya möjligheter, och Mastercard vill stödja deras framgång”, hävdar Mastercards VD Michael Miebach.

Tillkännagivandet gjordes i samband med förra veckans U.S.-Africa Business Forum som arrangerades av USA:s handelskammare.

Community Pass lanserades 2020 som Mastercards sociala företag för att digitalisera ”eftersatta” samhällen. Lösningen används idag av 3,5 miljoner människor men företaget har planer på att nå 30 miljoner människor 2027.

Samtidigt finns det en oro för att de digitala id-korten kan komma att missbrukas, komma i orätta händer eller användas av korrupta regimer och organ för att kontrollera och övervaka befolkningen på ett betydligt mer långtgående sätt än idag. På sociala medier pekar också många på att utvecklingsländer i Afrika ofta används för att ”testa” olika företeelser som sedan också kommer att implementeras i andra delar av världen.

Kristersson i Paris för AI-toppmöte

publicerad 11 februari 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson och cirka 100 andra stats- och regeringschefer befinner sig just nu på AI-toppmötet i Paris.

Just nu äger AI Action Summit rum i Paris, där världens ledare samlas för att diskutera global styrning av artificiell intelligens.

Det uttalade syftet med toppmötet, som leds av Frankrikes president Emmanuel Macron och Indiens premiärminister Narendra Modi, är att skapa en gemensam väg framåt för utvecklingen av AI och lägga grunden för en global styrning av artificiell intelligens.

Under toppmötet kommer fem huvudområden att diskuteras:

• AI i det allmännas intresse
• AI:s framtida påverkan på arbetsmarknaden
• Främjande av innovation och kultur
• Tilliten till AI
• Global AI-styrning

FN:s generalsekreterare, António Guterres, deltar i mötet tillsammans med ledare från närmare 100 länder, representanter från internationella organisationer, forskare och företrädare för civilsamhället.

Han ser etablerandet av en global AI-styrning som en mycket prioriterad fråga och menar att tekniken kan utgöra en ”existentiell angelägenhet” för mänskligheten om den inte regleras på ett ”ansvarsfullt sätt”.

AI måste vara ett verktyg för mänskligheten och inte en källa till ökade ojämlikheter och okontrollerade risker”, skriver FN:s informationscenter UNRIC i ett pressmeddelande.

Diskussionerna bör därför forma en AI som är hållbar, fördelaktig och inkluderande, med särskild uppmärksamhet riktad mot riskerna för missbruk och skyddet av individuella rättigheter”, fortsätter man.

EU måste AI-satsa

Sveriges statsminister Ulf Kristersson leder den svenska delegationen, och deltar också vid ett möte med EU-makthavare där den europeiska konkurrenskraften och AI:s framtida roll i denna ska diskuteras.

Toppmötets arrangörer slår fast att Europa ”kan och måste avsevärt stärka sin positionering när det gäller AI och öka investeringarna på detta område, så att vi kan ligga i framkant i detta avseende”.

Vad gäller regleringen och kontrollen av AI är man av uppfattningen att ”ett enda styrningsinitiativ inte är svaret”. Istället bör fokus riktas mot att ”bygga ett globalt samförstånd mellan berörda parter kring ett inkluderande och effektivt styrsystem för artificiell intelligens”, heter det.

Google överger löfte att inte använda AI för vapen

publicerad 8 februari 2025
– av Sofie Persson
Techjätten hävdar att man i sin AI-utveckling implementerar socialt ansvar och allmänt accepterade principer för internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Google har tagit bort den del av sin AI-policy som tidigare förbjöd utveckling och distribution av AI för vapen eller övervakning.

När Google först publicerade sin AI-policy 2018, inkluderade den en sektion kallad ”applikationer som vi inte kommer att driva”, där företaget lovade att inte utveckla eller distribuera AI för vapen eller övervakning.

Nu har man plockat bort den sektionen och ersatt den med en annan, rapporterar Bloomberg. Uppgifter tyder på att den tidigare texten fanns kvar så sent som förra veckan.

Istället har sektionen ersatts av ”Ansvarsfull utveckling och distribution”, där Google uppger att företaget kommer att implementera ”lämplig mänsklig tillsyn, tillbörlig aktsamhet och återkopplingsmekanismer för att anpassa sig till användarmål, socialt ansvar och allmänt accepterade principer för internationell rätt och mänskliga rättigheter”.

I samband med förändringarna hänvisar Google till ett blogginlägg där företaget skriver att policyförändringen är nödvändig, eftersom AI numera används för mer generella syften.

Tusentals anställda protesterade

Under 2018 skrev Google under ett kontroversiellt regeringskontrakt som man kallade Project Maven, det innebar i praktiken att företaget skulle tillhandahålla AI-programvara till försvarsdepartementet för att analysera drönarbilder. Tusentals Google-anställda skrev under en protest mot kontraktet och ett dussintal valde att sluta.

Det var i samband med det kontraktet som Google publicerade sina AI-riktlinjer, där man lovade att inte använda AI som vapen. Techjättens vd, Sundar Pichai, ska ha sagt till personalen att han hoppades riktlinjerna skulle stå sig ”genom tiderna”.

År 2021 skrev man under ett nytt militärt kontrakt som innebar att man skulle förse den amerikanska militären med molntjänster. Samma år skrev man även ett kontrakt med den israeliska militären, som kallades Project Nimbus, där man också tillhandahåller molntjänster för landet. I januari i år framkom det också att Googles anställda arbetat med Israels försvarsministerium för att utöka regeringens användning av AI-verktyg, något The Washington Post rapporterade om.

Efter Trumps strafftullar – Kina öppnar utredning mot Google

publicerad 5 februari 2025
– av Redaktionen
Googles försök att etablera sig på den kinesiska marknaden har hittills i stort varit ett misslyckande.

Kinas konkurrensmyndighet har inlett en granskning av den amerikanska teknikjätten Google. Utredningen tillkännagavs samtidigt som spänningarna mellan USA och Kina skärpts ytterligare efter att president Donald Trump infört nya strafftullar på kinesiska varor.

Kinesiska State Administration for Market Regulation (SAMR) meddelade under tisdagen att en utredning inletts om misstänkta konkurrensöverträdelser från Google. Några detaljer kring granskningen har ännu inte offentliggjorts och kinesiska myndigheter har heller inte uttryckligen kopplat åtgärden till de senaste tullbeskeden från USA.

Google har en begränsad närvaro i Kina, där många av företagets tjänster blockeras av landets myndigheter. Tidigare försök att expandera på den kinesiska marknaden har också misslyckats på grund av statligt stöd till inhemska konkurrenter, cybersäkerhetsfrågor och krav på innehållsmoderering – något som i Väst ofta beskrivits som ”censur”.

Den amerikanska sökjätten har de senaste åren varit föremål för omfattande kritik och rättsliga processer världen över. En amerikansk federal domstol slog i fjol fast att Google agerar monopolistiskt och missbrukar sin dominerande ställning för att kväsa konkurrensen. I EU har internetjätten bötfällts med miljardbelopp för konkurrensbrott, och Storbritanniens konkurrensmyndighet inledde nyligen en utredning av Googles annonsverksamhet.

Exportrestriktioner på viktiga mineraler

Utredningen från kinesiskt håll sammanfaller med den senaste upptrappningen i handelskriget mellan USA och Kina. Trump-administrationen meddelade nyligen att tullar på ytterligare tio procent införs på kinesiska varor. Beslutet motiverades officiellt med ”nödlösningar” kopplade till illegal invandring och narkotikasmuggling, men var i praktiken riktat mot Kina och andra handelspartner.

Peking svarade omedelbart genom att införa tullar på amerikanska varor såsom kolväten, jordbruksmaskiner och fordon. Kinas regering har dessutom skärpt exportrestriktionerna på strategiska mineraler som tungsten, tellur, vismut, molybden och indium – vilka är avgörande för avancerad teknologi och tillverkningsindustri.

Officiellt har dock inte heller dessa åtgärder motiverats av den pågående handelskonflikten med USA.

”Digital tvilling” kan visa hur dina livsval påverkar kroppen

publicerad 1 februari 2025
– av Sofie Persson

En ”digital tvilling” kan snart ge insikter om hur olika livsstilsval påverkar framtida hälsa. Vid Linköpings universitet pågår just nu forskning för att utveckla digitala modeller av människokroppen med målet att främja hälsa.

I 20 år har Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk teknik i Linköping, arbetat med att skapa en datorbaserad modell av hur kroppens organ fungerar. Cedersund leder idag en forskargrupp som vill göra dessa ”digitala tvillingar” till en konstant hälsoföljeslagare i livet – i form av en app.

Appen är tänkt att låta användaren mata in sina hälsodata och visa hur kroppen skulle reagera på förändrade vanor, både positiva och negativa. Till exempel kan man simulera effekterna av att sluta röka, börja träna eller börja ta ett läkemedel och få en inblick i hur framtida hälsa kan påverkas av olika val.

Cedersund arbetar just nu tillsammans med sina kollegor för att utveckla digitala tvillingar som 300 patienter ska få testa under våren. En central del av arbetet är att skapa en digital basmodell av kroppens funktioner, som sedan kan kompletteras med individuell data för att skapa en personlig version i appen.

Vi vill fylla den med så mycket individuella data som möjligt så det blir en modell av en enskild individ, med den individens särskilda hälsoprofil och förutsättningar, säger Cedersund till forskning.se.

”Se med egna ögon”

Den digitala tvillingen kan även utformas för att likna användaren. Kollegan William Lövfors har till exempel skapat en digital tvilling som ser ut som en dataspelskaraktär baserad på honom själv. I appen kan han mata in livsstilsförändringar som påverkar vikten och den digitala kopian reagerar genom att gå upp eller ner i vikt – precis som Lövfors troligen skulle göra i verkligheten. Han påpekar att detta är vad som skiljer denna teknik från traditionella hälsoråd.

Skillnaden mot att bara få goda råd, som att det är nyttigt att motionera och att äta mycket fibrer och grönsaker och så vidare, är att med en sån här digital tvilling kan man testa att göra förändringarna i datorn och se med egna ögon vad som händer, säger Lövfors till forskningsnyhetssajten.

Tanken är att appen automatiskt ska kunna uppdateras med data från exempelvis aktivitetsklockor och andra bärbara sensorer.

Däremot vet man inte hur människor kommer att påverkas av att använda en digital hälsotvilling, men forskare betonar att man också arbetar med psykologer och beteendevetare kring användning av appen.

Forskargruppens mål är att de digitala tvillingarna ska integreras i den grundläggande hälsovården, exempelvis vid hälsosamtal som erbjuds i 40- och 50-årsåldern.