Enligt tidningen De Volkskrant har den kinesiska telekomjätten Huawei en ”dold bakdörr” in till nätverket hos en stor nederländsk telekomfirma och kan genom detta ha kommit över känsliga kunddata.
De Volkskrant har talat med personal på den nederländska underrättelse- och säkerhetstjänsten som inte vill träda fram med namn och bild men som bekräftar att Huawei via bakdörren mycket väl kan ha fått tillgång till den nederländska kunddatabasen. Enligt tidningen tittar säkerhetstjänsten nu på huruvida Huaweis agerande kan ha möjliggjort spionage från den kinesiska regimens sida.
Huawei å sin sida hävdar att man är ”överraskade” av tidningens avslöjande och att man heller inte kommer att bemöta anklagelserna – eftersom de kommer från anonyma källor. Tidigare har en företrädare för företaget hävdat att Huawei följer all lagstiftning i samtliga länder där man bedriver verksamhet och att man ”håller dörren stängd för regeringar eller andra krafter som vill använda nätverket för aktiviteter som skulle hota cybersäkerheten”.
Sanningshalten i detta uttalande ifrågasätts nu och nederländsk underrättelsetjänst har tidigare deklarerat att det inte är önskvärt att Nederländerna förlitar sig på hårdvara eller mjukvara från företag från länder där man bedriver aktiva cyberprogram mot nederländska intressen och att Kina är ett exempel på detta.
Annons:
Sedan tidigare har den dåvarande amerikanske presidenten Donald Trump förbjudit Huawei från att köpa upp ”vital” amerikansk teknologi utan särskilt godkännande och har också av säkerhetsmässiga skäl förbjudit företaget från att använda sin teknologi i amerikanska telekomnätverk.
KPN som är en av Nederländernas största telekomfirmor ska redan 2010 ha genomfört en riskanalys av Huawei men valt att hemlighålla denna – på grund av att de brister man hittade var så graverande att man var oroliga för att företaget med tanke på samarbetet med Huawei skulle överleva om man offentliggjorde dem.
Nu låter man istället meddela att man ska exkludera Huawei från ”kärnan” av sitt mobila nätverk i framtiden – men att man kommer fortsätta använda Huaweis radiotorn. Även den nederländska regeringen håller på att gå igenom säkerhetsriktlinjerna för spionage via 5G-näten och det är möjligt att Huawei kan komma att förbjudas helt som leverantör i landet.
I Sverige har Förvaltningsrätten hävt förbudet mot Huawei och det kontroversiella företaget kan komma att släppas in i det svenska 5G-nätet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.
Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.
Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.
Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.
Annons:
Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.
Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.
Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.
Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.
Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.
Pentagon gör Maven permanent
USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.
Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.
Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.
Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.
En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.
Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.
I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.
Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.
Annons:
Så fungerar det digitala fingeravtrycket
Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.
Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.
Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.
Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.
ALPR blir personnära spårning
Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.
I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:
identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.
Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.
Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.
Säkerhetsspråk möter massdata
Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.
Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.
I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.
Vad som är belagt – och vad som inte är det
Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.
Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.
Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.
Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Google har enligt EU-kommissionen brutit mot EU:s lag om digitala marknader – och får böter på 890 miljoner euro.
I två beslut den 23 juli slår kommissionen fast att Google otillåtet har gynnat egna tjänster i Google-sökningen och hindrat apputvecklare från att styra kunder till billigare köpvägar via Google Play. Böterna delas upp i 460 miljoner euro för sökpreferensen och 430 miljoner euro för begränsningarna i Play-butiken, enligt ett pressmeddelande från Europeiska kommissionen.
EU:s roll är att slå fast överträdelserna och utfärda böterna. I sak handlar det om hur Google har utnyttjat sin ställning som så kallad grindvakt i sök och appdistribution.
⚠️ We have fined Google €890 million for breaching the Digital Markets Act, by promoting their own services and restricting customer access to alternatives on Google Search and Google Play.https://t.co/zFChIQxKuapic.twitter.com/QTqdpS6dyY
— European Commission (@EU_Commission) July 23, 2026
Egna tjänster lyftes i sökresultaten
Lagen om digitala marknader, Digital Markets Act (DMA), förbjuder stora plattformar att behandla egna tjänster mer gynnsamt än konkurrenternas i rangordningen. Kommissionen menar att Google i sökresultaten lyfter egna erbjudanden inom bland annat shopping, hotell, transporter och sportresultat högre upp och med rikare bilder och filter, medan liknande tredjepartstjänster inte får samma synlighet.
Annons:
Det är just den typen av särbehandling som lagen ska stoppa: att plattformens egna produkter får ett inbyggt försprång framför oberoende aktörer som konkurrerar om samma användare.
Apputvecklare hindrades från billigare köpvägar
I Google Play anser kommissionen att Google brutit mot regeln om att apputvecklare fritt ska kunna berätta för kunder om, och styra dem till, alternativa och ofta billigare köpalternativ – till exempel på egna webbplatser eller i andra appbutiker.
Google ska enligt kommissionen ha hindrat utvecklare från att fritt kommunicera erbjudanden och teckna avtal utanför Play. Även om Google får ta betalt för att ha förmedlat en ny kund menar kommissionen att bolagets avgifter och hur länge de debiteras har gått utöver vad lagen tillåter.
Måste rätta till inom 60 dagar
Google har beordrats att upphöra med överträdelserna. Bolaget ska bland annat behandla tredjepartstjänster i sökresultaten rättvist i förhållande till egna tjänster, och både tekniskt och avtalsmässigt låta apputvecklare fritt kommunicera, marknadsföra och sluta avtal med användare även utanför Google Play.
Kommissionen skriver att Google har föreslagit och börjat testa förändringar i hur egna tjänster visas i sökningen, samt justerat villkor kring styrning i Play. Stegen beskrivs som framsteg, men ska bedömas mot dagens beslut. Google har 60 dagar på sig att rätta sig efter besluten – annars riskerar bolaget löpande viten på upp till 5 procent av den globala omsättningen.
Google utsågs till grindvakt under DMA i september 2023. Kommissionen öppnade undersökningarna i mars 2024 och meddelade en preliminär bedömning i mars 2025. Böternas storlek tar enligt kommissionen hänsyn till överträdelsernas allvar och hur länge de pågått. Google kan överklaga besluten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Bild, film, ljud – och robotrörelser. Black Forest Labs nya FLUX 3 är byggd för att skapa och förstå allt i samma modell. Videoversionen finns redan i tidig åtkomst, medan en öppen modellvariant utlovas längre fram.
FLUX-familjen är sedan tidigare känd för bildgenerering. Med FLUX 3 tar det tyska AI-bolaget steget vidare till video med inbyggt ljud, bildredigering och förutsägelser av fysiska handlingar.
Tanken är att samma grundmodell ska lära sig hur världen ser ut, rör sig och låter – i stället för att behandla bild, video och ljud som separata problem. En ljudhändelse ska passa det som händer i filmen, en rörelse ska följa föremålets vikt och nästa bildruta ska vara en rimlig fortsättning på den förra.
Videomodellen kan enligt Black Forest Labs skapa klipp på upp till 20 sekunder med ljud i en enda generering. Den stöder text-till-video, bild-till-video, video-till-video, fortsättning av befintliga klipp, flerspråkig dialog och styrda övergångar mellan nyckelbilder.
Tidiga bildprover från FLUX 3 – från illustration och måleri till produktbild och fotorealism. Bild: Black Forest Labs.
Introducing FLUX 3.
One multi-modal model for Image, Video, Audio and Action-Prediction. Creations are truer to life in every kind of style.
FLUX 3 Video is now available in early access (link below).
Den mest oväntade delen av lanseringen finns utanför bildskärmen. En tidig FLUX 3-version har byggts vidare till FLUX-mimic, en modell för robotrörelser som utvecklats tillsammans med mimic robotics och har testats i Audis produktion.
Resonemanget är att en modell som kan skapa trovärdig video redan måste lära sig något om kontakt, rörelse, vikt samt orsak och verkan. Samma förståelse kan sedan användas för att förutse hur en robotarm bör agera i den fysiska världen.
Black Forest Labs uppger att systemen hos Audi har klarat hantering av mjuka och flexibla föremål som varit svåra att automatisera med traditionellt programmerade robotceller. Uppgifterna kommer från bolagen själva och FLUX-mimic befinner sig fortfarande i ett tidigt skede.
Lovar öppna vikter
FLUX 3 Video erbjuds nu i tidig åtkomst. Bildgenerering, bildredigering och fler versioner ska rullas ut stegvis efter testning. Black Forest Labs planerar dessutom FLUX 3 Dev, där en multimodal grundmodell ska släppas med öppna vikter för skapande och handlingsprognoser. Något exakt datum har ännu inte angivits.
Det innebär att FLUX 3 kan bli mer än ännu en sluten videotjänst: utvecklare ska kunna bygga vidare på samma grund för bilder, filmer, ljud och robotik. Däremot gäller den öppna planen en kommande modellvariant, inte hela den tidiga videotjänsten.
I Black Forest Labs preliminära jämförelser föredrogs en tidig FLUX 3-version framför flera konkurrerande videomodeller. Bild: Black Forest Labs.
I bolagets egna tidiga jämförelser föredrog testpersoner FLUX 3 framför Grok Imagine Video i 69 procent av fallen, Runway Gen-4.5 i 77 procent och Luma Ray 3.2 i 93 procent. Mot Gemini Omni Flash och Seedance 2.0 var resultatet 52 procent. Black Forest Labs betonar att utvärderingarna är preliminära och att både modellen och testmiljön fortfarande utvecklas.
Om satsningen håller vad den lovar kan FLUX 3 bli en ovanlig korsning: en kreativ studio för bild och film, en ljudmodell och en grund för robotstyrning – samlade i samma system.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
