NewsVoice har under de senaste dagarna utsatts för intensiva intrångsförsök från ett botnät, där en dator hos Försvarsmakten var den starkaste enheten.
NewsVoice har under de senaste 10 dagarna utsatts för intrångsförsök från ett botnät - ett nätverk av kapade datorer. Under attacken uppmättes 100 000 intrång per sekund hos webbhotellet Digital Ocean.
NewsVoices IT-tekniker upptäckte att det bland annat var en server hos Försvarsmakten som användes vid intrångsförsöket via internet.
När man kontaktade Försvarsmakten för att berätta att en av deras servrar användes i ett botnät för att göra intrång hos NewsVoice, avvisades informationen. Det var först när man lyckats få kontakt med någon högre upp som varningen nådde fram till ett högre befäl inom Försvarsmakten.
Annons:
Den unixdator som användes i klustret som port till internet kunde identifieras med IP-nummer och pingning. När befälet bekräftade att uppgiften stämde, hördes en intensiv aktivitet i bakgrunden då serverparken stängdes ner mitt under samtalet.
Servern som användes för cyberattacken hade en mycket stor kapacitet, liksom klustret som helhet. Servern användes för att analysera trafikdata – enorma mängder kommunikation över internet.
Om någon kapat servern så har dessa haft tillgång till all information som analyserats, vilket innebär att om känslig data i eventuell myndighets- eller regeringskommunikation funnits med, så skulle intrånget kunna utgöra ett hot mot rikets säkerhet.
Försvarsmaktens server var inte den enda dator som ingick i botnätet för att genomföra attacken mot NewsVoice. Botnätet bestod till största delen av så kallade IOT-enheter (Internet of Things) så som övervakningskameror, skrivare, klockor och datorer.
Under den 10 dagar långa attacken kan så många som 10 000 enheter ha deltagit i attacken, där Försvarsmaktens analysserver var den mest kraftfulla och aktiva enheten som man lyckades identifiera.
Det är dyrt att hyra ett botnät och de som ligger bakom misstänks ha haft politiska motiv. Attacken uppfattas som ett angrepp mot oberoende journalistik och press- och åsiktsfrihet.
Intrånget i Försvarsmaktens datorkluster bör, enligt NewsVoices tekniker som har stor erfarenhet av cybersäkerhet, ha resulterat i en rapport som gått direkt till Riksdagen.
Försvarsmakten, som numera utvecklat ett eget cyberförsvar och tränas i att både förbättra skydd och genomföra egna operationer, var den här gången de som behövde hjälp med sitt cyberförsvar, konstaterar NewsVoice.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Dagen efter forskarnas varning samlades Trump och teknikcheferna i Vita huset. Säkerhetsavtalet innehåller extern granskning, men inga krav på lägre utvecklingstakt.
AI-system skriver redan merparten av koden hos bolagen som bygger dem och kan snart ta över utvecklingen av nästa generation AI. Så lyder varningen från 22 ledande forskare, publicerad dagen innan AI-cheferna skrev under Trumps frivilliga säkerhetsavtal.
Rapporten "What if automating AI R&D triggers an intelligence explosion?" publicerades den 28 september som preprint, alltså en arbetsuppsats. Bland författarna finns Nobelpristagaren Geoffrey Hinton, Yoshua Bengio vid University of Montreal och forskare från bland andra OpenAI och Anthropic.
Enligt forskarna är AI-systemen på väg att automatisera merparten av AI-forskningen inom några år, och möjligen all. Utlöser det en så kallad intelligensexplosion kan flera års framsteg pressas ihop till månader eller mindre.
Underlaget för en sådan explosion kallar författarna själva preliminärt, och rapporten ger inga säkra tidsprognoser.
Annons:
I värsta fall kan mänskligheten enligt rapporten förlora kontrollen över övermänskliga AI-system, samtidigt som maktbalansen mellan stater, företag och statsmakter urholkas allvarligt. Författarna medger stor osäkerhet, men vill att beslutsfattare skyndsamt skaffar sig insyn i automatiseringen och hittar sätt att styra och begränsa förloppet.
Amodei ville bromsa
Anthropics vd Dario Amodei gick i september längre. AI utvecklas sedan ungefär i somras "drastiskt snabbare", främst för att AI bygger nästa generation AI, skriver han i en essä där han kräver att branschen sänker takten.
Amodei pekar på incidenten mellan OpenAI och Hugging Face, där en svärm av agenter enligt honom angrep mål de inte ombetts angripa. Han befarar att en liknande svärm inom 6–12 månader skulle kunna ta över hela internet med ett botnät.
Som första steg lovade Anthropic att släppa in externa granskare med skrivbord, passerkort och bärbara datorer, och med rätt att publicera sina fynd utan bolagets redaktionella kontroll.
Bolagen ansvarar för sig själva
Den 29 september skrev Amodei, Googles Sundar Pichai, Metas Mark Zuckerberg, OpenAI:s Greg Brockman, Elon Musk och Nvidias Jensen Huang under Trumps avtal i Vita huset.
Trump kallade avtalet "moraliskt bindande". Enligt avtalet ansvarar bolagen för säkerheten i sin egen teknik och ska samarbeta med "oberoende granskare".
Amodei kallade avtalet ett sätt "att vinna säkert". Juridikprofessorn Kimberlee Weatherall vid University of Sydney bedömer att det låter bolagen själva "definiera vad som räknas som säkerhet" och att det inte anger några konsekvenser vid brott.
"Vad hände med inbromsningen som alla pratade om för två veckor sedan?" skriver Gary Marcus i ett blogginlägg om avtalet.
Avtalstexten innehåller interna kontroller, extern granskning och en styrelsekommitté, men inga krav på att bolagen sänker utvecklingstakten. Möjlig senare lagstiftning nämns, och befintlig lag kan fortfarande gälla.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump avfärdar uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och kallar domedagsbilden en bluff. Peking bemöter samtidigt de amerikanska AI-ledarnas bromskrav med en varning för skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens – men från en helt annan utgångspunkt än den amerikanske presidenten.
Under måndagen slog Donald Trump fast att AI-utvecklingen inte ska bromsas. Enligt presidenten är det enda kontrollsystem tekniken behöver "en stark och smart president med hög IQ" – en beskrivning som han anser att han själv uppfyller "med råge".
I det skriftliga uttalandet hävdar Trump också att hans administration har hindrat personer inom AI-branschen från att göra skadliga eller potentiellt skadliga saker. Han pekar ut Anthropics vd Dario Amodei som någon som nu låtsas vara en "perfekt liten ängel" och påminner bolagen om att staten redan har "enorm straffrättslig och regulatorisk makt" över dem. Något konkret exempel på vad administrationen ska ha stoppat ger han inte.
Trump beskriver motståndet mot AI och datacenter som en "sjuk konspiration" som endast gynnar Kina. Han avslutar med en varning till "konspirationsteoretiker, förrädare och de som läcker uppgifter". Senare återkom han med uppmaningen att inte "döda den gyllene gåsen".
Annons:
Trump hävdar att USA redan har tillräckliga straffrättsliga och regulatoriska maktmedel mot AI-bolagen och att presidenten är det enda skyddsräcke som behövs. Bild: Truth Social via @kimmonismus/X.
AI-cheferna vill vinna tid
Utspelet riktas mot Dario Amodeis essä från den 12 september. Nya Dagbladet rapporterade tidigare om hur Amodei, OpenAI-chefen Sam Altman och Elon Musk ställt sig bakom en långsammare utveckling av de mest avancerade AI-modellerna.
Amodei vill inte stoppa modellträning eller teknisk utveckling. Bromsen är alltså ingen total paus. Han föreslår i stället inbäddade granskare med omfattande tillgång till bolagens system, samordnade säkerhetsstandarder mellan ledande företag i demokratiska länder och en global överenskommelse där efterlevnaden kan kontrolleras.
Som hotbild beskriver han hur en mer kapabel men fortfarande felriktad svärm av AI-agenter inom sex till tolv månader skulle kunna bygga ett varaktigt botnät och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Samtidigt betonar han att en inbromsning inte får kosta USA dess försprång och förespråkar fortsatta exportkontroller av avancerade chip till Kina.
Peking varnar för "illvillig konkurrens"
Kinas utrikesdepartement fick en uttrycklig Reutersfråga om bromsuppmaningarna från Amodei, Altman och Musk. Talespersonen Guo Jiakun svarade att AI är en teknik av avgörande betydelse för hela mänsklighetens välbefinnande.
"Alla parter bör gemensamt främja en öppen och inkluderande utveckling av AI för det goda och för alla. Skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens kommer bara att försvåra arbetet för en sund global AI-styrning, vilket inte ligger i någons intresse", sade Guo.
Det officiella svaret angriper därmed konfliktlinjen kring AI-kapplöpningen, men slår inte fast att Amodeis säkerhetsrisker är påhittade. Tyngdpunkten ligger på öppenhet, inkludering och samarbete, i direkt motsats till en ordning där teknisk säkerhet kopplas till exportbegränsningar och stormaktskonkurrens.
Den hållningen ska skiljas från den betydligt mer polemiska linjen i den statligt närstående tidningen Global Times. I en opinionsartikel kallas Amodeis förslag ett "kallakrigsupplägg" för AI. Tidningen tolkar exportkontrollerna, åtgärderna mot modelldestillation och skyddet mot stöld av modellvikter som försök att innesluta Kina, utvidga USA:s försprång och utestänga landet från AI-styrningen. Det är tidningens geopolitiska tolkning, inte ett formellt regeringsbeslut.
Trump skämtade med Nvidia-chefen
Under All-In Summit i Los Angeles talade Trump via telefon medan Nvidias vd Jensen Huang stod på scenen. Presidenten skämtade om att Huang kan utveckla världens mest avancerade datorchip, som ingen kan kopiera på tio år, men inte lyckas få honom på högtalaren.
Därefter kallade Trump AI-domedagsbilden och motståndet mot datacenter för en bluff. Datacentren är enligt honom de kommande 20–25 årens olja: de gör delstater rikare och kan blåsa nytt liv i lokalsamhällen som tidigare varit på nedgång. Han upprepade också sin tes att "den som vinner AI vinner" och framställde en fortsatt amerikansk utbyggnad som avgörande i konkurrensen med Kina.
Samtidigt var budskapet inte helt utan förbehåll. Trump sade att utvecklingen måste hanteras försiktigt och att aktörerna måste agera ansvarsfullt. Men försiktigheten fick enligt honom inte bli ett svepskäl för att stoppa en industri som han beskrev som större än internet. Robotar och AI kommer inte att ta över världen, hävdade presidenten.
De amerikanska AI-ledarna vill alltså vinna tid utan att ge upp USA:s tekniska försprång. Trump avfärdar riskbilden med hänvisning till industrin, kapplöpningen och sin egen presidentmakt. Peking angriper i stället konfrontationen och konkurrenspolitiken runt samma bromskrav, medan Global Times öppet beskriver åtgärderna mot Kina som inneslutning. De säger nej från varsin sida av AI-kapplöpningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage och illustration: NyD. Produktförlaga: Apple
Apples israeliska utvecklingsteam arbetar med bland annat lagring, kameror och anslutningsteknik. Fabriksmiljön i montaget är illustrativ och visar inte en identifierad Appleanläggning.
Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones.
Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 sade Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring.
Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.
Modemet, minnet och kameran
Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 presenterade iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1.
Annons:
Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han.
En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017.
Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist rapporterade om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år.
Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters noterade samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.
Chefsbytet som säger något om riktningen
I augusti 2026 meddelades att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling.
Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.
Sex telefoner i Palestina
Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 redovisade Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt.
Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med.
Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters avslöjade i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott.
NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group
Reträtten som blev det intressanta dokumentet
Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis.
I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner publicerade i juli 2024 och som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver.
Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.
Politiken bakom kretsen
Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal.
Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå.
Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
DJI:s nya robotdammsugare Romo 2 får små ben för att kliva över trösklar – och ett lokalt dataläge som ska hålla bilder och kameraflöden borta från nätet.
De två modellerna P2 och A2 presenterades på teknikmässan IFA, skriver The Verge. Benen under roboten ska klara en enkel nivåskillnad på upp till fyra centimeter och dubbla steg på sammanlagt 8,5 centimeter.
Romo 2 ska även kunna upptäcka sladdar och andra hinder som är så tunna som två millimeter samt undvika genomskinliga föremål som glas och speglar. På mattor kan sugkraften nå 36 000 pascal, enligt DJI.
Det nya lokala dataläget bryter appens internetanslutning och ska hindra bilder och videoflöden från att synkroniseras med externa servrar. Användaren kan också stänga av robotens kamera och mikrofon samt radera lagrade uppgifter.
Annons:
I en test av DJI Romo P2 prövar teknikrecensenten Ben Mack bland annat robotens sugkraft, hinderigenkänning, moppning och de nya benen vid trösklar.
Integritetsfunktionen kommer efter att den första Romo-generationen drabbades av en allvarlig säkerhetsbrist. En säkerhetsforskare kunde då få tillgång till omkring 7 000 robotar och bland annat se kameraflöden och planritningar. DJI uppgav senare att sårbarheten hade åtgärdats.
Det lokala dataläget ska släppas under fjärde kvartalet 2026. Romo 2 börjar säljas via DJI och återförsäljare i oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
