MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 18 september 2025

torsdag 18 september 2025

Facebook medger att faktagranskning handlar om åsikter

publicerad 17 december 2021
– av Sofie Persson
Programledaren John Stossel.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


John Stossel blev felaktigt censurerad av Facebooks faktagranskare och valde, efter flera försök att lösa problemet, att stämma techjätten. I domsstolsanmälan medger Facebooks advokater att faktagranskning i själva verket handlar om den enskildes åsikter, inte ren fakta.

Facebook använder sig av så kallade ”faktagranskare” när det kommer till att hålla ”false news” borta från sin plattform. Då kan man, om granskaren personligen anser att ett inlägg innehåller ”felaktiga” påståenden, få en etikett placerad på innehållet. På den kan det stå exempelvis ”falskt”, ”manipulerat” eller ”delvis falskt” och innehållet kommer därefter att vara mindre tillgängligt för andra att se. Som användare ska man kunna överklaga ett sådant beslut och enligt Facebook ska faktagranskaren behandla överklagan inom tre dagar.

Det fick programledaren John Stossel erfara när han la ut en video som handlade om Kaliforniens bränder och i den antydde att regeringens misskötsel troligen spelade en större roll för uppkomsten av bränderna än klimatförändringar. Dock menade Stossel i videon även att klimatförändringar har gjort att bränderna blivit värre. Videon blev granskad av den oberoende gruppen Climate Feedback som ansåg att videon var ”vilseledande” och syftade på att påståendet ”skogsbränder orsakas av dålig skötsel, inte av klimatförändringar” var vad som var vilseledande i videon. Problemet var att Stossel aldrig uttryckt sig så och därför blev faktagranskarens censur helt felaktig.

Han försökte kontakta Climate Feedbacks redaktör som valde att inte svara honom. Däremot fick han kontakt med två andra som arbetade som faktagranskare via Climate Feedback, men ingen av dem hade tidigare sett hans video. En av dem antydde till och med att etiketten ”vilseledande” var felaktig eftersom han debatterade för både misskötsel och klimatförändringar som orsak till bränderna. Senare fick han ytterligare en felaktig etikett på en annan klimatrelaterad video som av Climate Facebook markerades som ”delvis falskt”.

Den etiketten påverkade Stossels visningar och de minskade snabbt i antal eftersom Facebook gjorde hans innehåll mindre tillgängligt för andra. När Stossel inte fått någon respons från techjätten angående de felaktiga etiketterna valde han att stämma företaget.

Jag försökte nå någon via Facebook i ett år för att ordna det här, men det har de inte gjort, säger programledaren i en video.

I domstolsanmälan framkommer dock att dessa så kallade faktagranskningar i själva verket är rena åsikter från faktagranskarna. Meta Platforms, Inc (Tidigare Facebook inc) advokater menar att etiketterna är åsikter och därför är skyddade enligt lag.

Etiketterna i sig är varken falska eller ärekränkande, tvärtom. De utgör en skyddad åsikt”, menar advokaterna för Meta.

Detta innebär att man menar att det inte är en faktisk faktagranskning Facebook använder sig av när man sätter dessa etiketter, utan istället faktagranskarna själva som lägger in sina personliga åsikter i Facebooks innehåll. I det här fallet handlade det om Climate Feedbacks åsikter om klimatförändringar – och de ansåg att Stossels videos inte sammanföll med deras egna åsikter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-företag betalar miljardskadestånd till författare

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
AI-företaget har använt piratkopierade böcker för att träna sin AI-bot Claude.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


AI-företaget Anthropic betalar 1,5 miljarder dollar till hundratusentals författare i en upphovsrättsstämning. Förlikningen är den första och största av sitt slag inom AI-området.

Det var förra året som författarna Andrea Bartz, Charles Graeber och Kirk Wallace Johnson skickade in en stämningsansökan mot Anthropic för att de använde piratkopierade böcker för att träna sin AI Claude.

I juni beslutade en federal domare att det inte var olagligt att träna AI-chattbottar på upphovsrättsskyddade böcker, men däremot att Anthropic felaktigt hade skaffat sig miljontals böcker via piratsajter.

Nu har Anthropic gått med på att betala cirka 3 000 dollar för var och en av de uppskattningsvis 500 000 böcker som omfattas, det är cirka 28 000 kronor per bok. Totalt handlar det om 1,5 miljarder dollar, motsvarande drygt 14 miljarder svenska kronor.

Första i sitt slag

Förlikningen är den första i en rad rättsprocesser som pågår mot AI-företag angående användning av upphovsrättsskyddat material för AI-träning. Bland annat har George R.R. Martin tillsammans med 16 andra författare stämt OpenAI för upphovsrättsintrång.

Såvitt vi kan bedöma är det det största återställandet av upphovsrätt någonsin, säger Justin Nelson, advokat för författarna, enligt The Guardian. Det är den första i sitt slag i AI-eran.

Om Anthropic inte hade gått med på förlikning hade det enligt experter kunnat kosta betydligt mer.

Det fanns en stor risk att det skulle handla om flera miljarder dollar, tillräckligt för att potentiellt lamslå eller till och med sätta Anthropic i konkurs, säger William Long, juridisk analytiker hos Wolters Kluwer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spionprogram tar bilder på porrsurfare – används för utpressning

publicerad 9 september 2025
– av Markus Andersson
Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Säkerhetsföretaget Proofpoint har upptäckt skadlig programvara som automatiskt fotograferar användare via deras webbkameror när de besöker pornografiska sajter. Bilderna används sedan i utpressningssyfte.

Det nya spionprogrammet Stealerium har en särskilt obehaglig funktion: det övervakar offrets webbläsare efter pornografirelaterade sökord som ”sex” och ”porn”, och tar samtidigt skärmdumpar och webbkamerafoton av användaren, och skickar allt till hackaren.

Säkerhetsföretaget Proofpoint upptäckte programvaran i tiotusentals e-postmeddelanden som skickats sedan maj i år. Offren lurades att ladda ner programmet genom falska fakturor och betalningskrav, främst riktade mot företag inom besöksnäring, utbildning och finans.

— När det gäller informationstjuvar letar de vanligtvis efter vad de än kan få tag på, säger Selena Larson, forskare på Proofpoint till Wired.

— Detta lägger till ytterligare ett lager av integritetsintrång och känslig information som du definitivt inte vill ska hamna händerna på en viss hacker. Det är äckligt. Jag hatar det, tillägger hon.

Finns öppet på Github

Förutom den automatiserade sexutpressningsfunktionen stjäl Stealerium även traditionell data som bankinformation, lösenord och nycklar till kryptoplånböcker. All information skickas till hackaren via tjänster som Telegram, Discord eller e-post.

Märkligt nog distribueras Stealerium som gratis öppen källkod på Github. Utvecklaren, som kallar sig witchfindertr och påstår sig vara en ”malware-analytiker” i London, hävdar att programmet är ”endast för utbildningsändamål”.

— Hur du använder detta program är ditt ansvar. Jag kommer inte att hållas ansvarig för några olagliga aktiviteter. Inte heller bryr jag mig ett skit om hur du använder det, skriver utvecklaren på sidan.

Kyle Cucci, också forskare på Proofpoint, kallar automatiserade webbkamerabilder av användare som surfar på porr för ”i princip ohört”. Det enda liknande fallet var en attack mot fransktalande användare 2019.

Ny trend bland cyberbrottslingar

Enligt Larson kan den nya typen av attacker vara del av en större trend där mindre hackergrupper vänder sig bort från storskaliga ransomware-attacker som drar till sig myndigheternas uppmärksamhet.

— För en hacker är det inte som att du tar ner ett mångmiljonföretag som kommer att väcka uppmärksamhet och leda till många följdeffekter. De försöker tjäna pengar en person i taget. Och kanske främst människor som kan skämmas över att rapportera något sådant här, förklarar Larson.

Proofpoint har inte identifierat specifika offer för sexutpressningsfunktionen, men menar att funktionens existens tyder på att den sannolikt redan använts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Google slipper sälja Chrome – får behålla webbläsaren trots monopoldom

Övervakningssamhället

publicerad 3 september 2025
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En federal domare i USA avfärdade justitiedepartementets krav på att Google skulle tvingas sälja sin Chrome-webbläsare för att bryta sitt sökmonopol. Domen markerar en viktig milstolpe i det mest betydelsefulla antitrustmålet mot ett teknikjätte på 25 år.

Domare Amit Mehta vid DC:s distriktsdomstol beslutade på tisdagen att Google inte behöver sälja sin Chrome-webbläsare, trots att företaget för över ett år sedan befanns ha brutit mot antitrustlagstiftningen (konkurrenslagstiftning) genom sitt olagliga monopol inom onlinesökning, skriver The Verge.

Mehta avfärdade flera av justitiedepartementets mest ambitiösa förslag för att återställa konkurrensen på marknaden. Förutom att låta Google behålla Chrome får företaget även fortsätta betala distributionspartners för förinstallation och standardplacering av sina sök- och AI-produkter.

Domaren beordrade dock Google att dela värdefull sökinformation med konkurrenter som kan hjälpa dem att konkurrera bättre, samt förbjöd företaget från att ingå exklusiva distributionsavtal som skulle kunna stänga ute rivaler.

Omfattande konsekvenser väntar

— Vi har farhågor om hur dessa krav kommer att påverka våra användare och deras integritet, och vi granskar beslutet noggrant, sade Lee-Anne Mulholland, Googles vicepresident för regulatoriska frågor, i ett uttalande.

Justitiedepartementets antitrustchef Gail Slater var mer triumferande i sitt uttalande:

— Den första Trump-administrationen stämde Google för att återställa konkurrensen för miljontals amerikaner som utsätts för Googles monopolmissbruk. Idag har den andra Trump-administrationen vunnit ett rättsmedel för att göra just det.

I sitt 230 sidor långa beslut förklarade Mehta att även om Googles standardstatus som sökmotor i Chrome ”utan tvekan bidrar till Googles dominans inom allmän sökning”, är ett påtvingat försäljning av webbläsaren ytterst ”en dålig lösning för detta fall”.

Det skulle vara otroligt rörigt och mycket riskabelt, sade domaren om en potentiell Chrome-försäljning, eftersom webbläsaren inte fungerar som en ”fristående verksamhet” och är starkt beroende av Googles egen infrastruktur.

Konkurrenter kritiska till beslutet

DuckDuckGo:s vd Gabriel Weinberg, som vittnade som sökkonkurrent för regeringens sida, kritiserade Mehtas beslut hårt:

— Google kommer fortfarande att tillåtas använda sitt monopol för att hålla tillbaka konkurrenter, inklusive inom AI-sökning. Som resultat kommer konsumenterna att fortsätta lida.

American Economic Liberties Project, en grupp som förespråkar starkare antitrustövervakning av teknikindustrin, kallade Mehtas dom för en akt av ”feghet”.

— Man finner inte någon skyldig till bankrån och dömer honom sedan till att skriva ett tackbrev för bytet.

Målet, som ursprungligen lämnades in 2020, kan nu överklagas av Google hela vägen upp till Högsta domstolen. Implementeringen av eventuella lösningar kan därmed dröja år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

IP-adresser används för att spåra arbetslösa

publicerad 1 september 2025
– av Redaktionen
Arbetsförmedlingen har redan hittat cirka 4000 personer som tycks ha loggat in från ett annat land än Sverige.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetslösas IP-adresser för att kontrollera att de verkligen befinner sig i Sverige. Cirka 4 000 personer som loggat in från utländska IP-nummer riskerar nu att förlora sin ersättning.

För att ha rätt till A-kassa och andra former av ersättning kopplade till att man är arbetslös ställs vissa krav. Ett av dessa krav är att man måste befinna sig i Sverige, detta för att vara tillgänglig ifall ett arbete dyker upp.

När den arbetssökande loggar in på Arbetsförmedlingens hemsida kontrolleras nu personens IP-adress. Om personen loggar in från ett utländskt IP-nummer antyder detta att denne befinner sig i ett annat land.

Arbetsförmedlingen har börjat spåra arbetssökande sedan slutet av juni och myndigheten har redan hittat cirka 4 000 personer som till synes har loggat in från ett annat land än Sverige.

Det är ett sätt att motverka risken för felaktiga utbetalningar. Vi pratar om personer som befinner sig utomlands fast de borde vara i Sverige och söka arbete eller delta i arbetsmarknadspolitiska program, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen, till Bonniertidningen DN.

Ingen av personerna har ännu kontaktats, men myndigheten planerar att ta kontakt under september. Dessa personer riskerar att få sin ersättning indragen.

Vidare ska myndigheten även ha upprättat ett särskilt verktyg för att kontrollera om arbetssökande använder sig av VPN, så att ingen ska hamna bland de utpekade av misstag.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.