MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

EU-parlamentet sa nej till massövervakningslag

publicerad 16 november 2023
– av Markus Andersson
Omröstning i EU-parlamentet.

Europaparlamentets utskott för mänskliga rättigheter och inrikes frågor, LIBE, har röstat om EU-kommissionens förslag till ny massövervakning, allmänt känd som Chat Control 2.

LIBE:s kompromiss innebär ett stort steg bort från de mest kontroversiella aspekterna av förslaget – inklusive urskiljningslös kartläggning och övervakning av innehållet i medborgarnas elektroniska meddelanden.

Kompromissen som fick stöd från 51 av 54 ledamöter avvisar flera kontroversiella punkter i ursprungsförslaget och innebär bland annat att totalsträckkrypterad kommuniktion inte ska skannas, att övervakningen ska riktas mot misstänkta personer och grupper och inte mot samtliga medborgare, samt att beslut om övervakning först ska fattas av en domstol.

Vidare ska inte AI användas för att skanna efter olagligt innehåll i elektroniska konversationer och det ska heller inte införas någon obligatorisk åldersverifiering för meddelande-appar. Anonyma konton på dessa ska också fortsättningsvis vara tillåtna.

Dock har ett nytt förslag introducerats: införandet av åldersgränser på porrsajter – något som väckt farhågor om intrång i privatlivet, då ålderskontroll också kräver identifiering. Kritiker har också pekat på att det kan leda till registrering av individers sexuella preferenser och vanor, samt skapa risker för missbruk av personuppgifter av oseriösa aktörer.

Kan bli förhandlingar

Frågan om icke europeiska porrsajter, som inte tillämpar ålderskontroll, beskrivs också som problematisk och det är osäkert hur EU skulle hantera sådana sajter och om de skulle blockeras.

Europaparlamentets kompromiss står i stark kontrast till EU-kommissionens ursprungliga förslag, och det återstår att se hur EU:s ministerråd kommer att hantera frågan om Chat Control 2 den 4-5 december. Om rådet fasthåller vid någon variant av det ursprungliga förslaget, kan det leda till förhandlingar mellan rådet, parlamentet och kommissionen.

EU-kommissionären Ylva Johansson har uttalat sig om att förlänga den nuvarande Chat Control 1, vilket ger plattformar och operatörer rätt att frivilligt söka efter misstänkt olagligt innehåll, till skillnad från Chat Control 2 som gör detta obligatoriskt. Om detta förslag genomförs, kan frågan skjutas upp till efter EU-valet nästa sommar.

Kristersson i Paris för AI-toppmöte

publicerad 11 februari 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson och cirka 100 andra stats- och regeringschefer befinner sig just nu på AI-toppmötet i Paris.

Just nu äger AI Action Summit rum i Paris, där världens ledare samlas för att diskutera global styrning av artificiell intelligens.

Det uttalade syftet med toppmötet, som leds av Frankrikes president Emmanuel Macron och Indiens premiärminister Narendra Modi, är att skapa en gemensam väg framåt för utvecklingen av AI och lägga grunden för en global styrning av artificiell intelligens.

Under toppmötet kommer fem huvudområden att diskuteras:

• AI i det allmännas intresse
• AI:s framtida påverkan på arbetsmarknaden
• Främjande av innovation och kultur
• Tilliten till AI
• Global AI-styrning

FN:s generalsekreterare, António Guterres, deltar i mötet tillsammans med ledare från närmare 100 länder, representanter från internationella organisationer, forskare och företrädare för civilsamhället.

Han ser etablerandet av en global AI-styrning som en mycket prioriterad fråga och menar att tekniken kan utgöra en ”existentiell angelägenhet” för mänskligheten om den inte regleras på ett ”ansvarsfullt sätt”.

AI måste vara ett verktyg för mänskligheten och inte en källa till ökade ojämlikheter och okontrollerade risker”, skriver FN:s informationscenter UNRIC i ett pressmeddelande.

Diskussionerna bör därför forma en AI som är hållbar, fördelaktig och inkluderande, med särskild uppmärksamhet riktad mot riskerna för missbruk och skyddet av individuella rättigheter”, fortsätter man.

EU måste AI-satsa

Sveriges statsminister Ulf Kristersson leder den svenska delegationen, och deltar också vid ett möte med EU-makthavare där den europeiska konkurrenskraften och AI:s framtida roll i denna ska diskuteras.

Toppmötets arrangörer slår fast att Europa ”kan och måste avsevärt stärka sin positionering när det gäller AI och öka investeringarna på detta område, så att vi kan ligga i framkant i detta avseende”.

Vad gäller regleringen och kontrollen av AI är man av uppfattningen att ”ett enda styrningsinitiativ inte är svaret”. Istället bör fokus riktas mot att ”bygga ett globalt samförstånd mellan berörda parter kring ett inkluderande och effektivt styrsystem för artificiell intelligens”, heter det.

Google överger löfte att inte använda AI för vapen

publicerad 8 februari 2025
– av Sofie Persson
Techjätten hävdar att man i sin AI-utveckling implementerar socialt ansvar och allmänt accepterade principer för internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Google har tagit bort den del av sin AI-policy som tidigare förbjöd utveckling och distribution av AI för vapen eller övervakning.

När Google först publicerade sin AI-policy 2018, inkluderade den en sektion kallad ”applikationer som vi inte kommer att driva”, där företaget lovade att inte utveckla eller distribuera AI för vapen eller övervakning.

Nu har man plockat bort den sektionen och ersatt den med en annan, rapporterar Bloomberg. Uppgifter tyder på att den tidigare texten fanns kvar så sent som förra veckan.

Istället har sektionen ersatts av ”Ansvarsfull utveckling och distribution”, där Google uppger att företaget kommer att implementera ”lämplig mänsklig tillsyn, tillbörlig aktsamhet och återkopplingsmekanismer för att anpassa sig till användarmål, socialt ansvar och allmänt accepterade principer för internationell rätt och mänskliga rättigheter”.

I samband med förändringarna hänvisar Google till ett blogginlägg där företaget skriver att policyförändringen är nödvändig, eftersom AI numera används för mer generella syften.

Tusentals anställda protesterade

Under 2018 skrev Google under ett kontroversiellt regeringskontrakt som man kallade Project Maven, det innebar i praktiken att företaget skulle tillhandahålla AI-programvara till försvarsdepartementet för att analysera drönarbilder. Tusentals Google-anställda skrev under en protest mot kontraktet och ett dussintal valde att sluta.

Det var i samband med det kontraktet som Google publicerade sina AI-riktlinjer, där man lovade att inte använda AI som vapen. Techjättens vd, Sundar Pichai, ska ha sagt till personalen att han hoppades riktlinjerna skulle stå sig ”genom tiderna”.

År 2021 skrev man under ett nytt militärt kontrakt som innebar att man skulle förse den amerikanska militären med molntjänster. Samma år skrev man även ett kontrakt med den israeliska militären, som kallades Project Nimbus, där man också tillhandahåller molntjänster för landet. I januari i år framkom det också att Googles anställda arbetat med Israels försvarsministerium för att utöka regeringens användning av AI-verktyg, något The Washington Post rapporterade om.

Efter Trumps strafftullar – Kina öppnar utredning mot Google

publicerad 5 februari 2025
– av Redaktionen
Googles försök att etablera sig på den kinesiska marknaden har hittills i stort varit ett misslyckande.

Kinas konkurrensmyndighet har inlett en granskning av den amerikanska teknikjätten Google. Utredningen tillkännagavs samtidigt som spänningarna mellan USA och Kina skärpts ytterligare efter att president Donald Trump infört nya strafftullar på kinesiska varor.

Kinesiska State Administration for Market Regulation (SAMR) meddelade under tisdagen att en utredning inletts om misstänkta konkurrensöverträdelser från Google. Några detaljer kring granskningen har ännu inte offentliggjorts och kinesiska myndigheter har heller inte uttryckligen kopplat åtgärden till de senaste tullbeskeden från USA.

Google har en begränsad närvaro i Kina, där många av företagets tjänster blockeras av landets myndigheter. Tidigare försök att expandera på den kinesiska marknaden har också misslyckats på grund av statligt stöd till inhemska konkurrenter, cybersäkerhetsfrågor och krav på innehållsmoderering – något som i Väst ofta beskrivits som ”censur”.

Den amerikanska sökjätten har de senaste åren varit föremål för omfattande kritik och rättsliga processer världen över. En amerikansk federal domstol slog i fjol fast att Google agerar monopolistiskt och missbrukar sin dominerande ställning för att kväsa konkurrensen. I EU har internetjätten bötfällts med miljardbelopp för konkurrensbrott, och Storbritanniens konkurrensmyndighet inledde nyligen en utredning av Googles annonsverksamhet.

Exportrestriktioner på viktiga mineraler

Utredningen från kinesiskt håll sammanfaller med den senaste upptrappningen i handelskriget mellan USA och Kina. Trump-administrationen meddelade nyligen att tullar på ytterligare tio procent införs på kinesiska varor. Beslutet motiverades officiellt med ”nödlösningar” kopplade till illegal invandring och narkotikasmuggling, men var i praktiken riktat mot Kina och andra handelspartner.

Peking svarade omedelbart genom att införa tullar på amerikanska varor såsom kolväten, jordbruksmaskiner och fordon. Kinas regering har dessutom skärpt exportrestriktionerna på strategiska mineraler som tungsten, tellur, vismut, molybden och indium – vilka är avgörande för avancerad teknologi och tillverkningsindustri.

Officiellt har dock inte heller dessa åtgärder motiverats av den pågående handelskonflikten med USA.

”Digital tvilling” kan visa hur dina livsval påverkar kroppen

publicerad 1 februari 2025
– av Sofie Persson

En ”digital tvilling” kan snart ge insikter om hur olika livsstilsval påverkar framtida hälsa. Vid Linköpings universitet pågår just nu forskning för att utveckla digitala modeller av människokroppen med målet att främja hälsa.

I 20 år har Gunnar Cedersund, lektor vid institutionen för medicinsk teknik i Linköping, arbetat med att skapa en datorbaserad modell av hur kroppens organ fungerar. Cedersund leder idag en forskargrupp som vill göra dessa ”digitala tvillingar” till en konstant hälsoföljeslagare i livet – i form av en app.

Appen är tänkt att låta användaren mata in sina hälsodata och visa hur kroppen skulle reagera på förändrade vanor, både positiva och negativa. Till exempel kan man simulera effekterna av att sluta röka, börja träna eller börja ta ett läkemedel och få en inblick i hur framtida hälsa kan påverkas av olika val.

Cedersund arbetar just nu tillsammans med sina kollegor för att utveckla digitala tvillingar som 300 patienter ska få testa under våren. En central del av arbetet är att skapa en digital basmodell av kroppens funktioner, som sedan kan kompletteras med individuell data för att skapa en personlig version i appen.

Vi vill fylla den med så mycket individuella data som möjligt så det blir en modell av en enskild individ, med den individens särskilda hälsoprofil och förutsättningar, säger Cedersund till forskning.se.

”Se med egna ögon”

Den digitala tvillingen kan även utformas för att likna användaren. Kollegan William Lövfors har till exempel skapat en digital tvilling som ser ut som en dataspelskaraktär baserad på honom själv. I appen kan han mata in livsstilsförändringar som påverkar vikten och den digitala kopian reagerar genom att gå upp eller ner i vikt – precis som Lövfors troligen skulle göra i verkligheten. Han påpekar att detta är vad som skiljer denna teknik från traditionella hälsoråd.

Skillnaden mot att bara få goda råd, som att det är nyttigt att motionera och att äta mycket fibrer och grönsaker och så vidare, är att med en sån här digital tvilling kan man testa att göra förändringarna i datorn och se med egna ögon vad som händer, säger Lövfors till forskningsnyhetssajten.

Tanken är att appen automatiskt ska kunna uppdateras med data från exempelvis aktivitetsklockor och andra bärbara sensorer.

Däremot vet man inte hur människor kommer att påverkas av att använda en digital hälsotvilling, men forskare betonar att man också arbetar med psykologer och beteendevetare kring användning av appen.

Forskargruppens mål är att de digitala tvillingarna ska integreras i den grundläggande hälsovården, exempelvis vid hälsosamtal som erbjuds i 40- och 50-årsåldern.