Annons:

Bill Gates och Rockefeller vill implementera digitala ID-handlingar på miljarder människor

Uppdaterad december 19, 2022, Publicerad april 28, 2020 – av Isac Boman
Ett RFID-chipp.

Under flera års tid har en "allians" för projektet ID2020 bestående av bland annat Microsoft, Rockefeller Foundation och vaccinlobbyorganisationen Gavi haft som målsättning att alla världens människor ska kunna identifiera sig digitalt, med en identitetshandling som är giltig hela livet. Kritiker menar dock att den typ av ID-handlingar man efterlyser kommer att missbrukas för att kontrollera och övervaka människor.

I sitt manifest konstaterar ID2020 att det är en "universell mänsklig rättighet" att kunna identifiera sig och att vi lever i en digital era där den biten har blivit ännu viktigare. Trots detta, menar man, har över en miljard människor inga möjligheter att identifiera sig, något man säger sig vilja lösa genom att ta fram digitala id-handlingar som ska vara "tillgängliga" för alla.

Målsättningen att de identitetshandlingarna ska implementeras på alla människor i hela världen, även om man samtidigt för fram att det främst är fattiga människor och flyktingar som kan tänkas ha störst behov av dessa.

Bakom initiativet ID2020 står förutom Microsoft och Rockefeller Foundation även vaccinlobbyorganisationen Gavi, konsultfirman Accenture och designfirman Ideo. Stödjer projektet gör även diverse humanitära organisationer som Mercy Corps och Kiva.

Annons:

På sin hemsida argumenterar man för att de digitala id-handlingarna i den utvecklade världen oftast inte står under användarens kontroll, utan lagras på servrar och platser som användaren saknar kontroll över, något som man hävdar sig vilja ändra på. Man uttrycker vidare bekymran över att över en miljard människor inte har några ID-handlingar alls, ännu mindre digitala sådana.

Vi tror på att individer måste ha kontroll över sina egna digitala identiteter, inklusive hur personlig data samlas in och delas vidare. Alla bör kunna belägga sin identitet inom institutionella och nationella gränser och över tid. Privatliv, mobilitet och uthållighet är nödvändigt för att digitala id-handlingar på ett meningsfullt sätt ska stärka och skydda individer”, skriver man i sitt manifest.

Man förklarar vidare att man vill att den digitala id-handlingen enkelt ska kunna flyttas utan att modifieras och att den ska vara med användaren ”hela livet” och inte behöva bytas ut. Det framgår inte på hemsidan om detta ske ske genom ett inopererat chipp i kroppen eller inte, men däremot konstaterar man att ID2020 stödjer "teknisk forskning" och "innovation" i syfte att hitta en hållbar modell för digitala identitetshandlingar.

I ett samarbete med regeringen i Bangladesh och vaccinalliansen Gavi har alliansen bakom ID2020 tagit fram ett datoriserat program där man kan kartlägga vem som har blivit vaccinerad och inte och fler länder bedöms sannolika att ta efter Bangladesh.

Det faktum att de digitala id-handlingarna används tillsammans med vaccinationsprojekt har mött mycket kritik och vållat olika typer av spekulationer i samband med coronakrisen. Youtubern Syrian Girl ser det exempelvis som möjligt att ID2020 kan komma att utnyttjas för att administrera tvångsvaccinationer och för att implementera id-handlingarna biologiskt i människors kroppar som ett led att stärka den digitala kontrollapparaten.

Brev från den ID2020:s verkställande direktör Dakota Gruener som berättar om ett möte för projektet 2016 i FN:s högkvarter i New York. Gruener har tidigare arbetat med vaccinlobbyorganisationen Gavi som också är en del av ID2020-alliansen.

 

På olika forum diskuteras ID2020 och tvångsvaccinering flitigt, och hur man ska agera om dessa i framtiden skulle komma att bli obligatoriska.

Kommer fungera alldeles finfint att implementera en sådan idé i Sverige, oavsett vad folk här i tråden säger. Det kommer och fixas och trixas med mjuk psykologisk krigsföring under en utdragen tid. Den enskilda såväl som massans perception kommer att attackeras och med tidens tand kommer man sakteliga att bryta ner all slags opposition, dumförklara och presentera införandet som saklig och till slut livsnödvändig.”, menar bland annat en användare på Flashback.

De flesta som följer nyheterna numera vet att Bill Gates sagt att livet inte blir normalt igen förrän alla 7 miljarder har vaccinerats och att utförd vaccination skall kunna kontrolleras, t.ex. genom digitala certifikat. Finns ingen privat aktör som donerar lika mycket till WHO som Bill Gates. För någon dag sedan donerade han ytterligare några miljarder. Initiativ som obligatorisk vaccination kan definitivt rekommenderas av WHO.”, skriver en annan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump avfärdar uppmaningen att sakta ner AI: ”Hela saken är en bluff”

Utvecklingen av AI

Publicerad Idag 15:20 – av Markus Andersson
USA:s president Donald Trump och Anthropics vd Dario Amodei i ett delat montage.
Donald Trump avfärdar Dario Amodeis krav på en långsammare AI-utveckling och hävdar att en stark president är det enda skyddsräcke tekniken behöver.

USA:s president Donald Trump avfärdar uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och kallar domedagsbilden en bluff. Peking bemöter samtidigt de amerikanska AI-ledarnas bromskrav med en varning för skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens – men från en helt annan utgångspunkt än den amerikanske presidenten.

Under måndagen slog Donald Trump fast att AI-utvecklingen inte ska bromsas. Enligt presidenten är det enda kontrollsystem tekniken behöver "en stark och smart president med hög IQ" – en beskrivning som han anser att han själv uppfyller "med råge".

I det skriftliga uttalandet hävdar Trump också att hans administration har hindrat personer inom AI-branschen från att göra skadliga eller potentiellt skadliga saker. Han pekar ut Anthropics vd Dario Amodei som någon som nu låtsas vara en "perfekt liten ängel" och påminner bolagen om att staten redan har "enorm straffrättslig och regulatorisk makt" över dem. Något konkret exempel på vad administrationen ska ha stoppat ger han inte.

Trump beskriver motståndet mot AI och datacenter som en "sjuk konspiration" som endast gynnar Kina. Han avslutar med en varning till "konspirationsteoretiker, förrädare och de som läcker uppgifter". Senare återkom han med uppmaningen att inte "döda den gyllene gåsen".

Skärmbild av Donald Trumps engelska Truth Social-inlägg om AI-utveckling och statlig kontroll.
Trump hävdar att USA redan har tillräckliga straffrättsliga och regulatoriska maktmedel mot AI-bolagen och att presidenten är det enda skyddsräcke som behövs. Bild: Truth Social via @kimmonismus/X.

AI-cheferna vill vinna tid

Utspelet riktas mot Dario Amodeis essä från den 12 september. Nya Dagbladet rapporterade tidigare om hur Amodei, OpenAI-chefen Sam Altman och Elon Musk ställt sig bakom en långsammare utveckling av de mest avancerade AI-modellerna.

Amodei vill inte stoppa modellträning eller teknisk utveckling. Bromsen är alltså ingen total paus. Han föreslår i stället inbäddade granskare med omfattande tillgång till bolagens system, samordnade säkerhetsstandarder mellan ledande företag i demokratiska länder och en global överenskommelse där efterlevnaden kan kontrolleras.

Som hotbild beskriver han hur en mer kapabel men fortfarande felriktad svärm av AI-agenter inom sex till tolv månader skulle kunna bygga ett varaktigt botnät och orsaka skador för hundratals miljarder dollar. Samtidigt betonar han att en inbromsning inte får kosta USA dess försprång och förespråkar fortsatta exportkontroller av avancerade chip till Kina.

Peking varnar för "illvillig konkurrens"

Kinas utrikesdepartement fick en uttrycklig Reutersfråga om bromsuppmaningarna från Amodei, Altman och Musk. Talespersonen Guo Jiakun svarade att AI är en teknik av avgörande betydelse för hela mänsklighetens välbefinnande.

"Alla parter bör gemensamt främja en öppen och inkluderande utveckling av AI för det goda och för alla. Skrämselpropaganda, konfrontation och illvillig konkurrens kommer bara att försvåra arbetet för en sund global AI-styrning, vilket inte ligger i någons intresse", sade Guo.

Det officiella svaret angriper därmed konfliktlinjen kring AI-kapplöpningen, men slår inte fast att Amodeis säkerhetsrisker är påhittade. Tyngdpunkten ligger på öppenhet, inkludering och samarbete, i direkt motsats till en ordning där teknisk säkerhet kopplas till exportbegränsningar och stormaktskonkurrens.

Den hållningen ska skiljas från den betydligt mer polemiska linjen i den statligt närstående tidningen Global Times. I en opinionsartikel kallas Amodeis förslag ett "kallakrigsupplägg" för AI. Tidningen tolkar exportkontrollerna, åtgärderna mot modelldestillation och skyddet mot stöld av modellvikter som försök att innesluta Kina, utvidga USA:s försprång och utestänga landet från AI-styrningen. Det är tidningens geopolitiska tolkning, inte ett formellt regeringsbeslut.

Trump skämtade med Nvidia-chefen

Under All-In Summit i Los Angeles talade Trump via telefon medan Nvidias vd Jensen Huang stod på scenen. Presidenten skämtade om att Huang kan utveckla världens mest avancerade datorchip, som ingen kan kopiera på tio år, men inte lyckas få honom på högtalaren.

Därefter kallade Trump AI-domedagsbilden och motståndet mot datacenter för en bluff. Datacentren är enligt honom de kommande 20–25 årens olja: de gör delstater rikare och kan blåsa nytt liv i lokalsamhällen som tidigare varit på nedgång. Han upprepade också sin tes att "den som vinner AI vinner" och framställde en fortsatt amerikansk utbyggnad som avgörande i konkurrensen med Kina.

Samtidigt var budskapet inte helt utan förbehåll. Trump sade att utvecklingen måste hanteras försiktigt och att aktörerna måste agera ansvarsfullt. Men försiktigheten fick enligt honom inte bli ett svepskäl för att stoppa en industri som han beskrev som större än internet. Robotar och AI kommer inte att ta över världen, hävdade presidenten.

De amerikanska AI-ledarna vill alltså vinna tid utan att ge upp USA:s tekniska försprång. Trump avfärdar riskbilden med hänvisning till industrin, kapplöpningen och sin egen presidentmakt. Peking angriper i stället konfrontationen och konkurrenspolitiken runt samma bromskrav, medan Global Times öppet beskriver åtgärderna mot Kina som inneslutning. De säger nej från varsin sida av AI-kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sju uppköp senare: så djupt sitter Israel i din iPhone

Övervakningssamhället

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
En orange Iphone framför en illustrerad halvledarfabrik med precisionsmaskiner och en överlagrad israelisk flagga.
Apples israeliska utvecklingsteam arbetar med bland annat lagring, kameror och anslutningsteknik. Fabriksmiljön i montaget är illustrativ och visar inte en identifierad Appleanläggning.

Apples dåvarande Israelchef sade i februari 2026 att det är svårt att hitta en Apple-produkt utan israeliskt avtryck. Nya Dagbladets genomgång av bolagets egna uttalanden, sju namngivna uppköp och en amerikansk domstolsinlaga visar hur israeliska utvecklingsteam fått en central roll i telefonens innersta – samtidigt som helt separata israeliska spionbolag dokumenterat brutit sig in i iPhones.

Formuleringen kommer inte från en kritiker utan från Apple självt. Vid Calcalists konferens Tech TLV i februari 2026 sade Rony Friedman, vice vd och chef för Apple Israel, att det är svårt att hitta en Apple-produkt som inte på något sätt berörts av bolagets anställda i Israel. Han räknade upp vad utvecklingscentren bidragit med: chipp, uppkoppling, kameror, lagring.

Det är ovanligt konkret för ett företag som annars sällan berättar var i världen en enskild krets har ritats.

Modemet, minnet och kameran

Friedman lyfte särskilt fram C1, det första mobilmodem Apple utvecklat på egen hand, som enligt honom är omkring 30 procent energisnålare än jämförbara modem i motsvarande användning. Israeliska team arbetade också tillsammans med kollegor utomlands på uppkopplingstekniken N1, som lanserades i iPhone 17-familjen. När Apple i mars 2026 presenterade iPhone 17e satt där nästa generation av samma modemlinje, C1X, uppgivet upp till dubbelt så snabbt som C1.

Enligt Friedman arbetar team i Israel även med M-processorerna i Mac-datorerna, med vanliga kameror och djupkameror som ligger bakom Face ID, filmisk video och fotografering i svagt ljus, samt med hand- och ögonspårning och objektigenkänning i Vision Pro. Lagringen är den mest omfattande punkten: varje Apple-produkts lagringssystem innehåller i dag israeliska utvecklingar, säger han.

En del av kompetensen är köpt. Miljön har byggts genom egen utveckling och rekrytering – men också genom förvärv. I december 2011 köpte Apple Anobit, som utvecklade signalbehandling för flashminnen, för 400 miljoner dollar. Två år senare, 2013, köptes PrimeSense för 345 miljoner dollar – bolaget bakom rörelsesensorn i Microsofts Kinect, och enligt Reuters den affär som till slut lät Apple lämna fingeravtryckssensorn för ansiktsigenkänning. Sedan följde LinX Computational Imaging 2015 och RealFace 2017.

Två av köpen blev kända långt i efterhand. Fotostartupen Camerai såldes 2019 för några tiotals miljoner dollar och gick in i Apples datorseendeteam; grundarna höll tyst om affären, och Calcalist rapporterade om den först ett och ett halvt år senare. Förvärvet av TrueMeeting, som gör responsiva 3D-avatarer genom att skanna ansikten med mobilkameran, godkändes av den israeliska konkurrensmyndigheten i januari 2025 och blev offentligt känt först i juli samma år.

Det sjunde köpet i den här genomgången är det som mest direkt rör kroppen. Den 29 januari 2026 bekräftade Apple förvärvet av Q.ai, ett israeliskt bolag inom ljud-AI vars teknik ska hjälpa apparater att uppfatta viskat tal. Reuters noterade samtidigt att Q.ai året innan lämnat in en patentansökan om att använda "facial skin micromovements" – mikrorörelser i ansiktshuden – för att avläsa ord som formas eller sägs, identifiera personen och bedöma känslor, hjärtfrekvens och andning. Apple har inte sagt hur tekniken ska användas, och en patentansökan är en avsikt, inte en funktion i en såld telefon. Bolagets 100 anställda följde med, däribland vd Aviad Maizels – samme man som en gång grundade PrimeSense.

Chefsbytet som säger något om riktningen

I augusti 2026 meddelades att Friedman lämnar posten efter nio år för att på heltid leda en ny global grupp inom Apple, Chip-AI, som ska använda AI-modeller för att konstruera framtidens kretsar. Efterträdare blir Tal Inbar, som kom in via Anobit-köpet och sedan lett flera generationer lagringsstyrkretsar, systemkretsen i Apple Watch och Pro-, Max- och Ultra-versionerna av M-serien. Båda rapporterar till Sri Santhanam, Apples vice vd för kiselutveckling.

Med andra ord: de Apple-team som växte fram ur ett minneschippsköp 2011 ansvarar i dag både för systemkretsar till bolagets datacenter och för verktygen som ska rita nästa generation processorer.

Sex telefoner i Palestina

Samtidigt har israeliskt utvecklad spionprogramvara dokumenterat brutit sig in i iPhones. I november 2021 redovisade Front Line Defenders att man undersökt 75 iPhones och funnit sex som infekterats med NSO Groups Pegasus. Citizen Lab och Amnesty Internationals Security Lab bekräftade oberoende analysen. Tre av offren gick ut med sina namn: Ghassan Halaika vid Al-Haq, Ubai Al-Aboudi vid Bisan Center och juristen Salah Hammouri vid Addameer. Vem som beställde angreppen är inte fastställt.

Pegasus ger angriparen tillgång till meddelanden, mejl, lösenord, plats, kamera och mikrofon – och därmed indirekt till alla som offret talar med.

Apple stämde NSO i november 2021 och beskrev då hur exploateringen FORCEDENTRY använts för att installera Pegasus utan att offret behövde klicka på något. Bolagets rättelse i september 2021 slog ut metoden. Reuters avslöjade i februari 2022 att ett andra israeliskt bolag, QuaDream, samtidigt utnyttjat i praktiken samma brist – samma patch slog ut båda. NSO hävdar att Pegasus bara säljs till statliga myndigheter för att bekämpa terror och brott.

En person håller en mobiltelefon vid örat intill NSO Groups logotyp.
NSO Group utvecklade Pegasus, ett spionprogram som har använts för att ta över Iphone-telefoner och komma åt bland annat meddelanden, kamera och mikrofon. Montage: Onur Binay/Unsplash, NSO Group

Reträtten som blev det intressanta dokumentet

Det mest talande dokumentet är Apples egen inlaga till distriktsdomstolen i Kalifornien den 13 september 2024. Där begär bolaget frivillig avskrivning av sin egen stämning, utan att stänga dörren för en ny talan. Skälen är tre: att en rättegång skulle riskera att röja Apples hotunderrättelser, att spionmarknaden splittrats i fler aktörer så att en seger mot NSO betyder mindre, och att motparten skapat hinder för att över huvud taget få fram bevis.

I samma inlaga hänvisar Apple till uppgifterna om att israeliska myndigheter beslagtagit Pegasus-dokument hos NSO för att förhindra utlämning i det parallella WhatsApp-målet – uppgifter som Forbidden Stories och samarbetande redaktioner publicerade i juli 2024 och som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om. Apple tar uttryckligen inte ställning till om uppgifterna är sanna, men skriver att deras blotta existens ger anledning till oro för möjligheten att få den bevisning bolaget behöver.

Ett av världens rikaste företag redovisar alltså i domstol betydande hinder för att komma åt bevisningen – och oro för om den alls går att få fram. Kvar blir tekniska motåtgärder, lager på lager av skydd i kisel och operativsystem som Apple beskriver dem, i en produkt vars innehåll kunden inte kan granska.

Politiken bakom kretsen

Att teknikexporten också är politik har den israeliska regeringen själv gjort tydligt. Inför en amerikansk delegation i september 2025 använde Benjamin Netanyahu mobiltelefonerna som argument mot talet om isolering: har ni mobiltelefoner här, då håller ni i en bit av Israel. Dagen efter, den 16 september 2025, slog FN:s oberoende undersökningskommission fast att Israel begått folkmord i Gaza och uppmanade stater att se till att företag inom deras jurisdiktion inte medverkar. Israel avvisade rapporten som ett förtal.

Inget i materialet visar att Apple medverkat i den israeliska statens övervakning, och inget belägger vare sig bakdörrar i bolagets produkter eller en manipulerad leveranskedja hos Apple. Två separata fall visar däremot vad som gjorts med annan teknik: Amnesty dokumenterade 2023 hur ansiktsigenkänningssystemet Red Wolf skannar palestinier vid vägspärrar i Hebron, och Reuters källor beskrev i september 2024 hur Mossad byggde in sprängämnen i personsökare redan på tillverkningsnivå.

Det som ändå går att granska utifrån är inte kretsarna utan dokumenten – och där är det Apple självt som i domstol beskrivit hur svåra bevisen är att komma åt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Robotdammsugare får ben

Uppdaterad september 4, 2026, Publicerad september 4, 2026 – av Markus Andersson
DJI Romo 2 klättrar över en tröskel med sina robotben.
DJI Romo 2:s benmekanism är avsedd att ta sig över trösklar och andra nivåskillnader.

DJI:s nya robotdammsugare Romo 2 får små ben för att kliva över trösklar – och ett lokalt dataläge som ska hålla bilder och kameraflöden borta från nätet.

De två modellerna P2 och A2 presenterades på teknikmässan IFA, skriver The Verge. Benen under roboten ska klara en enkel nivåskillnad på upp till fyra centimeter och dubbla steg på sammanlagt 8,5 centimeter.

Romo 2 ska även kunna upptäcka sladdar och andra hinder som är så tunna som två millimeter samt undvika genomskinliga föremål som glas och speglar. På mattor kan sugkraften nå 36 000 pascal, enligt DJI.

Det nya lokala dataläget bryter appens internetanslutning och ska hindra bilder och videoflöden från att synkroniseras med externa servrar. Användaren kan också stänga av robotens kamera och mikrofon samt radera lagrade uppgifter.

I en test av DJI Romo P2 prövar teknikrecensenten Ben Mack bland annat robotens sugkraft, hinderigenkänning, moppning och de nya benen vid trösklar.

Integritetsfunktionen kommer efter att den första Romo-generationen drabbades av en allvarlig säkerhetsbrist. En säkerhetsforskare kunde då få tillgång till omkring 7 000 robotar och bland annat se kameraflöden och planritningar. DJI uppgav senare att sårbarheten hade åtgärdats.

Det lokala dataläget ska släppas under fjärde kvartalet 2026. Romo 2 börjar säljas via DJI och återförsäljare i oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor utanför EU-kommissionens Berlaymontbyggnad vid Schumanplatsen i Bryssel
Berlaymont är EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel och säte för den institution som ansvarar för tillsynen enligt EU:s rättsakt om digitala tjänster. Arkivbild.

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning.

Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA.

Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven.

ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer.

Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller.

Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter.

Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler.

Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras.

Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel.

För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen.

Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening.

Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner.

Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk.

EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant.

NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier.

Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs.

Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.