Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Angela Lipps, 50-årig mormor från Tennessee, satt fängslad i 108 dagar för ett brott hon aldrig begick – i en delstat hon aldrig besökt. Det räckte att ett AI-system matchade hennes ansikte mot ett övervakningsklipp.
Nyligen lade justitieminister Gunnar Strömmer fram ett förslag om att ge svensk polis exakt samma teknik.
Den 14 juli 2025 bankade beväpnade US Marshals på dörren till Angela Lipps hem i Tennessee – framför hennes fyra barnbarn. Polisen i Fargo, North Dakota, hade använt AI-ansiktsigenkänning för att identifiera en bedragare som med ett falskt militär-id tagit ut tiotusentals dollar från banker. AI-systemet matchade Lipps mot gärningspersonen – trots att hon aldrig hade satt sin fot i North Dakota.
En detektiv noterade i domstolsdokument att Lipps "tycktes matcha den misstänkta baserat på ansiktsdrag, kroppstyp och frisyr". Ingen från Fargo-polisen kontaktade henne innan gripandet. Ingen kontrollerade om hon faktiskt befunnit sig på brottsplatsen.
— Jag har aldrig varit i North Dakota, jag känner ingen där, berättade hon för den lokala TV-kanalen WDAY News.
Lipps satt häktad i Tennessee i 108 dagar utan att beviljas borgen, i väntan på utlämning. I slutet av oktober 2025 transporterades hon till North Dakota. Först på julafton den 24 december frikändes hon – efter att hennes advokat Jay Greenwood lade fram kontoutdrag som visade att hon befunnit sig i Tennessee, närmare 200 mil bort, vid tiden för bedrägeriet.
Polisen erbjöd henne inte ens hemresa. Lokala advokater och ideella organisationen F5 Project hjälpte henne tillbaka. Under den tiden hade hon förlorat sitt hem, sin bil och sin hund. Ingen har bett om ursäkt.
Erkänner att tekniken inte räcker
West Fargo-polisen medgav att "ansiktsigenkänning ensam inte är tillräckligt bevis för att åtala" – men inte förrän en oskyldig kvinna tillbringat månader bakom galler. Fallet är ett av flera dokumenterade fall i USA där AI-ansiktsigenkänning pekat ut fel person och lett till gripanden.
Nätaktivisten KaliTafari formulerade kärnfrågan på plattformen X: "Frågan är vad som händer när AI verkar i massiv skala, bakom sekretessbarriärer där man inte ens kan ifrågasätta resultaten".
Sverige står på tur
Trots dokumenterade problem med tekniken lade justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 3 mars 2026 fram ett lagförslag som föreslår att svensk polis ska få använda AI-ansiktsigenkänning i realtid i offentliga miljöer. Propositionen bereds nu av Justitieutskottet och har ännu inte antagits.
Sverige skulle i så fall bli ett av de första EU-länderna att lagstifta om biometrisk fjärridentifiering i realtid. EU AI Act klassificerar tekniken som "högrisk" och begränsar tillåtna undantag kraftigt. Kritiker pekar på risken för integritetskränkningar, en kyleffekt på demonstrationsrätten och diskriminerande profilering.
Frågan är inte ny. Polismyndigheten använde tidigare tjänsten Clearview AI – en användning som en tillsynsutredning bedömde som "illegitim".
Angela Lipps förlorade 108 dagar av sitt liv. Hennes hem. Hennes hund. Regeringen vill nu ge polisen den teknik som drabbade henne.
Bör svensk polis få använda AI-ansiktsigenkänning i realtid, trots fall som den oskyldiga mormorn som fängslades i 108 dagar i USA?
Röstning stängd
85 röster totalt
