“Det ändlösa föraktet”

För att förstå den blodröda tsunami som sköljer över västvärlden under parollen Black Lives Matter behöver man ta på sig de röda glasögonen för en stund. Man ser då berättelsen om att “jag kan inte lyckas på grund av att de förtrycker mig, och deras välmående har de fått just på grund av förtrycket av mig”, en världsåskådning som är farlig av framförallt nedanstående tre skäl.

Det lätta är inte det rätta

“Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den.” –  Matteus 7:13

Vår civilisation är byggd på idén om att göra det rätta istället för det lätta, att uppoffring är förutsättning för en bättre morgondag. Det är bara i ett samhälle där människan blivit infantiliserad av ett statligt välstånd som man överlever i rollen av offer – frågan är hur länge samhället överlever en befolkning med den inställningen.

Föraktet mot sina medmänniskor

“Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen.” –  Romarbrevet 13:8

Alla människor syndar, därav kommer vi alltid finna skäl eller perspektiv utifrån vilka vi kan klandra dem. Alternativet är att se det bästa i våra medmänniskor och älska vår nästa, vilket får oss att hålla samman, just vad ordet samhälle betyder. Ett samhälle bestående av människor som föraktar varandra håller inte samman och går således mot sin undergång.

Det tar aldrig slut

“I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” –  Johannes 1:1-5

När man väl accepterat grundpremissen om det förtryckande systemet så kommer dess logiska resonemang att rättfärdiga allt motstånd mot förtrycket. Den gråtande polisen som berättade för oss att vit tystnad är våld menade givetvis inte att alla svartas våld mot vita är nödvärn, men det är just dit logiken kommer föra oss. Och det kommer tyvärr inte sluta där.

Oscar Larsson