Annons:

Svenska medborgare vill se krav att kunna betala med kontanter

Kriget mot kontanterna

Uppdaterad mars 23, 2023, Publicerad juli 25, 2022 – av Isac Boman

SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år allmänhetens åsikter och uppfattningar i olika politiska frågor. I årets rapport framgår bland annat att de flesta svenskarna önskar införa mycket hårdare fängelsestraff och lagstifta så att det alltid är möjligt att betala med kontanter.

I den årliga SOM-undersökningen undersöks svenskarnas hållning i 44 sakfrågor och svaren för den senaste rapporten samlades in under hösten och vintern 2021. Nedan ett urval från några av kategorierna.

Ekonomi

En klar majoritet av de svenska medborgarna vill minska inkomstklyftorna i samhället – 34 procent tycker att detta är ett "mycket bra" förslag och 32 procent att det är ett "ganska bra" förslag. Att höja skatterna uppfattas dock som ett negativt förslag och bara fyra procent tycker att detta förslag är mycket bra samtidigt som 14 procent anser att det är ett ganska bra förslag. 53 procent är klart negativa och 29 procent vet inte om förslaget är bra eller dåligt. Vänder man på det så är 43 procent av de svarande positivt inställda till att sänka skatterna medan 29 procent är negativt inställda till att göra detta.

Annons:

När det kommer till att införa lagkrav på att alltid kunna betala med kontanter anser 53 procent att detta vore en god idé – medan 26 procent är emot.

En majoritet (53 procent) vill också införa sex timmars arbetsdag – jämfört med 25 procent som tycker att detta förslag är dåligt. Endast 16 procent anser att det är ett bra förslag att höja pensionsåldern.

Höjd koldioxidskatt på bensin är någonting som förkastas av 49 procent av undersökningens deltagare och får stöd av 29 procent. Hela 80 procent tycker att "Sverige borde satsa mer på ett miljövänligt samhälle" – medan bara fyra procent är emot.

Vård och skola

En klar majoritet (63 procent) av undersökningens deltagare anser även att staten bör överta ansvaret för skolan från kommunerna – bara 11 procent är motståndare till detta. För sjukvården är det ännu fler (71 procent) som vill att staten ska ha ansvaret för verksamheten.

Huruvida regionerna ska avskaffas har många av de svarande ingen bestämd uppfattning om – 46 procent anger att detta varken är ett bra eller dåligt förslag med ungefär lika många för och emot. Däremot vill 74 procent att det ekonomiska stödet till glesbygden utökas.

Enbart 18 procent av deltagarna vill minska den offentliga sektorn – medan 51 procent tycker att detta är ett ganska eller mycket dåligt förslag. När det kommer till att bedriva mer av sjukvården i privat regi så är 63 procent motståndare till detta – medan bara 14 stödjer förslaget.

EU och Nato

En stor majoritet (62 procent) vill inte att Sverige inför euron som valuta. Endast 15 procent vill göra detta – medan 23 procent inte har någon bestämd uppfattning. Däremot vill deltagarna i undersökningen att Sverige ska fortsätta vara med i den överstatliga unionen – bara 13 procent vill gå ur EU samtidigt som 63 procent vill vara kvar. 43 procent anser samtidigt att EU bör ”stärkas som en motvikt mot USA i världspolitiken” – 11 är emot.

Enbart 11 procent av de som svarat på undersökningen anser att det är ett bra förslag att överföra mer makt från EU till medlemsländerna – 65 procent tycker att detta förslag är dåligt och bara 17 procent anser att Sverige ska folkomrösta om ett fortsatt EU-medlemskap.

När det kommer till huruvida Sverige bör söka medlemskap i Nato så är 42 procent osäkra, 27 procent är för och 29 procent är emot.

Migration och mångkultur

De svenska fängelsestraffen har länge fått skarp kritik och i undersökningen framgår det att 70 procent vill införa mycket hårdare fängelsestraff – samtidigt som bara 13 procent är motståndare till detta. 62 procent är motståndare till att införa dödsstraff – samtidigt som 18 procent är för.

25 procent tycker att det är ett bra förslag att öka arbetskraftsinvandringen till Sverige, 37 procent är negativt inställda till detta och hela 38 procent är osäkra. När det kommer till flyktinginvandring vill 57 procent att Sverige ska ta emot färre flyktingar, 22 procent är osäkra och 21 procent vill inte att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Enligt undersökningen menar ändå 48 procent att de vill att Sverige ska ”satsa på ett mångkulturellt samhälle” – bara 20 procent går emot detta.

Hela 84 procent av de svarande tycker vidare att Sverige ska ”satsa på ett samhälle med ökad jämställdhet mellan kvinnor och män”.

Endast 16 procent vill dock ta emot fler flyktingar än vad vi gör idag – medan 58 procent tycker att detta är en ganska eller väldigt dålig idé. På frågan om Sverige ska minska utlandsbiståndet till är 34 för, 38 procent emot, 28 procent osäkra.

Abort och prostitution

Hälften av deltagarna vill tillåta aktiv dödshjälp – jämfört med 17 procent som är emot. Däremot vill bara åtta procent att köp av sexuella tjänster legaliseras – här anser 80 procent att detta är ett ganska eller mycket dåligt förslag. Hela 48 procent vill dessutom kriminalisera alla former av pornografi.

81 procent tycker vidare att det är ett negativt förslag att begränsa rätten till fri abort – vad som åsyftas med fri abort framgår dock inte. Vad gäller cannabis så menar 70 procent att det vore negativt att legalisera detta.

En majoritet - 52 procent - är dock för att förbjuda slöja på allmänna platser medan bara 27 procent är emot detta.

Enligt Göteborgs universitet skickades undersökningen ut till ett sannolikhetsurval av den svenska befolkningen på 24 500 personer. Mellan 16 och 85 år. Dessa delades in i sju lika stora grupper som fick olika editioner av SOM-undersökningen.

Av dessa valde 11 423 personer att svara, vilket motsvarar en nettosvarsfrekvens på 48 procent. Man noterar också att färre personer ur de yngre åldersgrupperna väljer att besvara undersökningen men att den demografiska representativiteten i stort är god.

På de presenterade förslagen har deltagarna kunnat svara om dessa är "mycket bra", "ganska bra", "varken bra eller dåligt", "ganska dåligt" eller "mycket dåligt." På de fyra sista frågorna finns också alternativet "ingen uppfattning" med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu blir det dyrt att ta ut dina egna pengar

Kriget mot kontanterna

Publicerad juni 11, 2026 – av Markus Andersson
Äldre man stoppar in kort i en uttagsautomat
Landets bankomater inför avgifter vid kontantuttag samtidigt som myndigheter varnar för att stå utan kontanter i hemmet.

Sedan den 29 maj kostar det 15–25 kronor att ta ut pengar i Kontantens 450 automater – samtidigt som Riksbanken uppmanar hushållen att ha kontanter hemma. För den som tar ut en hundralapp motsvarar avgiften 15 procent.

Uppgifterna om avgifterna kommer från Dagens Nyheter. Förändringen innebär att mindre uttag blir särskilt dyra i förhållande till beloppet.

Kontanten driver omkring 450 uttagsautomater i Sverige och beskriver sig som en aktör som ofta finns på platser där andra uttagsmöjligheter saknas. Bolaget motiverar avgifterna med att ekonomin kring kontantuttagen inte längre går ihop.

Ekvationen går inte ihop längre. Vi har nått en punkt där kostnaderna överstiger intäkterna, säger Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten, till DN.

Färre uttag och ökade kostnader

Enligt bolaget har ersättningen per uttag legat stilla under lång tid, samtidigt som kostnaderna har ökat och allt fler betalningar sker digitalt. Antalet uttag i Kontantens automater uppges ha minskat från omkring 15,5 miljoner 2017 till knappt sju miljoner i år.

Avgiftsnivån beror på hur mycket kunden tar ut. Uttag på 100 till 200 kronor kostar 15 kronor, uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor och uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor.

Konkurrenten Bankomat, som ägs av storbankerna och driver omkring 1 200 automater, tar enligt DN fortfarande inte ut någon avgift direkt av användarna.

Kontanter viktiga för beredskapen

Avgifterna införs i ett läge där kontanter fått en tydligare roll i den svenska beredskapsdebatten. Riksbanken rekommenderade i mars hushållen att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma, som ett riktmärke för en veckas inköp av livsnödvändiga varor vid störningar i betalningssystemet.

I maj beslutade riksdagen också om lagändringar som ska stärka möjligheten att använda kontanter. Från den 1 juli 2026 ska bland annat livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.

Försvinner 450 bankomater så är det inte ett bra tecken, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, till DN.

Kontantupproret välkomnar den nya lagen, men menar att lagstiftningen riskerar att få begränsad effekt om tillgången till kontanter försämras. Organisationen anser även att kontantkravet borde omfatta fler samhällsviktiga tjänster, som patientavgifter, pass och bilbesiktning.

Kontanten uppger att de fört samtal med bland andra Riksbanken, länsstyrelserna, Post- och telestyrelsen, Visa, Mastercard och storbankerna om hur kostnaderna för infrastrukturen för kontanter ska fördelas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen vill utreda kontantkrav för offentliga tjänster

Kriget mot kontanterna

Publicerad juni 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Svenska kontanter
Riksdagen vill utreda om även offentliga avgifter ska kunna betalas med kontanter.

Riksdagen vill att regeringen utreder om även offentliga tjänster ska omfattas av krav på att ta emot kontanter. Beskedet kommer samtidigt som en ny kontantlag för livsmedelsbutiker och apotek träder i kraft den 1 juli 2026.

Den nya lagen innebär att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontant betalning på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa.

Riksdagen har nu även beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att frågan ska utredas vidare. Utredningen ska gälla om vissa offentligrättsliga tjänster också kan omfattas av skyldigheten att ta emot kontanter.

I riksdagens underlag nämns bland annat vårdavgifter, tandvård och andra avgifter inom offentlig verksamhet. I ett pressmeddelande lyfter Kontantupproret även patientavgifter, pass och bilbesiktning som exempel.

Bakgrunden är regeringens proposition om åtgärder för att stärka kontanternas ställning. Riksdagen antog lagförslaget den 27 maj.

Lagändringarna gäller från den 1 juli 2026 och omfattar också krav på att banker i tillräcklig utsträckning ska tillhandahålla platser för kontantinsättningar för konsumenter, samt tjänster för företags växelhantering och insättning av dagskassor.

Kontantupproret välkomnar beskedet

Organisationen Kontantupproret, som länge drivit frågan om kontanternas ställning, ser beslutet som en framgång. Ordföranden Björn Eriksson anser att staten inte kan tala om kontanternas betydelse men samtidigt själv avstå från att ta emot dem.

När regeringen tog bort offentligrättsliga tjänster i sitt lagförslag sa vi att det var feltänkt. Staten kan inte först säga att kontantsystemet är viktigt och sedan själv strunta i att ta emot kontanter. Myndigheter och andra offentliga verksamheter ska självfallet ta emot sina egna pengar, säger Björn Eriksson i ett uttalande.

Kontantupproret vill samtidigt gå längre än riksdagens tillkännagivande. Organisationen vill se en bredare kontantlag som även omfattar exempelvis kollektivtrafik, drivmedel och kläder.

Organisationen efterlyser också tydligare tillsyn och sanktioner så att reglerna får praktisk verkan.

Kritik mot att lagen är för svag

Frågan har även kopplats till beredskap och digitalt utanförskap. Riksdagen konstaterar att kontantanvändningen i Sverige har minskat snabbt och att regeringen ser en risk för att kontanter förlorar sin betydelse som betalningsmedel.

Enligt regeringen kan utvecklingen bidra till utanförskap samt försämrad säkerhet, beredskap och effektivitet på betalningsmarknaden.

Riksbanken har i sin betalningsrapport för 2026 pekat på fortsatta utmaningar för kontanter, bland annat sårbarheter i kontantkedjan och brister i tillgången till kontanttjänster. Under 2025 var upp till 30 procent av Bankomats uttags- och insättningsautomater ur funktion vid vissa tillfällen, enligt Riksbanken.

Kritiker har också invänt att den nya lagen saknar tillräckligt skarpa verktyg. I en debattartikel i Altinget hävdade Björn Eriksson tidigare i år att förslaget riskerar att bli en pappersprodukt om det inte kombineras med tydlig tillsyn och verkliga sanktioner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU

Kriget mot kontanterna

Uppdaterad november 9, 2025, Publicerad november 6, 2025 – av Redaktionen
Finansminister Elisabeth Svantesson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter.

Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige.

Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen.

Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR.

Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Gamla, fattiga och sjuka drabbas hårdast av det kontantlösa samhället

Kriget mot kontanterna

Publicerad juli 5, 2025 – av Markus Andersson
pengar
Den som inte kan använda digitala betallösningar tvingas leva ett mycket begränsat liv.

Fysiska pengar riskerar att bli ett minne blott när Sverige nu är på god väg att bli det första helt kontantlösa landet i världen.

Utvecklingen är negativ för många, men allra hårdast drabbas de redan mest utsatta – nämligen gamla, sjuka och fattiga.

Sedan 2007 har mängden kontanter i Sverige halverats och idag använder över 80 procent av befolkningen digitala betaltjänster som Swish – ofta dagligen. Forskare vid Lunds universitet noterar att många platser i Sverige redan nu är helt kontantlösa och att detta innebär att den som av olika skäl inte kan använda de digitala lösningarna i praktiken stängs ute från samhället.

En intervjustudie som genomförts av professor Lena Halldenius och docent Moa Petersén vid Lunds universitet, visar att de med allra lägst inkomster också är de som klarar av den påtvingade övergången till det kontantlösa kontrollsamhället sämst.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 21 december 2024.


"Det kan handla om äldre, hemlösa eller psykiskt sjuka som ofta inte ens har något bankkonto och heller inte har råd att investera i digital teknik".

"En del av dem vi intervjuade är hemlösa eller har psykiska problem. Andra lever på en mycket låg inkomst. De hinder de möter är både praktiska och kulturella. De känner sig som brottslingar, undervärderade och utestängda från att delta i mycket av det dagliga livet", skriver forskarna i den internationella nyhetsplattformen i The Conversation.

"Kände mig som en tjuv"

Dessa personer kan inte längre handla i många butiker, betala räkningar eller på andra sätt delta i samhället på samma sätt som tidigare, och tvingas istället begränsa sig till ”kontantbubblor” där det fortfarande fungerar att betala med fysiska pengar.

Kontanter fungerar som en lokal valuta, isolerad från resten av ekonomin. I kontantbubblan kan du köpa nödvändigheter och gå på enkla kaféer, men du kan inte betala för parkering och du kan inte betala räkningar utan hjälp. Volontärer vid lokala samhällsgrupper berättade för oss att de tillbringar större delen av sin tid med att göra människors bankärenden åt dem”, skriver man vidare.

Ett konkret exempel rör en äldre kvinna som sparat ihop pengar för att kunna köpa en present till sitt barnbarn – men nekas att göra detta i kassan med barnbarnet i handen – detta eftersom butiken inte längre tar emot kontanter.

– Jag kände mig som en tjuv, förklarar kvinnan.

"Dyrt att vara digitalt fattig"

Hemlösa som sover i bilar kan inte längre använda parkeringsautomaterna – eftersom dessa inte tar emot kontanter. Istället har det uppstått en illegal marknad där människor med smartphones och bankkonton betalar för sin parkering till en betydande extra kostnad.

Det är dyrt att vara digitalt fattig”, konstateras det.

Att inte kunna handla i butiker, betala räkningar och avgifter eller vara en del av det svenska samhället leder till att många känner såväl skam som ilska och uppgivenhet – samtidigt som den som använder kontanter blir allt mer misstänkliggjord och stigmatiserad.

"Digitaliseringen har gjort människor ensamma"

Sverige har idag  blivit ett land ”där digitala pengar är bra och kontanter förknippas med kriminalitet och smuts” varnar forskarna.

I Sverige, liksom i många andra länder, känns en helt kontantlös ekonomi oundviklig under de kommande åren. Men vi har sett att människor som är beroende av kontanter på grund av fattigdom inte har möjlighet att klara sig på egen hand eller ens att betala sina räkningar”.

– Det är inte bara kontantlösheten. Jag känner att människan har försvunnit. Vi lever som robotar; klicka här, klicka där. Digitaliseringen har gjort människor ensamma, förklarar ett av intervjuobjekten uppgivet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.