Svenska kommuner placerade barn hos kriminella gäng

Ekobrottsmyndigheten medger att ensamkommande barn placerats på familjehem som kontrollerats av kriminella nätverk. Hur mycket av svenska skattebetalares pengar som på det här sättet finansierat den grova brottsligheten är dock oklart.

– Vi har placerat barn i händerna på kriminella. Hela samhället borde vakna till av det här, erkänner Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.

Hon menar att det framförallt är kommunerna som inte har tagit sitt ansvar utan brustit i att kontrollera vilka privata aktörer som faktiskt utför verksamheten.

Det var särskilt under massinvandringsvågen 2015 som ”en rad nya företag” som skulle ta hand om ensamkommande barn startades upp – och enligt Persson passade kriminella gäng och andra ”oseriösa” aktörer på att ge sig in i den lukrativa branschen.

– Det fanns mycket pengar. Det var säljarnas marknad och man kunde ta mycket betalt för de här placeringarna. Kontrollerna var bristfälliga och man placerade barn över hela landet, det var svårt att följa upp insatserna.

– Kommunerna har ett jättestort ansvar, de har åtagit sig att placera de här barnen. De behöver göra noggrannare kontroller inför placeringar men också under avtalstiden. Gemensamma medel ska inte gå till kriminella som köper lyxbilar, helikoptrar eller hus för pengarna, påpekar hon.

Kurdiska räven och Arbogakvinnan

Det har bland annat framkommit att en ledande person i Rawa “Kurdiska räven” Majids kriminella nätverk Foxtrot, varit involverad i omsorgsföretag med fokus på familjehemsplaceringar. I vissa fall har detta skett tillsammans med Johanna Möller – senare känd som Arbogakvinnan och numera inlåst på livstid för mord respektive mordförsök på sina föräldrar.

För placeringarna ska den gängkriminelle mannens bolag ha fakturerat svenska kommuner på minst 20 miljoner kronor mellan 2016 och 2019.

Exakt hur många familjehem och andra skattefinansierade välfärdsverksamheter som i praktiken kontrolleras och ägs av kriminella invandrargäng är i dagsläget oklart, men problemet bedöms vara mycket omfattande.

I Västerås, som är en av de kommuner där kriminella gäng tjänat pengar på detta sätt, beklagar man situationen och lovar att ”göra allt för att det inte ska upprepas”. Däremot verkar ingen politiker vilja ta något personligt ansvar för att kommuninvånarnas pengar gått rakt in i den organiserade brottsligheten.