MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 18 februari 2025

tisdag 18 februari 2025

Så arbetar polisen mot skjutningar

publicerad 31 augusti 2017

Polisen arbetar brett mot skjutningarna. Dels brottsförebyggande för att förbättra situationen i utsatta områden och dels direkt mot kriminaliteten genom att fokusera på nyckelpersoner och att minska förekomsten av illegala vapen och narkotika.

Problemet med skjutningar i kriminella miljöer har ökat den senaste tiden och merparten har kopplingar till utsatta områden. Konflikterna bottnar ofta i narkotikauppgörelser, rivalitet och hämndaktioner. Många av gärningsmännen är lättkränkta personer med låg impulskontroll.

Prioriterar arbetet mot utsatta områden
Polisen satsar stora resurser för att förbättra situationen i de utsatta områdena. Dels sker åtgärder tillsammans med andra myndigheter i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet, dels prioriterar polisen arbetet mot utsatta områden genom den polisoperativa inriktningen mot allvarlig och organiserad brottslighet.

– Vi behöver arbeta både långsiktigt genom brottsförebyggande åtgärder såväl som kortsiktigt genom att utreda de brott som redan är begångna, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid nationella operativa avdelningen.

Regionerna redogör vilka de största utmaningarna är
Arbetet för att vända brottsutvecklingen och bekämpa de kriminella nätverk som verkar i dessa områden utgår från lokala problembilder. Regionerna håller nu på att utarbeta handlingsplaner för samtliga utsatta områden. I dessa handlingsplaner ska regionerna bland annat redogöra för de viktigaste utmaningarna, vilka åtgärder som kommer att vidtas och hur man ska genomföra resursförstärkningen till områdena.

– Mot de äldre tongivande personerna som styr i områdena samarbetar polisen med andra myndigheter som har möjligheter att ingripa med ekonomiskt kännbara följder. Polisens fokus blir främst att rikta sina insatser mot den grupp av unga män som står för våldskapitalet. Vi är i princip den enda myndighet som kan agera direkt mot deras brottslighet, säger Linda H Staaf.

Samarbetar med Balkan och inom EU
En viktig del i arbetet för att minska skjutningarna är att minska förekomsten av illegala vapen. Svensk polis samarbetar operativt med samtliga länder på västra Balkan för att upptäcka och motverka de nätverk och individer som smugglar vapen. Polisen deltar också i europeisk samverkan vilken syftar till att uppnå en likartad vapenlagstiftning inom EU. Ett vapen kan deaktiveras och säljas legalt i ett land för att lätt aktiveras när det anlänt till Sverige och här bli fullt användbart.

– Underrättelsemässigt satsar vi alltmer på spaning på internet och darknet för att upptäcka handel av illegala vapen. Vi ser hur dessa forum blivit allt vanligare marknadsplatser, säger Linda H Staaf.

Polisen fortsätter också det långsiktiga arbetet för att öka förtroendet för rättsväsendet så att fler anmäler brott och ser positivt på polisens närvaro i utsatta områden. Polisen klarar inte själv arbetet. För att vända utvecklingen krävs att hela samhället agerar på bred front. Till exempel måste satsningar göras så att fler barn ska gå ut skolan med godkända betyg och att arbetslösheten samt trångboddheten minskar. Då kommer sannolikt också brottsligheten och skjutningarna att minska.

 

Källa: polisen.se

Svenska arbetslösheten skenar

Välfärdskollapsen

publicerad Igår 14:11
– av Redaktionen
Nästan 600 000 personer klassas nu som arbetslösa enligt SCB:s statistik.

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.

I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.

– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.

Förväntad ljusning till hösten

Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.

Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.

– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.

Svenska soldater kan skickas till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 9:45
– av Redaktionen
Svenska värnpliktiga under övning.

Mycket tyder på att svenska fredsbevarande trupper kan komma att skickas till Ukraina efter krigets slut.

– Vår regering utesluter ingenting, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer, har meddela att landet är redo att skicka så kallade fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal sluts. Detta har väckt frågor om även andra europeiska länder, inklusive Sverige, kan följa samma spår.

I statsradions P1 Morgon svarade Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), att det inte är otänkbart att även Sverige deltar i en sådan insats.

– Vi är ju inte där än. Först och främst måste man förhandla fram en rättvis och hållbar fred som respekterar internationell rätt och som respekterar Ukraina och som säkerställer framför allt att Ryssland inte kan dra sig tillbaka och bygga nya styrkor och anfalla Ukraina eller ett annat land om några år, förklarade hon.

– När vi har det på plats då måste vi säkerställa att den freden kan hållas och då utesluter vår regering ingenting, fortsatte ministern.

Liknande besked från försvarsministern

Enligt Associated Press har flera europeiska länder, under ledning av Storbritannien och Frankrike, sedan förra året diskuterat en gemensam strategi för att etablera en fredsbevarande styrka i Ukraina. Planen skulle aktiveras vid ett eventuellt fredsavtal, med uttalat syfte att övervaka säkerheten och förhindra ny eskalering i regionen.

Frågan om svenskt deltagande har debatterats även tidigare och försvarsminister Pål Jonson (M) deklarerade exempelvis i december att han ”inte utesluter möjligheten” att Sverige skickar soldater till landet efter krigets slut.

Han betonade dock samtidigt att det i dagsläget inte fanns något konkret förslag om en sådan insats eller hur den skulle se ut i praktiken.

Misstänkt föremål hittat i Mall of Scandinavia

publicerad Igår 8:22
– av Sofie Persson
Enligt uppgifter ska det farliga föremålet ha varit någon form av termosbomb.

Ett misstänkt föremål upptäcktes inne på Westfield Mall of Scandinavia under söndagskvällen. Polisen har inlett en förundersökning om förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.

En väktare upptäckte föremålet vid 21.30 på söndagskvällen i köpcentret, beläget i Solna norr om Stockholm. Strax efter midnatt anlände Nationella bombskyddet och bedömde att föremålet var skarpt. Ingen fara för allmänheten kvarstår och objektet har nu flyttats från platsen.

Jag kan inte gå in på vad det var för typ av föremål, men det finns inte längre kvar i gallerian utan har omhändertagits av bombskyddet, säger Daniel Wikdahl, presstalesman vid polisen till skattefinansierade SVT.

Polisen har inlett en förundersökning om förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bland annat ska övervakningskameror från köpcentret granskas.

Enligt uppgifter till tabloiden Aftonbladet ska det farliga föremålet ha varit någon form av termosbomb.

Ljudtekniker sågar TV4-rapportering om masskjutningen i Örebro

Desinformationen i medierna

publicerad 14 februari 2025
– av Isac Boman

Efter TV4:s rapportering om masskjutningen i Örebro, där Teliakanalen på oklar grund påstod att gärningsmannen ska ha yttrat frasen ”ni ska bort från Europa”, ifrågasätter nu tio erfarna ljudtekniker kanalens metoder i ett öppet brev.

Uppgifterna från det statligt ägda bolaget Telias tv-kanal TV4, som påstods bygga på en ”expertanalys” av en ljudinspelning, fick omfattande spridning och användes för att antyda ett rasistiskt motiv bakom dådet i Örebro.

Kritiska röster ifrågasatte tidigt TV4:s rapportering och pekade på att det saknades transparens kring hur man kommit fram till sitt påstående. Nu har även tio erfarna ljudtekniker publicerat ett öppet brev i tidskriften Kvartal där man sågar kanalens slutsatser och allmänna journalistiska trovärdighet.

De tio ljudteknikerna, med mycket omfattande erfarenhet av ljudanalys, inspelning och redigering, slår fast att det är omöjligt att med säkerhet avgöra vad som sägs i det aktuella ljudklippet och kritiserar kanalen för att ge sken av att det finns en tydlig slutsats när så inte är fallet.

Ingen i vårt yrke skulle kunna slå fast det”, förtydligar man.

”Håller inte måttet”

De betonar att TV4:s hantering av materialet inte kan betraktas som något annat än ett graverande fall av falsk journalistik.

Det är ohederligt att hävda att det skulle vara så. Många av oss i vårt forum har i stället blivit illa berörda av att vår yrkeskunskap och yrkesheder tycks användas som ett alibi för oseriös och oansvarig klickjournalistik.”

Man efterlyser att kanalen nu redovisar exakt hur man gått till väga i den analys som TV4-nyheterna uppger att man gjort.

Vi tycker inte att TV4:s försvar håller måttet och vi tror inte att publiceringen tål vidare granskning. Om TV4 vill vara transparenta bör de göra tillgängligt exakt i vilket format de tagit del av originalljudet och göra en fil utan ytterligare komprimering eller bearbetning tillgänglig för oberoende granskning”, avslutar man.

Statskanalen SVT har å sin sida kopplat kritiken mot TV4 som ett uttryck för islamistisk propaganda, där man associerar kritik som förekommit mot kanalens rapportering kring Örebrodådet till ett salafistiskt konto på sociala medier.