I en ny utredning föreslås att polisens ansiktsigenkänning genom AI ska kunna få tillgång till 6,3 miljoner svenskars pass vid brottsutredningar. Förslaget får dock kritik från Integritetsskyddsmyndigheten och även från politiskt håll.
Den så kallade biometriutredningen tillsattes av den tidigare socialdemokratiska regeringen i syfte att öppna upp passregistret för AI, för att underlätta polisen arbete mot brott. I juni i år föreslog därmed utredningen att hela passregistret skulle öppnas upp för polisens AI-sökningar, rapporterar skattefinansierade P1-programmet ”I lagens namn”. I nuläget får polisen endast söka i misstankeregistret, vilket innehåller omkring 60 000 personer. Skulle hela registret öppnas upp kommer man istället att kunna söka med ansiktsigenkänning bland 6,3 miljoner svenskar från 15 år och uppåt.
Integritetsskyddsmyndigheten menar dock att det är tveksamt om förslaget följer EU-rätten. Även Gudrun Nordborg (V), som sitter i justitieutskottet och är partiets rättspolitiska talesman, riktar kritik mot förslaget.
– Det är väldigt långtgående. Ska vi ha ett system som det här som möjliggör granskning av i princip varenda svensk medborgare, undrar hon.
Annons:
Polisens nationella operativa avdelningen (Noa) menar att detta skulle kunna underlätta polisens arbete mot exempelvis övergrepp mot barn. Kritiken mot det gällande förslaget menar han är en svår fråga som behöver föras på ett "nyanserat sätt", men antyder att det viktigaste ändå är att skydda barnens integritet.
– Vems personliga integritet är det vi ska värna, är det din och min, eller är det barnen som florerar och blir handelsvaror som i sin tur genererar nya övergrepp. Är det deras integritet som är viktigare, säger kommissarie Björn Sellström vid Noa. Den här diskussionen är jättekänslig.
Daniel Westman, specialist på it och medierätt, menar att förslaget kan stå i strid med EU:s lagar i dataskyddslagstiftningen.
– Det räknas som känsliga personuppgifter och det krävs ett tydligt stöd för att göra den typen av ingrepp, säger han.
Förutom Vänsterpartiet är det endast Centerpartiet som uttalat sig i frågan i nuläget och de menar att förslaget är positivt, men att man vill se garantier för rättssäkerheten. Remisstiden för förslaget går ut den 13 oktober i år.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett viralt X-inlägg hävdar att Palantir har lanserat ett system som följer människor genom satelliter och "varje kamera". Bildmaterialet kommer från en Palantir-presentation i mars, där Pentagon demonstrerade det militära systemet Maven Smart System, som uppges föra samman underrättelser, målspårning och val av vapeninsats.
Parody Jeff publicerade det knappt två minuter långa klippet den 22 augusti på X. Kontot beskriver självt sitt innehåll som satir och fiktiva kommentarer.
Inlägget hävdar att Palantir nyligen har släppt ett system som förenar satelliter, radar och samtliga kameror för att följa människor i realtid. Originalfilmen kommer emellertid från en presentation som Palantir publicerade den 13 mars.
Cameron Stanley, chef vid Pentagons kontor för digitalisering och artificiell intelligens, visar Maven Smart System – ett militärt lednings- och målsystem som USA har använt i flera år.
Annons:
Pentagon startade Project Maven år 2017, med syfte att låta datorprogram granska stora mängder material från bland annat drönare och övervakningsflyg.
Ur projektet har Maven Smart System vuxit fram som en sammanhållen plattform för kartor, underrättelser, målspårning och militär planering.
Cameron Stanley visar hur systemet för samman flera datakällor i en kartbild. Operatören markerar ett misstänkt mål och för in det i ett arbetsflöde för målhantering. Maven Smart System presenterar därefter möjliga tillvägagångssätt och tillgängliga militära resurser. Enligt Stanley tog samma kedja tidigare timmar.
Demonstrationen visar alltså varken ett nyss lanserat civilt kameranät eller slumpmässig övervakning av människor i städer. Maven förenar däremot omfattande sensor- och övervakningsdata för att upptäcka, följa och angripa militära mål.
Pentagon - USA:s militära centrum (arkivbild). Foto: Wiyre Media/CC BY 2.0.
Pentagon gör Maven permanent
USA:s vice försvarsminister Steve Feinberg beordrade den 9 mars att Maven ska bli ett permanent militärt program före budgetårets slut i september. Beslutet förankrar systemet i alla vapengrenar och ger det stabilare finansiering, rapporterade DefenseScoop.
Palantir fick 2024 ett femårigt kontrakt med ett tak på 480 miljoner dollar. Pentagon höjde året därpå taket med 795 miljoner dollar till närmare 1,3 miljarder. Nato köpte samtidigt en alliansversion för sitt operativa högkvarter.
Den virala videon ger därmed en något missvisande bild av systemets ålder och civila räckvidd.
Originalpresentationen visar samtidigt hur ett system från en privat leverantör sammanställer sensordata, automatisk identifiering, målspårning, handlingsalternativ och vapenval i samma program.
En mänsklig operatör fattar i slutändan det avgörande beslutet, men Palantirs system har då redan sorterat informationen och föreslagit nästa åtgärd.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister.
Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan.
Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning.
Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.
Annons:
Könsneutralt brott
Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse.
Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori.
Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff
Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning.
Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker.
En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter.
Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Amerikanska försvars- och säkerhetsbolaget Leonardo säljer en teknik som knyter mobiltelefoner, smarta klockor, bilens elektronik och Bluetooth-enheter till fordon i trafik – och skapar ett så kallat digitalt eller elektroniskt fingeravtryck även när registreringsskylten saknas eller dolts.
Produkten heter SignalTrace och ingår i Leonardos ELSAG-system för automatisk skyltavläsning, ALPR. Den beskrivs som ett komplement till vanliga skyltkameror: sensorer ska fånga upp identifierande radiosignaler från konsumentelektronik i och kring fordonet och koppla dem till tid, plats och i förekommande fall skyltnummer.
I bolagets egen produktbeskrivning är poängen inte bara att se vilken bil som passerar, utan vilken kombination av enheter som återkommande rör sig tillsammans. Det kan, enligt Leonardo, ge spår även om skylten bytts, täckts eller inte syns.
Tekniken har på senare tid uppmärksammats i svensk debatt efter att den bland annat lyfts i sociala medier och i en artikel som Dagens PS publicerade den 6 augusti. Där spekuleras bland annat kring hur liknande verktyg skulle kunna användas av säkerhetstjänst. I de offentliga källorna som granskats här finns dock ingen bekräftelse på att SignalTrace används av Säpo, Trafikverket eller annan svensk myndighet. Det som går att belägga är vad Leonardo säljer till brottsbekämpande kunder – främst i USA – och hur bolaget själva beskriver funktionen.
Annons:
Så fungerar det digitala fingeravtrycket
Leonardo skriver att elektroniska enheter som mobiltelefoner, fitnessarmband, smartklockor, RFID-taggar och bilens egna system sänder ut signaler i luften. SignalTrace ska skapa ett elektroniskt fingeravtryck av grupper av signaler som systemet bedömer ofta sänds ut tillsammans.
Bolaget ger ett illustrerande exempel: många bilar kan innehålla en iPhone, men bara en specifik kombination av till exempel en viss telefonmodell, en Audi-radio, ett par Bose-hörlurar, en Garmin-sportklocka, en nyckelsökare och en given skylt utgör ett unikt mönster. När samma mix dyker upp vid flera mätpunkter kan den, enligt Leonardo, användas som spår i utredningar.
Signalerna ska enligt bolaget bara vara sådant som enheterna själva sänder ut öppet. Leonardo betonar att systemet varken dekrypterar eller läser meddelanden, samtal eller annat innehåll på enheterna. Jämförelsen som företaget själv använder är skyltkameran: den fångar en identifierare, inte bilens ”innehåll”.
Samtidigt är det just identifieraren – och kopplingen mellan flera enheter, bil och rörelsemönster – som gör tekniken känslig ur integritetssynpunkt. Det som lagras är inte bara att en anonym bil passerade, utan att en viss uppsättning personliga prylar, som ofta bärs av samma person eller sällskap, rörde sig längs en viss sträcka vid en viss tid.
ALPR blir personnära spårning
Automatisk skyltavläsning har redan blivit vanlig infrastruktur i USA och används i växande utsträckning även i Europa. SignalTrace tar nästa steg: från fordon till de människor och enheter som färdas i dem.
I en produktpresentation hos Leonardo framhålls bland annat att systemet kan:
identifiera rörelser hos elektroniska enheter och fordon,
lagra data på server för senare sökning och analys,
känna igen ett fordon via den elektroniska signaturen utan skyltnummer,
avslöja signaturer som ofta reser tillsammans, exempelvis konvojer,
användas även utan skyltkamera på varje plats, bland annat i miljöer som tunnelbana och köpcentrum.
Det sista punkten är viktig. Tekniken säljs inte bara som en ”smartare fartkamera”, utan som ett bredare signalspaningslager kring vardagsrörelser. När sensorerna placeras strategiskt kan de, enligt bolaget, bygga upp databaser över vilka enheter som hör ihop – och därmed i praktiken vilka personer eller grupper som återkommande rör sig tillsammans.
Oberoende granskande medier har också lyft risken. 404 Media beskrev i juni 2026 hur SignalTrace kopplar enheter som regelbundet reser tillsammans till skyltdata, och hur ALPR-kameror därmed kan gå från att spåra bilar till att mer direkt spåra enskilda människor via telefoner, hörlurar och wearables.
Säkerhetsspråk möter massdata
Leonardo paketerar tekniken som utredningsstöd: att hitta fordon trots dold skylt, att bygga tips i brottsutredningar och att bara larma på en signatur när en utredare aktivt efterfrågar det. I bolagets formuleringar lagras data tills någon ställer en specifik fråga, och systemet sägs endast användas när brott har skett.
Sådana garantier är vanliga i övervakningsförsäljning. Problemet är strukturellt snarare än tekniskt. När väl sensorerna, datalagringen och analysverktygen finns på plats avgör lagstiftning, myndighetspraxis och politisk vilja – inte marknadsbroschyren – hur brett materialet får sökas, hur länge det sparas och vilka aktörer som får tillgång.
I Sverige har debatten om trafikövervakning hittills ofta handlat om hastighet, skyltplacering och kameravinklar. Trafikverket bygger ut fartkameror och har bland annat prövat placeringar med bättre överblick över körfält och inblick via vindrutan. Det är en annan teknik än SignalTrace, men riktningen är densamma: mer data ur trafikmiljön, mer automatisering och fler argument om säkerhet.
Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur EU samtidigt kräver avancerad distraktionsvarning i nya bilar, med kamera- och sensorbaserad förarövervakning i kupén. Tillsammans tecknar utvecklingen en bild där bilen allt mer blir en uppkopplad miljö: inifrån via förarsensorer, utifrån via skylt- och signalsensorer.
Vad som är belagt – och vad som inte är det
Att SignalTrace existerar som kommersiell produkt, och att Leonardo öppet beskriver hur elektroniska fingeravtryck byggs av enhetssignaler, är belagt i bolagets egna material. Att tekniken diskuteras som ett sätt att identifiera fordon utan skylt stöds av samma källor och av granskande rapportering.
Däremot saknas i det material som granskats här offentlig beläggning för att svenska myndigheter infört just denna produkt, eller att Säpo skulle använda digitala fingeravtryck från fartkameror mot ”vanliga medborgare”. Sådana påståenden bör därför behandlas som spekulation eller debattpåståenden tills de kan styrkas av upphandling, lagstöd, myndighetsbeslut eller oberoende rapportering.
Det gör inte tekniken mindre relevant. Tvärtom. Historien om övervakning visar att verktyg sällan stannar i det smala användningsfall där de först säljs in. När skyltdata, Bluetooth-identifierare, tidsstämplar och platsinformation kan slås ihop uppstår en infrastruktur för kartläggning av rörelsemönster – inte bara av fordon, utan av de människor vars enheter följer med i bilen, på bussen eller i köpcentret.
Kritiken mot tekniken handlar därför mindre om det smala brottsbekämpande argumentet och mer om att vardagens osynliga signaler – telefonen i fickan, klockan på handleden, hörlurarna i öronen – blir råvara för polisiära och i förlängningen politiska databaser, utan att medborgaren aktivt lämnar ifrån sig uppgifterna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Journalisten Richard Medhurst har gripits i Storbritannien, frihetsberövats i Österrike och fått sin utrustning beslagtagen. Erfarenheterna har nu fått honom att skriva en handbok om hur journalister och andra utsatta personer kan skydda sina telefoner, datorer och källor.
Den brittiske journalisten berättar för Computer Weekly att han tidigare höll sina säkerhetsrutiner hemliga. När myndigheterna väl hade tagit hans utrustning såg han inte längre samma skäl att tiga. Nu vill han omvandla det han lärt sig till en omfattande säkerhetsmanual.
Den första delen ska handla om mobiltelefoner. Senare delar ska behandla datorer, nätverk, de säkerhetsinriktade operativsystemen Qubes och Tails, diskkryptering samt hur filer kan flyttas utan att lämna onödiga kriminaltekniska spår.
Greps på Heathrow och fick telefonerna beslagtagna
I augusti 2024 greps Medhurst när han landade på Heathrow i London. Han hölls frihetsberövad i nästan ett dygn och förhördes i två timmar. Polisen beslagtog bland annat två telefoner, mikrofoner, hörlurar, kablar, adaptrar och en Faradaypåse som blockerar radiosignaler. Nya Dagbladet rapporterade då att han gripits med stöd av den brittiska terrorlagstiftningen.
Medhurst har därefter också frihetsberövats och fått sin bostad och studio genomsökta i Österrike. Enligt Computer Weekly har den brittiska utredningen pågått i närmare två år utan att han åtalats.
— Staten använder den här osäkerheten för att hålla ett hot hängande över dig, vilket kyler ned ditt arbete och skickar ett budskap till andra reportrar, säger Medhurst till tidningen.
Automatisk omstart kan ha skyddat källorna
En av telefonerna var en Google Pixel 7 Pro där Medhurst själv hade installerat GrapheneOS, en öppen och säkerhetshärdad variant av Android. Han uppger att telefonen var uppdaterad och att han fortfarande använder systemet.
När en telefon har startats och låsts upp ligger krypteringsnycklar i arbetsminnet. Det gör enheten lättare att använda, men också mer utsatt för avancerad kriminalteknisk åtkomst. Detta tillstånd kallas After First Unlock, AFU. Efter en fullständig omstart, innan lösenordet har skrivits in, befinner sig telefonen i det säkrare läget Before First Unlock, BFU, där data åter är fullständigt krypterade.
Polisen tog den låsta telefonen ur Medhursts händer innan han hann stänga av den. GrapheneOS var dock inställt på att automatiskt starta om enheten om rätt lösenord inte angavs inom 18 timmar. När tidsgränsen löpte ut gick telefonen tillbaka till BFU-läget.
Medhurst anser att funktionen skyddade hans konfidentiella uppgifter. Som stöd pekar han på att polisen under flera månader fortsatte att begära hans lösenord. Han avslog varje begäran och avvisade även ett erbjudande om att lämna koden till en så kallad oberoende polis som skulle sortera ut material som omfattades av journalistiskt källskydd.
Ingen teknik ger fullständigt skydd
Säkerhetsexperter som Computer Weekly talat med bedömer att GrapheneOS kan ge ett starkare skydd än vanlig Android, särskilt på en modern och nyligen omstartad enhet. Men de varnar samtidigt för att inget system är omöjligt att knäcka.
Professor Steven Murdoch vid University College London säger att även ledande kriminaltekniska verktyg i vissa fall har misslyckats med att hämta data från GrapheneOS-enheter utan lösenord, framför allt när telefonen nyligen startats om. Systemet begränsar också biometrisk upplåsning och kan kräva en extra kod tillsammans med fingeravtrycket.
Harlo Holmes vid den amerikanska pressfrihetsorganisationen Freedom of the Press Foundation betonar i stället arbetsrutinerna. Känsligt material bör delas upp mellan olika enheter och hållas borta från den telefon som tas med genom en gränskontroll. Den säkraste informationen är, enligt henne, den som inte finns tillgänglig för en motståndare.
Rådet: Stäng av telefonen före gränsen
Medhurst medger att hans främsta misstag var att inte stänga av telefonen innan flygplanet landade. Han räknade inte med att polisen skulle gå ombord för att hämta honom. Holmes råd till journalister är att låta telefonen vara avstängd medan de passerar pass- och tullkontroll och att använda separata enheter när risken för beslag är hög.
Den planerade handboken bygger därmed inte på föreställningen att en viss produkt löser alla problem. Medhursts erfarenhet visar snarare hur kryptering, automatisk omstart och genomtänkta rutiner kan försvåra åtkomst när en telefon tas med kort varsel. För journalister som hanterar känsliga källor har sådan teknisk beredskap, menar han, blivit ett nödvändigt arbetskrav.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
