Nya prover ska tas vid hålen i Estonias skrov

Estoniakatastrofen

publicerad 4 april 2023
- av Sofie Persson
Ett av de upptäckta hålen i Estonias skrov.

Haverikommissionen lovar att fortsätta utredningen kring Estonia och menar att man planerar att filma inne på bildäck samt ta prover på en okänd svart beläggning som upptäckts vid hålen i skrovet. Man betonar att det är “jätteangeläget” att man får klarhet i huruvida denna skulle “härstamma från en sprängning”.

Det var i januari som haverikommissionerna i Estland, Sverige och Finland presenterade en preliminär bedömning av resultaten från deras undersökningar av fartyget. Där konstaterade man att ”det inte finns några bevis” för att fartyget kolliderat med en annan farkost och att ”det inte finns några tecken på explosion”, men tillade också att man inte gjort fullständiga analyser. Därmed stod man fast vid den teori man kom fram till 1997, det vill säga att förlisningen berodde på brister i bogvisiret.

De nya undersökningarna kom efter den uppmärksammade dokumentären, Estonia – fyndet som ändrar allt, som bland annat visade ett stort hål i skrovet på fartyget som tidigare inte varit känt för allmänheten. Journalisten Henrik Evertsson och vrakexperten Linus Andersson bakom dokumentären fick nyligen skärpta straff efter filmningen vid fartyget.

Nu meddelar haverikommissionen att man på nytt planerar att undersöka Estonias vrak eftersom man misslyckades med att göra alla analyser vid den senaste undersökningen. Anledningen till att man misslyckades med de proverna skylls på att man velat ha så lite mänsklig inblandning som möjligt eftersom Estonia klassas som en gravplats, menar utredningsledaren Jörgen Zachau.

Flera av momenten vi vill göra är väldigt svåra utan mänsklig hand, säger han till skattefinansierade SR.

Just nu letar man efter företag som kan filma inne på bildäck för att kunna förstå vattnets väg in i fartyget och man planerar även att ta prover på en svart beläggning som upptäckts vid hålen på skrovet. Proverna ska sedan undersökas av forskare vid Stockholms universitet.

 Det är förmodligen någon form av beväxning, men vi vill gärna veta vad det är, säger Zachau. Om inte annat så för att kunna avgöra om det skulle härstamma från en sprängning, då är det ju jätteangeläget att vi får reda på det.

Estonia förliste den 28 september 1994 och av de 989 som befann sig ombord miste 852 personer livet.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!