Idag förväntas en stor majoritet av riksdagens ledamöter rösta ja till det hårt kritiserade DCA-avtalet som bland annat ger den amerikanska armén tillgång till svenska militärbaser och svenskt territorium.
Miljöpartiet kräver dock att omröstningen flyttas fram och pekar på att det fortfarande råder stora oklarheter kring huruvida amerikanska kärnvapen kommer att placeras på svensk mark.
– Avtalet har signerats av regeringen utan en bred offentlig diskussion och det finns oklarheter, säger språkröret Amanda Lind, till statliga SVT.
Även Vänsterpartiet vänder sig emot avtalet och pekat just på att det saknar skrivningar om hur kärnvapen ska hanteras, man vill därför att omröstningen ska flyttas fram ett år – ett krav som även MP nu alltså ställer sig bakom.
– Den avgörande frågan för oss är att kärnvapen på svensk mark inte hanteras i det här avtalet eller med en lagstiftning eller policy som tydliggör att det inte ska finnas kärnvapen i Sverige varken i fredstid eller krigstid, fortsätter Lind.
”Sverige är en rättsstat”
Vänsterpartiet är också mycket kritiska till att amerikansk militär inte ska lyda under svenska lagar, och menar att DCA-avtalet är kryptiskt även i denna fråga.
– Sverige är en rättsstat och då ska också amerikanska soldater kunna omfattas av svensk lagstiftning, säger Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson.
– Nu har vi en regel för amerikanska soldater, en regel för finska soldater och en annan för alla andra Nato-soldater, fortsätter han.
Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill skjuta upp omröstningen räcker dock inte – de behöver stöd från ytterligare minst 20 riksdagsledamöter från andra partier, för att kravet ska bli verklighet, och det bedöms som mycket osannolikt att så många ledamöter skulle avvika från partilinjen.
I helgen anlände cirka 550 svenska soldater till Lettlands huvudstad Riga för att där ingå i Natos multinationella brigad och förstärka den USA-ledda militäralliansens gräns mot Ryssland.
– Vi är många som har jobbat hårt och länge för det här, och nu är vi äntligen på plats, kommenterar bataljonschefen och överstelöjtnanten Henrik Rosdahl Sveriges första markinsats som Natoland.
Brigaden är en av åtta som håller på att byggas upp och som ska stationeras längs Natos östra gräns och syftet är officiellt att ”bidra till alliansens avskräckning och försvar och säkerställa stabilitet i regionen”.
Det svenska bidraget till satsningen utgörs av krigsförbandet 71:a bataljon som sätts upp av Södra skånska regementet P 7.
– Jag känner en stor stolthet inför uppgiften att tillsammans med våra allierade bidra till det kollektiva försvaret. Det är en historisk dag, men samtidigt vårt nya normalläge, uppger Henrik Rosdahl.
Roterar med Danmark
”Den svenska bataljonens uppdrag i Lettland kommer sträcka sig över cirka sex månader… Efter de sex månaderna roterar den svenska styrkan hem och ersätts av en dansk styrka kommande halvår. Om ett år kommer nästa svenska styrka anlända till Lettland – återigen uppsatt av Södra skånska regementet”, skriver Försvarsmakten i ett pressmeddelande.
Den kanadensiske översten Cédric Aspirault leder den internationella brigaden och uppger att svenskarna är ”ett värdefullt tillskott till vår stridsberedda styrka”.
– Varje ingående nation bidrar direkt till brigadens framgång och visar på en enad allians och en vilja att bevara freden, hävdas det.
The arrival of the Swedish force is a part of Sweden’s long term commitment to the alliance. The battalion’s participation in NATO’s multinational brigade in Latvia will further strengthen the defense of the Baltic region and ensure stability in the area. #WeAreNATO#svfmpic.twitter.com/plfZjMr8hR
Under årets upplaga av Folk och försvars maktkonferens i Sälen var retoriken stundtals mycket hård och aggressiv – och Pål Jonson (M) gick så långt som att hävda att det inte längre är frivilligt att stödja regeringen i Kiev.
– Att stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt, deklarerade Sveriges försvarsminister
Försvarsministern hävdade vidare att ”framtiden för den europeiska säkerhetsordningen nu avgörs på slagfälten i och kring Ukraina” och att en dyster tid väntar hela kontinenten om inte Ryssland besegras.
– Där avgörs om kommande generationer ska få växa upp i ett Europa där det är folkrätt eller den starkes rätt som ska råda. Att stödja Ukraina är därför en investering i vår egen säkerhet och vår egen framtid, fortsatte han.
Jonson stoltserade också med att Sverige under varje år har ökat stödet till Kiev och att det nu totalt handlar om knappt 48 miljarder kronor.
– Under förra året lämnade Sverige det sjätte största militära stödet i världen till Ukraina, förkunnade han stolt.
”Försvagar regelbaserad världsordning”
Under de kommande åren vill försvarsministern också att svensk vapenindustri ska öka produktionen och leverera militär utrustning direkt till Ukraina ”för flera 10-tals miljarder”.
Enligt Jonson är det inte bara Ryssland som angriper Sverige genom ”hybridattacker” – han hävdar också att ”Kina, Iran och Nordkorea stödjer den ryska krigföringen”.
– Det visar att detta är ett krig med genomgripande globala konsekvenser som ytterligare försvagar den regelbaserade världsordningen, heter det.
– Vi måste utgå från att Ryssland kommer att utgöra ett mycket allvarligt hot mot oss och våra allierade under överskådlig tid.
– Att
stödja Ukraina är inte ett val. Det är en plikt.
Jonson ser USA som ”avgörande” för Europas säkerhet – men menar samtidigt att stormakten är upptagen med konflikter i andra regioner.
Av det skälet måste Europa själva rusta upp och stärka Nato, och enligt försvarsministern är det helt nödvändigt att Sverige ”gör sin del i detta arbete” och ökar satsningarna på alla militära sektorer.
– Det som tidigare mest uppfattades som teoretiska problem om procentsatser och bördefördelning kan, i dessa allvarstider, utgöra ett existentiellt hot mot Europas säkerhet, löd en annan av M-toppens förmaningar.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat statsminister Ulf Kristerssons tal under Folk och försvars konferens, och hur denne lät meddela att ”Sverige inte befinner sig i krig. Men det råder inte heller fred”.
Sveriges statsminister förkunnar att Sverige förvisso inte befinner sig i krig i dagsläget – men att det svenska folket inte heller ska tro att någon verklig fred råder.
– Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, deklarerar Ulf Kristersson, och manar till fortsatt eskalering och upprustning.
Under årets upplaga av Folk och Försvars maktkonferens samlades makthavare i vanlig ordning i Sälen för att diskutera frågor kopplade till Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Även detta år deltog Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som i sitt tal lade stort fokus på att försöka förklara hur regeringen egentligen ser på Sveriges försvarspolitiska status i dagsläget.
– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, betonade statsministern.
– Riktig fred kräver frihet och att det inte pågår allvarliga konflikter länder emellan. Men vi och våra grannar utsätts för hybridattacker, som inte utförs med robotar och soldater, utan med datorer, pengar, desinformation och risk för sabotage, hävdade Kristersson vidare.
”Ta detta på allvar”
I mars är det ett år sedan Sverige gick med i den USA-ledda alliansen Nato, och statsministern var mycket stolt när han beskrev hur svenska flyg redan idag bidrar till Natos luftrumsövervakning, hur 600 svenska soldater är på väg till Lettland – och hur Sverige står redo att bidra även till Natos marina styrkor.
– Det är en tillgång för Sverige i Nato att stödet för vårt medlemskap är så starkt och brett. Politiskt, men också i befolkningen. Det är ett uttryck för att vi lever i allvarstider. Men också ett tecken på att Sverige har förändrats.
Kristersson är av uppfattningen att Sverige tidigare har varit en ”lite för blåögd idealist vid sidlinjen” – men nu blivit betydligt klokare och kommit att bli ”en realist i händelsernas centrum”.
Enligt Moderatledaren utsätts inte Sverige och andra länder för någon konventionell krigföring – istället menar han att det handlar om ett ”proxykrig” där exempelvis Iran anklagas för att anlita gängkriminella för att begå våldsdåd i Sverige och där Ryssland påstås ”underminera demokratiska val” i europeiska länder.
– Så ta det här på allvar. Jag och regeringen tar det på allvar, förmanade han.
”Allt handlar om prioriteringar”
Några planer på att med dialog och diplomati förbättra relationen med Ryssland och verka för deeskalering tycks inte heller finnas – istället ligger fokus på avskräckning och fortsatt upprustning.
– Det ryska hotet är av allt att döma långsiktigt. Det måste vårt försvar också vara… Allt handlar om prioriteringar. Vi har råd att försvara vår frihet – men vi har inte råd att förlora vår frihet, heter det.
Statsministern betonade också att Sverige ”inte bara är en plats för frihet och självförverkligande – utan också för ansvar och självuppoffring” och hyllade de unga svenskar som ”gör sin plikt” genom att ansluta sig till den svenska armén.
– Nu är det en ny tid igen, och den måste inte alls vara förkrigstid, men den som vill ha fred måste som bekant vara rustad för krig.
Kristersson och USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken. Foto: U.S. Department of State/Public Domain
”Låt oss planera för det värsta”
Han menar att kampen idag, precis som under kalla krigets dagar står mellan ”demokrati och diktatur”, och även om han påstår att han och hans parti inte önskar något krig menar han att det ändå är av yttersta vikt att kraftsamla, rusta upp och öka militariseringen om ett sådant ändå skulle bli verklighet.
– Vi vann och diktaturen förlorade. Det finns ingen naturlag som gör att det alltid blir så. Men den fria världen har gjort det förut och vi kan göra det igen. Låt oss planera för det värsta, så vi kan fortsätta hoppas på det bästa, avslutade han.
Nya Dagbladet uppmärksammade även Folk och Försvars rikskonferens 2024 där stort fokus låg på ett svenskt Nato-inträde och påstådda inhemska och utländska hot mot landet.
Nyligen besökte den brittiske arméchefen Roland Walker sin svenske kollega Jonny Lindfors, där man bland annat diskuterade ländernas militära samarbete, omvärldsläget i allmänhet och kriget i Ukraina i synnerhet.
Walker menar att Europa måste göra sig redo för att utkämpa ett krig mot Ryssland inom bara några få år – och den svenske arméchefen delar den uppfattningen.
– Historien påvisar igen och igen att Ryssland kan tyckas vara nere för räkning, men de kommer alltid tillbaka. Därför måste vi vara redo, för vi som stöttat Ukraina kommer vara deras måltavla, hävdar den brittiske militärtoppen.
– Den ryska självbilden att de har rätt att skapa intressesfärer genom att grannländer underkastar sig dem, hotar den europeiska säkerhetsordningen. De för inte krig bara mot Ukraina utan mot det kollektiva Väst, instämmer Lindfors.
Roland Walker menar att Ukrainas motstånd mot Ryssland ”är en källa till inspiration för alla europeiska länder” och han var mycket nöjd med vad han såg under sitt Sverigebesök.
– De soldater jag mötte visade tydligt klarhet i sitt syfte, att försvara Sverige och i förlängningen, alliansen (Nato).
”Fanatisk Natovurmare”
Besöket skedde den 19 november – 1000 dagar efter att Ryssland gick in militärt i Ukraina, och den brittiske generalen menar att det är av yttersta vikt att Väst fortsätter stödja Kiev på alla tänkbara sätt.
En som reagerat på de båda militärtopparnas uttalanden om krig mot Ryssland är nationalistpartiet Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand som kallar Lindfors för en ”sällsynt fanatisk Natovurmare” som dock inte tycks vara särskilt intresserad av att faktiskt försvara Sverige.
”KRIG MOT RYSSLAND INOM NÅGRA ÅR”
Försvarsmakten/Livgardet bjuder in Storbritanniens arméchef och skriver att landet gör sig redo för ”ett krig mot Ryssland inom några år.” Detta eftersom länder som stöttat Ukraina blir en ”måltavla”.
