Det "miljövänliga" virket från Organowood har ruttnat i nästan hälften av de Stockholmskommuner det använts, enligt en granskning av Mitt i Stockholm. Företaget bakom virket lägger skulden på kunderna.
Organowood har sedan 2010 sålt ett kiselimpregnerat virke som marknadsförs som ett miljövänligare alternativ till vanligt impregnerat virke. Priset är dock tre gånger högre än för traditionellt virke.
Av Stockholms 26 kommuner har 21 använt Organowoods miljövirke i olika byggprojekt. Enligt en undersökning från Mitt i Stockholm har virket dock ruttnat i nio av dessa kommuner och i tre av Stockholms stads stadsdelar, vilket resulterat i att det behövde bytas ut.
Solna kommun valde att använda Organowoods virke för att satsa på mer miljövänliga alternativ. Bland annat byggdes sju altaner på totalt 418 kvadratmeter vid Skytteholmsskolan.
Annons:
– 2022 fick virket bytas ut, efter att man upptäckt röta, säger David Nordin, tillförordnad förvaltningschef på Tekniska kontoret till tidningen.
Miljövirket byttes ut mot tryckimpregnerat virke, men används idag fortfarande i mindre projekt som sandlådor och liknande.
I Danderyds kommun ruttnade en träkaj efter bara fem år. Vanligt tryckimpregnerat virke kan hålla i 20 till 40 år. Rötan kostade 2,7 miljoner kronor. I Botkyrka ruttnade även en nybyggd trall och platsbyggda sittplatser för några år sedan, vilket kostade skattebetalarna omkring 350 000–400 000 kronor.
– Det handlade främst om några projekt, för några år sedan, där virket användes som trall och platsbyggda sittplatser i bland annat Sångfågeln och Fittjahöjden. Vi var som sagt tvungna att byta ut dessa på grund av dålig kvalité, de har ruttnat. Nu är det tryckat virke, säger Pia Skog, enhetschef på stadsmiljöavdelningen i Botkyrka kommun.
Hanterat virket fel
Organowood hävdar att de tar problemen på största allvar, men lägger samtidigt ansvaret på kunderna för felaktig hantering av virket. Företaget menar också att materialet utsatts för "extrema förhållanden".
Jöran Jermer, en av Sveriges auktoriteter inom träskydd och tidigare forskare vid statliga forskningsinstitutet Rise, är dock kritisk mot Organowood, och menar att företaget endast har testat virket i laboratoriemiljö och att det inte räcker. Vidare pekar han mot att man inte kan skylla på kunderna.
– Om virket vore tillräckligt bra ska det tåla att man inte gör helt rätt, säger Jermer till Mitt i Stockholm.
Problemen med miljövirket är också kända sedan tidigare. Under 2017 ruttnade exempelvis ett stort kommunalt trädäck i Västerås efter endast tre år. Läser man kundrecensioner kan man också se att rötan är påtaglig även där.
"Altanen rutten trots att den behandlats enligt anvisning. Bedrövligt att lura människor som försöker göra rätt för sig och välja ekologiskt byggmaterial för mindre klimatpåverkan", skriver en tidigare kund.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Närmare 500 000 svenskar är överskuldsatta, och många har lånat till hyra och mat. Sveriges Stadsmissioner kräver att kreditavtal ska kunna ogiltigförklaras när långivaren slarvat med kreditprövningen.
Siffran gäller 2025 och omfattar cirka 450 000 personer med aktiva skulder hos Kronofogden samt cirka 50 000 med pågående skuldsanering. Det framgår av Fattigdomsrapporten 2026, som Stadsmissionen publicerade. Det motsvarar fem procent av befolkningen och en ökning med 13 procent sedan 2019.
Skuldbeloppet hos Kronofogden har under samma tid vuxit med 86 procent, till 154 miljarder kronor. Unga vuxnas skulder där har fördubblats på tio år till 2,2 miljarder kronor, och omkring 30 000 personer mellan 18 och 25 år hade fastställda skulder 2025.
Hyra och mat, inte lyx
Stadsmissionens generalsekreterare Jonas Rydberg avvisar bilden av att överskuldsättning handlar om lyxkonsumtion. Det säger han i en intervju med Epoch Times. Budget- och skuldrådgivarna i kommunerna ger enligt honom en helt annan bild.
Annons:
— Det är otroligt vanligt att man tar skulder för att betala hyra och fixa mat – sådana här grundläggande saker, säger Jonas Rydberg.
Rapporten noterar att Kronofogden anger överkonsumtion som vanligaste orsak bland dem som söker skuldsanering, utan att precisera vad begreppet innebär. Forskarna Julia Callegari och Frida Wallander vid Mälardalens universitet beskriver i stället "överlevnadskonsumtion", ett ord de hämtat från en budget- och skuldrådgivare. Lånen tas ofta för hyra, el och mat när inkomsten saknas eller inte räcker.
Rydberg pekar på en lång urholkning av välfärds- och socialförsäkringssystemen, samtidigt som kreditmarknaden har liberaliserats.
— Vi ska inte ha ett samhälle där människor hamnar under skälig levnadsnivå och blir desperata, säger han.
Krav på långivarna
Stadsmissionen vill att lån till människor som saknar möjlighet att betala tillbaka ska kunna ogiltigförklaras. Organisationen kräver också en stödgaranti med öronmärkta resurser till budget- och skuldrådgivningen samt lättare tillgång till skuldsanering. Vid skuldsanering bör den skuldsatte enligt Stadsmissionen först få betala själva skulden och därefter räntor och avgifter.
Riksrevisionen har uppskattat samhällskostnaden för överskuldsättning till uppemot 200 miljarder kronor om året, bland annat för sjukvård och produktionsbortfall.
— Kreditprövningen måste vara mycket precis. Har man inte gjort den så får företaget stå sitt kast, säger Jonas Rydberg.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finansutskottet sa på tisdagen nej till SD:s försök att förlänga skattesänkningarna på bensin och diesel. Utan nytt riksdagsbeslut höjs bränslepriserna därmed kraftigt den 1 december.
I efterspelet till årets riksdagsval styrs Sverige av en övergångsregering vilket försvårar möjligheten att förlänga skattesänkningarna på drivmedel.
SD ville dock försöka stoppa vad partiet kallar en "chockhöjning av bränslepriserna", och tog frågan till finansutskottet genom ett utskottsinitiativ, rapporterar Aktuell Hållbarhet.
Finansutskottet sa efter tisdagens möte emellertid nej till förslaget.
Annons:
Utskottets ordförande Mikael Damberg (S) om beskedet: — Det var inte möjligt att sänka skatten från den 1 november eller få igenom de förändringar som SD föreslog i sitt utskottsinitiativ, säger Mikael Damberg till TT.
Det som återstår är koldioxidskattesänkningen på 2,40 kronor litern exklusive moms, som gäller till och med den 30 november i år. Inklusive moms motsvarar den 3 kronor litern för både bensin och diesel.
Enligt Moderaternas Edward Riedl har Finansdepartementet bedömt att en sänkning från den 1 december skulle kunna genomföras om den politiska viljan finns.
Energiskattesänkningen löpte ut vid månadsskiftet september/oktober.
Om riksdagspartierna inte enas om en lösning före den 1 december höjs bränsleskatterna därmed kraftigt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett stort antal avställda SL-bussar som skulle säljas vidare har anmälts stulna. SL har polisanmält försvinnandet men vill inte berätta var, när eller hur det skedde, eller vem som bar ansvaret för fordonen.
Enligt Larmtjänst, försäkringsbranschens gemensamma organisation som bland annat efterlyser stulna fordon, rör det sig om 38 röda bussar av märket MAN. De ska ha försvunnit den 6 oktober, rapporterar Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet.
Samtliga bussar är också registrerade som stulna hos Transportstyrelsen. Ägare är SL Finans, ett dotterbolag till Storstockholms Lokaltrafik.
SL vill inte bekräfta antalet
SL vill själva inte bekräfta antalet. Bolaget beskriver uppgifterna som osäkra men medger att bussar har försvunnit ur en planerad affär.
Annons:
"Just nu vill vi inte kommentera antalet då det är osäkra uppgifter men det rör sig om SL-bussar som är avställda och som skulle säljas till tredje part", skriver SL:s presstjänst.
Vem köparen är, vad bussarna är värda och var de stod när de försvann framgår inte. Presskommunikatören Sophie Gunnarsson skriver att SL inte har några uppgifter att lämna om "omfattning, plats eller händelseförlopp".
Bolaget lämnar inga besked om händelseförloppet men slår fast att fordonen är "avställda".
Någon misstänkt gärningsman har inte pekats ut. SL hänvisar i stället till pågående dialoger mellan berörda parter, utan att säga vilka dessa parter är eller vem som hade hand om bussarna när de försvann.
"När det gäller vilka parter som är berörda pågår fortfarande en dialog, och vi vill därför inte föregripa den genom att kommentera ansvarsförhållandena i nuläget", skriver presstjänsten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksdagspartierna har slutit en tyst överenskommelse om att inte tala om krig och fred, och deras ledningar styrs av främmande makt. Det skriver Elsa Widding i en längre text om vilka krafter som formar Sverige.
Texten, som Widding publicerat på sin webbplats, tar avstamp i Ambition Sveriges färska valresultat på 0,11 procent.
Tyngdpunkten ligger ändå på något större: vad hon ser som de verkliga ramarna för svensk politik och möjligheten att alls påverka den inifrån.
Widding valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna 2022 och satt som politisk vilde från maj 2023 till den 28 september 2026.
Redan i partiets motgångar ser hon spåren av hur makten verkar.
Medlemmar har inte vågat framträda med namn av rädsla för att hängas ut i medierna, förlora jobbet eller stöta sig med familj och vänner.
Kapitalstarka sympatisörer som förstått vikten av en ny kraft i riksdagen har av samma skäl inte vågat finansiera partiet, av rädsla för medier och myndigheter.
Hon lyfter sedan fram fyra förhållanden som enligt henne avgör "möjligheten att överhuvudtaget påverka svensk politik inifrån i framtiden".
Elsa Widding har aviserat sin avgång som partiledare och vill lägga kraft på fredsfrågan och folklig organisering (arkivbild 2024). Foto: Riksdagen
Fred eller krig
Kärnan i analysen är krig och fred.
Enligt Widding finns i dag "en överenskommelse bland riksdagspartierna" att inte prata om den fråga hon kallar helt central för Sverige och svenska folket: "möjligheten att välja fred framför krig".
I hennes beskrivning har samtliga partier ställt sig bakom Natomedlemskapet, och därmed en eskalering av kriget i Ukraina, utan att folket tillfrågats.
Uppslutningen var dock inte total: när riksdagen röstade om anslutningen 2023 sa Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej.
Sverige, menar Widding, dras nu sannolikt in i ett krig som kan kosta hundratusentals människor livet.
De som är ämnade att dö i ett krig har historiskt aldrig fått bestämma över sitt öde, och enligt henne gör de det inte heller denna gång.
"Det är uppenbart att partiledningarna i Sveriges riksdag är styrda av krafter utifrån, av främmande makt, där ambitioner för Sverige helt saknas", skriver hon.
Vad det handlar om, menar hon, är att göda försvarsindustrin och göra Sverige till ett verktyg för USA:s militärstrategiska intressen.
De nordiska länderna blir i hennes analys nästa ombud i västvärldens och USA:s krig mot Ryssland. "Det är våra söner som ska offras, inte deras".
Hon kopplar resonemanget till vad hon kallar en mörkläggning av den historiska bakgrunden till Ukrainakriget.
I Sverige och övriga Europa har det enligt henne varit "näst intill straffbart" att lyfta historiebeskrivningen, och svenska folket har därmed blivit "grundlurade att rösta för krig och fattigdom". Allmänheten vaknar först när söner kommer hem i liksäckar, skriver hon.
I texten återger hon också sin varning till Pål Jonson från en debatt med statsrådet: "Om mina söner eller någon annans söner dör i ett krig mellan Nato och Ryssland, så är det statsrådet här (Pål Jonson) och denna regering som har deras blod på sina händer".
Jonson, Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard borde enligt Widding skickas till fronten i Ukraina innan någon svensk soldat skickas ut. Försvarsindustrins framgång har varit viktigare för dem än "våra barns liv", skriver hon.
Arkivbild från Sveriges riksdag i samband med Nato-omröstningen i mars 2023. Foto: faksimil/TV4/Youtube
Medierna och rädslan
Ett av de fyra förhållandena gäller medierna. I princip ingen har enligt Widding rapporterat om Ambition Sverige eller andra partier utanför riksdagen, vilket gjort det svårt att nå nya väljare.
Förklaringen söker hon i maktstrukturen bakom medierna.
De stora mediebolagen och den skattefinansierade statskanalen SVT styrs enligt henne av samma maktstruktur som styr partierna och stora delar av näringslivet: Wallenberg genom Investor, Bonnier och Stenbeck. De följer i hennes ord "slaviskt de överstatliga agendor som styr Europa".
Den som följer nyheterna via tv, radio och tidningar får därför "en mycket vinklad och tillrättalagd bild av verkligheten", konstaterar hon. Ett parti som går emot etablissemangets berättelse stängs helt enkelt ute.
Medierna är också navet i det Widding kallar en massformering av svenska folket.
En överväldigande del av befolkningen har enligt henne formats av en intensiv propagandamaskin, där medierna haft en central roll i att basunera ut etablissemangets budskap.
Berättelserna har i hennes beskrivning främst formats av Världsekonomiskt forum (WEF), FN, EU och WHO. Hon räknar upp klimatagendan, demoniseringen av Ryssland och nödvändigheten att hålla igång kriget i Ukraina och i förlängningen bekämpa Ryssland.
Mekanismen beskriver hon i tre steg.
Skrämselpropagandan skapar ångest. När en lösning presenteras, i form av gröna projekt eller krigsförberedelser, uppfattas den som positiv och något att sluta upp bakom. Ångesten dämpas, och regering och riksdag framstår som handlingskraftiga med kontroll på situationen.
Widding kallar det receptet "problem", "reaction", "solution". Varken problemen eller lösningarna definieras enligt henne av svenska politiker. "Svenska politikers roll är att underblåsa reaktionen på de problem som någon annan har skapat", skriver hon.
EU:s inflytande över svensk lagstiftning är en av de frågor som Widding tar upp i sin analys. Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Silje Bergum Kinsten, CC BY 2.5 dk.
Agendorna och pengarna
De globala agendorna är det tredje förhållandet.
Få svenskar vet enligt Widding hur de styr landets utveckling, eller att alla åtta riksdagspartier valt att bekräfta dem i stället för att kämpa emot. Lagstiftningen ändras i rask takt, och riksdagen är i princip överens om att svensk lag ska anpassas till agendorna och EU:s lagstiftning, skriver hon.
Hon nämner Agenda 2030, FN:s Our Common Agenda och WHO:s pandemiavtal, vars verkliga mål enligt henne "förtigs enhälligt".
Svenska folket saknar krismedvetande och har fortfarande förtroende för statsapparaten, menar hon. Bara den som följer alternativa och internationella medier ser sammanhangen och vart utvecklingen är på väg.
Widding beskriver ett accelererande kontrollsamhälle där till och med beslutskraften över den egna kroppen successivt försvinner, när regeringen följer direktiven från WHO och den nya pandemilagen.
Pandemiavtalet antogs av WHO:s medlemsländer i maj 2025 efter mer än tre års förhandlingar. Enligt avtalstexten ger det inte WHO rätt att föreskriva nationell lag eller att ålägga länder att införa vaccinationskrav eller nedstängningar.
De ekonomiska intressena löper genom hela analysen.
Widding pekar på skattemedel som enligt henne går till korruption genom stora bidrag till Ukraina och på en energiomställning som leder till fattigdom. Staten tar i princip all risk, medan företag som lovar "guld och gröna skogar" tjänar miljardbelopp på allt som framställs som grönt.
Till EU betalar Sverige enligt hennes beräkning tre kronor för varje krona som kommer tillbaka. Unionen beskriver hon som ett EU som "alltmer börjar likna det forna Sovjet", med en accelererande planekonomi.
Om svenska folket fick insikt i vad agendorna är ämnade att åstadkomma med människors liv ser Widding det som osannolikt att någon skulle rösta på riksdagspartierna.
WHO:s pandemiavtal är något som Elsa Widding är kritisk emot. Foto: Guilhem Vellut/CC BY 2.0.
Gemenskap underifrån
Mot den bakgrunden finner Widding det "omöjligt och för sent" att ensamt driva partipolitik på riksplanet.
Flera partier behöver i så fall samlas "under en hatt som en enad kraft", som efter nästa val kan bygga upp det som riksdagspartierna enligt henne har förstört.
Väljer Ambition Sverige att inte gå samman med andra, hoppas hon att partiet lever kvar som folkrörelse och samlar människor på lokal nivå. "Sverige har röstat för en tuff framtid och gemenskapen kommer att bli allt viktigare", skriver hon.
Själv tänker hon stötta alla krafter som arbetar för att minska Sveriges inblandning i krig och för att lämna Nato och EU. "Det krävs nu en folklig resning för att rädda det som räddas kan av vårt arma land", betonar Elsa Widding.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
