MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 mars 2025

onsdag 19 mars 2025

Magdalena Andersson lovar ytterligare skattemiljard till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 29 augusti 2022
– av Redaktionen
Dmytro Kuleba, statsminister Magdalena Andersson (S) och utrikesminister Anne Linde(S).

När Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Stockholm la den svenska regeringen fram ännu ett stödpaket till Ukraina. Det handlar om ytterligare en miljard kronor som utlovas från svenska skattemedel, varav hälften är öronmärkt till direkt militärt stöd. Kuleba uppmanar dock Sverige att skicka ännu mer vapen.

– Jag lovar att Sverige kommer att fortsätta vara en nära vän, säger Magdalena Andersson och lovar vidare att Sverige och EU kommer att fortsätta assistera Ukraina på olika sätt både under och efter kriget.

Även om Kuleba var nöjd med att Sverige fortsätter skicka pengar och militär utrustning till Ukraina var han också tydlig med att man vill ha ännu fler svenska vapen.

– Tack för fortsatt stöd och för tillkännagivandet av det nya paketet, men så länge kriget fortsätter kommer vi att be om mer vapen.

Han hoppas vidare att Sverige som ordförandeland i EU nästa år kommer att arbeta aktivt för att Ukraina ska kunna bli medlem i den europeiska unionen och säger att man har tydliga ”förväntningar” på hur Sverige ska agera.

– När ditt land är i krig är det inte lätt att planera så långt framåt men vi har vissa förväntningar på Sveriges ordförandeskap.

I övrigt vill Kuleba se ytterligare sanktioner mot Ryssland och olika former av stöd till den ukrainska militären. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur Sverige tidigare skickat tusentals pansarskott till Ukraina – trots att det saknades folkligt stöd för detta.

Nya Dagbladet har också skrivit om hur svenska militära instruktörer ska utbilda tusentals ukrainska medborgare i krigföring och hur Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) inte utesluter att Sverige snart kan börja tillverka vapen direkt åt den ukrainska militärapparaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fransk EU-parlamentariker vill ”ta tillbaka” Frihetsgudinnan

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 16:17
– av Redaktionen
Raphael Glucksmann menar att amerikanerna idag "föraktar" Frihetsgudinnan och vad den står för.

Den fransk-judiske EU-parlamentarikern Raphael Glucksmann vill att Frankrike ”tar tillbaka” Frihetsgudinnan 140 år efter att den donerades till USA.

Skälet är att amerikanerna, enligt Glucksmann, har ”valt att ställa sig på tyrannernas sida” och att USA:s folk idag påstås ”förakta” de ideal som statyn enligt den vänsterliberale politikern representerar.

Den 28 oktober 1886 avtäcktes Frihetsgudinnan i New Yorks hamn, i samband med hundraårsminnet av den amerikanska självständighetsförklaringen. Statyn som ritades av fransmannen Auguste Bartholdi var en gåva från det franska folket till amerikanerna och har sedan dess varit ett av världens mest berömda turistmål.

Raphael Glucksmann, som ingår i den socialdemokratiska EU-gruppen, kräver dock nu att statyn återlämnas till Frankrike – och han motiverar kravet med att han ogillar den politiska väg Trump-administrationen tagit.

– Vi kommer att säga till USA, som har valt tyrannernas sida och till amerikanerna som sparkade forskare för att de krävde vetenskaplig frihet: ’Ge oss tillbaka Frihetsgudinnan’, förkunnade politikern vid en partikongress.

”Tyrannerna” förmodas åsyfta Ryssland och dess ledning i Moskva och Glucksmann, som länge varit en hängiven supporter till Ukraina, gick förra året till val på att öka det franska stödet till Kiev ytterligare.

– Vi gav den (statyn) till er som en gåva, men ni föraktar den tydligen. Så den kommer att ha det bra här hemma, fortsatte EU-parlamentarikern under partieventet.

”Välkomnar” avskedade amerikanska forskare

Vidare hävdar Glucksmann att de amerikaner som förlorar sina jobb på grund av Trump-administrationens nedskärningar inom offentlig sektor istället är varmt välkomna att bo och arbeta i Frankrike.

– Om ni vill avskeda era bästa forskare, om ni vill avskeda alla de människor som genom sin frihet och sin känsla för innovation, sin smak för tvivel och forskning, har gjort ert land till världens ledande makt, då kommer vi att välkomna dem.

Något ”återlämnande” av den 46 meter höga statyn får dock bedömas som ytterst osannolikt. På sociala medier betraktar många användare Glucksmanns utspel som ytterligare ett exempel på hur svårt det är för många europeiska politiker att hantera det politiska skifte som Trumps presidentskap har inneburit för USA och omvärlden.

Vissa bedömare pekar också på att Frankrike, Tyskland och andra europeiska länder utrikespolitiskt och under decennier agerat som USA:s förlängda arm, och att man nu, när de amerikanska prioriteringarna förändrats, inte längre har någon klar plan för hur man ska förhålla sig till amerikanerna.

Svantesson: Positivt med europeisk ”krigsekonomi”

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 11:05
– av Isac Boman
Elisabeth Svantesson medger att "krigsekonomi" har en negativ klang - men att det handlar om någonting helt annat denna gång.

EU-ledarna vill att Europa rustar upp militärt och det rejält – det föreslås ytterligare försvarssatsningar för omkring 9000 miljarder kronor.

Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) är en av många makthavare som ser gillande på utvecklingen och menar att det finns många fördelar med ”en modern europeisk krigsekonomi”.

Under Moderaternas Sverigedagar delgav finansministern sina tankar om hur det svenska försvaret ska stärkas – och hur stödet till Ukraina kan upprätthållas eller utökas ytterligare.

– Det jag säger nu inser jag kommer att låta lite drastiskt, men det jag ser framför mig är en europeisk krigsekonomi, förklarar Svantesson.

Hon medger att ordet ”krigsekonomi” för de flesta har en mycket negativ klang och för tankarna till ransoneringskort och kaffesurrogat – men den här gången åsyftas något helt annat, hävdas det.

– Det är inte detta jag far efter, den moderna krigsekonomin vilar egentligen på två delar. Först och främst en stark och växande ekonomi – för det är en förutsättning för ett starkt försvar.

”Färre kommunikatörer – fler kompanier”

Den andra delen handlar enligt Svantesson om att ha ”ordning och reda” i de offentliga finanserna samtidigt som man kan prioritera pengar till ”försvar och trygghet”.

– Nu prioriterar vi om. Biståndet har minskat, det är fortfarande väldigt högt, men vi kan stärka Sveriges trygghet och säkerhet. Ska man vara konkret handlar det egentligen om färre kommunikatörer och fler kompanier.

Finansministern betonar att Sverige förvisso inte befinner sig närmare ett fullskaligt krig idag än igår, utan menar att det istället handlar om att förbereda sig mentalt och belysa hur viktigt det är att Sverige genomför en militär upprustning.

Vill låna miljarder

– Man ska känna sig lugn, vi har ekonomiska muskler och en stor enhet i Sveriges riksdag som skapar stabilitet, heter det.

Trots de ”ekonomiska musklerna” bekräftar Svantesson att regeringen ändå kommer att behöva låna flera miljarder kronor för att finansiera satsningen.

– Vi kommer att behöva låna under några år för att snabbt komma upp i de nivåer som behövs.

Regeringen skickar stridsflyg till Polen: ”Bidrar till Natos avskräckning”

Sverige-Nato-relationen

publicerad 7 mars 2025
– av Markus Andersson
De svenska Jas 39 Gripen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Svenska Gripenplan kommer från och med april att stationeras i Polen och delta i Natos operation för luftrumsövervakning – ”Enhanced Air Policing”.

– Genom Gripen-stridsflyg bidrar Sverige både till skyddet av Natos luftrum och till skyddet av fortsatta leveranser av vapen till Ukraina, stoltserar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Det handlar om 6 till 8 Gripenplan med tillhörande piloter och servicepersonal som kommer att vara baserade i Polen mellan april och juni månad, och regeringen hävdar att det finns ”starka säkerhetspolitiska skäl för ett svenskt deltagande”.

– Det är första gången som svenska stridsflygplan deltar i luftrumsövervakningen från en annan allierads territorium. Det är också första gången som svenska stridsflyg deltar utomlands i Natos förstärkta luftrumsövervakning under Natos ledning, konstaterar försvarsminister Pål Jonson (M).

– Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Fokus är och förblir att stärka Ukraina genom militärt, politiskt och civilt stöd. Med vårt deltagande i luftförsvarsoperationen bidrar vi till att skydda leveranserna och säkerställer därmed att stödet till Ukraina kommer fram, hävdar Fredrik Malm, andra vice partiordförande för Liberalerna.

Ska identifiera ”avvikande flygaktivitet”

Den borgerliga regeringen vill också att Gripenplanen stannar kvar i Polen över sommaren för att hjälpa till att understödja och samordna vapenleveranser till Ukraina.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger flygvapnets operationschef Jörgen Axelsson.

De svenska Jas 39 Gripen kommer att ledas av Natos luftoperationscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland. Natos luftrumsövervakningsprogram, Air Policing, har funnits sedan 1960-talet men utökades kraftigt 2014 efter den ryska annekteringen av Krim, och går i stort sett ut på att ”verka avskräckande” mot Ryssland.

Incidentberedskapen och luftrumsövervakningen ska möta avvikande flygaktivitet i operationsområdet. Det kan handla om att identifiera, möta och eskortera flyg som inte svarar på anrop eller som rör sig mot alliansens territorium”, skriver Försvarsmakten.

Regeringen applåderar EU:s militära mångmiljardsatsning

Det nya kalla kriget

publicerad 5 mars 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson menar att det är farligare att inte storsatsa på Europas militära upprustning.

Sveriges statsminister låter meddela att regeringen helhjärtat ställer sig bakom EU-kommissionens förslag att satsa närmare 9000 miljarder extra på unionens militära upprustning.

– Det är bra förslag. En enig regering och enig EU-nämnd står bakom detta, deklarerar Ulf Kristersson.

Planen som presenterades av EU-kommissionens hårt kritiserade ordförande, Ursula von der Leyen, går ut på att ”frigöra” cirka 800 miljarder euro till försvarssatsningar för att snabbt stärka Europas militära kapacitet och leverera fler vapen till Ukraina.

– Europa är redo att massivt öka sina försvarsutgifter, både på kort sikt för att stötta Ukraina, men också på lång sikt för att ta ansvar för vår egen säkerhet, sade von der Leyen och slog fast att ”vi befinner oss i en tid av upprustning”.

Det handlar dels om upprättandet av en ny EU-fond där medlemsstaterna ska kunna låna pengar till militära investeringar – men också att EU.s strikta budgetregler upphävs och att EU-länderna tillåts ha större underskott utan risk för böter eller sparkrav – om pengarna läggs på försvarsutgifter.

– Det här är en plan som dels siktar till att hjälpa Ukraina men också att stötta europeiska länder att snabbt bygga upp större militär förmåga så att vi blir bättre på att försvara Europa och inte utgår från att det är amerikanska skattebetalare som i längden ska finansiera så stor del av det europeiska försvaret, säger Ulf Kristersson.

Missiler och drönare på lån

Han förtydligar att Sverige står bakom samtliga delar av EU-kommissionens förslag, där Europas länder bland annat ska kunna låna totalt 150 miljarder euro för att köpa luftvärn, missiler och drönare.

– Det allra största ansvaret faller på enskilda medlemsstater. Vi förenklar en del regler så att länder som får en tuffare ekonomi får lite större rörelsefrihet så att de kan använda lite större resurser till militärt försvar och vi använder EU:s samlade styrka för att få lite lägre ränta på de lån som enskilda länder behöver ta för att öka sin försvarsförmåga.

– Just nu skulle det vara ett större hot mot Europa att inte rusta de europeiska medlemsstaternas försvar starkare, fortsätter han.

Även Socialdemokraterna stödjer EU-planen och partiet EU-politiska talesman, Matilda Ernkrans, uppger till statstelevisionen att man länge förordat just denna typ av strategi.

Det är exakt vad vi socialdemokrater har förespråkat. Ökade möjligheter för EU:s medlemsländer ta upp lån via EU för att rusta sitt försvar. Det är bra att regeringen nu ger sitt stöd till detta”.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend