Annons:

Liberalerna vill förstatliga skolan

Publicerad september 9, 2020 – av Markus Andersson
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Klassiskt har liberalismen principiellt representerat valfrihet och decentralisering när det kommer till välfärdstjänster. Svenska Liberalerna, som nyligen krävde förskoletvång för 5-åringar, fortsätter dock att profilera sig i frågor som går i motsatt riktning och efterlyser nu att den svenska skolan ska förstatligas.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och deras utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad att Socialdemokraternas kommunalisering av skolan fått mycket negativa konsekvenser som är ”så stora att de inte längre går att blunda för”.

Låt oss även vara tydliga med att vi inte tänker upprepa Socialdemokraternas misslyckande när de drev igenom kommunaliseringen av skolan alltför snabbt och hårdhänt. Ett förstatligande måste utformas med precision för att utfallet ska bli så bra som möjligt. Därför vill vi att en färdplan ska tas fram, som steg för steg visar hur reformen ska komma på plats”, skriver man.

Skribenterna menar att skolan är en ”nationell angelägenhet” och staten bättre kan styra landets skolor än kommunerna eftersom dessa har olika förutsättningar - bland annat på glesbygden och i så kallade "utsatta områden" - det vill säga områden med hög andel utomeuropeiska invandrare.

Man pekar även på att över hälften av eleverna i vissa skolor går ut utan behöriga betyg till gymnasiet och partiet motiverar sin nya linje med att såväl lärarfacken som Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund plus rektorerna i Skolledarförbundet alla vill att skolan förstatligas.

De har starkt stöd hos sina medlemmar: Nio av tio rektorer och åtta av tio lärare vill att staten tar huvudansvar för skolan. Men det stannar inte där – även hos allmänheten finns en tydlig majoritet som vill förstatliga skolan”, skriver man.

Förslaget tror man vidare även ska göra läraryrket mer attraktivt och ytterst stärka Sveriges konkurrenskraft.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Elon Musk: ”Olof Palme förstörde Sverige”

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad Idag kl 14:43, Publicerad Idag 09:47 – av Jan Sundstedt
Idén om ett mångkulturellt Sverige introducerades bland annat genom initiativ och debattinlägg av David Schwarz (längst till höger i bild) och med stöd från familjen Bonnier.

Elon Musk kastar sig återigen in i den svenska invandringsdebatten. På plattformen X anklagar han den tidigare statsministern Olof Palme för att ha "förstört Sverige" genom att ha infört mångkultur 1975.

Tech-miljardären reagerar på ett inlägg på X från journalisten Christian Peterson, som hävdar att Palme genom en lagändring 1975 (proposition 1975:26) lade grunden för dagens mångkulturella samhälle, skriver Fria Tider.

Peterson menar att beslutet fattades utan folkomröstning eller lång utredning och kopplar det till nutida problem som massinvandring, skjutvapenvåld, parallellsamhällen och demografiska förändringar.

"Multikulturalismen skrevs in i den svenska grundlagen 1975 under Olof Palme — utan folkomröstning, utan någon lång utredning. 50 år senare: massmigration, rekordhögt skjutvapenvåld, parallella samhällen, stora demografiska förändringar. En vändpunkt som ingen röstade för."

Som svar skriver Elon Musk kort och koncist: "Han förstörde Sverige" och bifogar även en AI-genererad sammanfattning av riksdagsbeslutet 1975.

1975 – Ett politiskt vägval

Den omstridda propositionen från 1975 fastslog att invandrare och minoriteter ska få välja om de vill anpassa sig till en svensk kulturell identitet eller behålla sitt ursprungliga kulturarv.

Den nya politiken innebar även att staten skulle ge ekonomiskt stöd till invandrarorganisationer och kulturella projekt. Kritiker menar att detta blev ett politiskt vägval med långsiktiga effekter.

Musk och Peterson kopplar idag beslutet till nutida oro kring integration, samhällssplittring och brottslighet.

Elon Musk har tidigare engagerat sig i svensk rättspolitik. Under hösten kritiserade han en hovrättsdom där en man friades från utvisning efter en fällande våldtäktsdom och kallade beslutet "sinnessjukt".

Hans senaste uttalande har återigen satt fingret på en djup ideologisk konflikt inom svensk politik – en samhällsfråga som alltjämt är en het politisk potatis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverigedemokraterna röstade för att inte avskaffa ifrågasatta HMF-lagen

Publicerad Igår 15:45 – av Jan Sundstedt
Ett av Sverigedemokraternas främsta skäl till att inte verka för ett fullständigt avskaffande av den kraftigt ifrågasatta lagen om hets mot folkgrupp (HMF), är den "ökande antisemitismen" i Sverige (arkivbild).

Sverigedemokraterna vill nu omforma lagen om hets mot folkgrupp (HMF). Vid landsdagarna i Örebro den gångna helgen röstade partiet med knapp marginal för en omfattande reform – samtidigt som förslagen om att helt avskaffa lagen föll med minsta möjliga differens.

Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro resulterade i ett beslut om att partiet ska verka för en genomgripande förändring av lagen om hets mot folkgrupp.

Omröstningen blev mycket jämn: 79 ombud stödde partistyrelsens linje, medan 78 röstade för att helt ta bort lagen.

Inför beslutet hade flera motioner krävt att lagen skulle slopas i sin helhet. Motioner som fick stöd av många ombud från talarstolen.

Julia Fält, ombud från Fyrbodal, kritiserade lagens nuvarande tillämpning: — Lagen fungerar inte som tänkt. Den skapar godtycke, tystar debatt och straffar uttalanden som inte innebär något verkligt hot.

Petter Nilsson, ombud från Västerbotten, anslöt sig till kritiken: — Man har mer eller mindre genom praxis kommit fram till att svenskar inte kan utsättas för hets mot folkgrupp. Däremot har ett stort antal rättsfall kommit att aktualiseras för ’folkgruppen’ dragqueens, vilket är ganska talande.

Från flera talare återkom argumentet att lagen inte skyddar den svenska majoritetsbefolkningen och att den i dag tillämpas på ett godtyckligt sätt som begränsar yttrandefriheten.

Partistyrelsen vill reformera

Trots kritiken stod partistyrelsen fast vid att HMF-lagen inte bör avskaffas. I stället vill man omforma den så att den återgår till att handla om just folkgrupper i egentlig mening.

Partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson har inför landsdagarna betonat att lagen bör renodlas och inte kopplas till exempelvis sexuell läggning eller religiös inriktning.

Julia Kronlid, riksdagsledamot och medlem i partistyrelsen, argumenterade för partistyrelsens linje och underströk historiska skäl till att behålla lagen.

Jag förstår verkligen den frustration som kan finnas. Men vi får inte glömma bakgrunden till lagen, med förföljelsen som pågick mot judar och Förintelsen.

Kronlid framhöll även den nuvarande samhällsutvecklingen som en anledning till partistyrelsens linje.

— Med tanke på den ökande antisemitismen tycker jag att det är ett stort misstag att ta bort lagen. Det kommer att framställas helt felaktigt. Vår partiledare Jimmie Åkesson kommer att få stå i intervju efter intervju och svara på frågan "varför gå till val på att tillåta hets mot folkgrupp".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SVT visade AI-genererat klipp

Publicerad Igår 09:58 – av Redaktionen

Under söndagskvällens SVT Agenda visades en AI-genererad video utan att redaktionen var medveten om det. Klippet föreställde vad som verkade vara en konfrontation mellan en New York-polis och en agent från den federala migrationsmyndigheten ICE.

Videon ingick i ett längre reportage om spänningarna i USA kring utvisningar av papperslösa migranter, där ICE:s insatser lett till konflikter med lokalpolisen i flera demokratiskt styrda städer.

Det AI-genererade materialet visades vid två tillfällen: först i programmets intro och sedan som en del av det längre USA-reportaget.

Det är olyckligt att vi av misstag publicerat ett AI-genererat klipp. Publiken ska alltid kunna lita på att bilder i Agenda är autentiska, säger Agendas ansvarige utgivare Michael Kucera.

Sändningen har tillfälligt plockats bort från SVT Play. En korrigerad version ska publiceras så snart som möjligt, tillsammans med en rättelse. Redaktionen uppger att man nu ser över sina rutiner för att undvika liknande fel i framtiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här väljer man bort kalhyggen

Den biologiska mångfalden

Uppdaterad Igår kl 08:07, Publicerad november 22, 2025 – av Redaktionen
Invånare vill kunna vistas i skogen utan kalhyggen.

I Norrbotten väljer allt fler kommuner bort kalhyggen i sina skogar. Luleå kommun har beslutat att all kommunal skog ska förvaltas genom plockhuggning istället för traditionella kalhyggen.

Det traditionella skogsbruket med stora kalhyggen är förbi i Luleås kommunala skogar. Sedan ett beslut för en månad sedan, ska samtliga avverkningar ske genom plockhuggning, där träd tas ut selektivt istället för att hela områden kalhuggs.

Vi ser att det går i takt med vad Luleås invånare vill och att det är något positivt för miljön, den biologiska mångfalden och klimatet, säger Ulrika Lundberg (V), ordförande i infrastruktur- och servicenämnden till skattefinansierade SVT.

Kommuninvånarna värdesätter att kunna röra sig i skogen utan att mötas av stora avverkade ytor, enligt Lundberg.

Omställningen är resultatet av ett åttaårigt arbete från Naturskyddsföreningen som drivit frågan mot kommunledningen. Det är fortfarande oklart hur förändringen kommer att påverka ekonomin i skogsförvaltningen.

Även Haparanda kommun och Gällivare kommun undersöker möjligheten till hyggesfritt skogsbruk. I grannkommunen Piteå har man redan arbetat med hyggesfri metod under ett par år. Där kombineras dock fortfarande traditionellt trakthyggesbruk med den nya metoden, beroende på var i kommunen skogen ligger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.