Det måste bli enklare för svenska kommuner att kontrollera brotts- och misstankeregister innan man anställer ny personal, föreslår regeringens utredare.
– Från regeringens sida är vi måna om att kommuner har möjligheter att göra de bakgrundskontroller som behövs för att förebygga otillåten påverkan, infiltration och annan kriminalitet, menar justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Utredaren, Charlotte Svensson, presenterar i utredningen tre förslag som i korthet går ut på att svenska kommuner ska få betydligt mer långtgående befogenheter än idag att söka uppgifter i brottsregistret om den som ska arbeta med äldre, funktionsnedsatta eller barn och unga.
Vidare vill hon se en ny lag som ”ger kommunen möjlighet att genomföra registerkontroller vid anställning till befattningar som är kritiska för kommunens förmåga att utföra sitt uppdrag”.
Justitieministern välkomnar förslagen och uppger att han ser fram emot vad de olika remissinstanserna har att säga i frågan.
– Äldre människor i behov av hjälp och stöd har rätt att känna sig trygga i sitt eget hem när de släpper in personal från hemtjänsten eller på ett särskilt boende. Utöver intervjuer och referenstagning innebär utredningens förslag att kommunerna skulle få ett tydligt lagstöd för att kontrollera belastningsregistret och misstankeregistret för att bedöma om en person är lämplig att arbeta inom äldreomsorgen, tillägger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Vad är misstankeregister??? Vad registreras man för då??
— Robert Larsson (@RobertLar1969) November 1, 2024
Hänvisar till våldsam samhällsutveckling
Regeringen menar att utökade bakgrundskontroller är nödvändiga ”för att skydda sig mot hoten från organiserad brottslighet och annan kriminalitet” – och anser att det idag är alldeles för svårt att få tillgång till uppgifter i belastnings- och misstankeregistret.
”Utredningen föreslår även utökade kontroller av belastnings- och misstankeregister av personer som ska arbeta med barn och barn med funktionshinder. Utifrån samhällsutvecklingen där det grova våldet har krupit längre ner i åldrarna med allt yngre som både gärningspersoner och brottsoffer föreslås en utvidgning av de uppgifter som dessa kontroller ska omfatta”, förkunnar man vidare.
”Registerutdragen föreslås därför även omfatta bland annat uppgifter om sabotage mot blåljusverksamhet, involverande av underårig i brottslighet, brott mot narkotikastrafflagen, vissa brott mot vapenlagen samt brott mot terroristbrottslagen”, fortsätter pressmeddelandet.
Man vill även att bakgrundskontroller görs inför alla kommunala chefsrekryteringar – samt att dessa utförs av Säkerhetspolisen. I utredningen föreslås det att lagändringarna träder i kraft den 1 juni 2025.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
