EU-kommissionen vill tvinga Sverige att använda en fjärdedel av sina flaskhalsintäkter till att bygga kraftledningar i andra EU-länder. Elnätsavgifterna behöver höjas med omkring 20 procent, och om svenska elpriser närmar sig EU-snittet kan notan för ett normalhushåll öka med 6 000 kronor per år.
Kritiken är skarp från både näringslivet och fastighetsägare.
EU-kommissionens nya elnätspaket syftar till att integrera Europas elmarknader genom att bygga bort flaskhalsar mellan länderna. Som del av paketet kräver kommissionen att Svenska Kraftnät avsätter 25 procent av sina flaskhalsintäkter till gränsöverskridande investeringar.
Flaskhalsintäkter uppstår när el överförs mellan prisområden med olika elpriser. Sverige har samlat in omkring 65 miljarder kronor hittills, och fram till 2035 beräknas summan nå 144 miljarder.
Enligt EU:s förslag skulle alltså uppemot 36 miljarder kronor av svenska elkonsumenters pengar gå till projekt utanför Sverige.
Sverige har haft fyra elprisområden sedan 2011 och är EU:s näst största nettoexportör av el — trots det ska svenska hushåll finansiera andra länders infrastruktur.
"Lika absurt som trängselavgifter till Europa"
Reaktionerna från svenskt näringsliv är ovanligt skarpa. Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, beskriver förslaget:
— Det här blir lika absurt som om vi skulle samla in trängselavgifter i Stockholmstrafiken för att realisera ett infrastrukturprojekt någon annanstans i Europa. Det är sällan man kan vara så tydlig, men den här gången är det verkligen ett blankt nej.
Jakob Tellgren, VD för branschorganisationen IKEM, instämmer:
— Flaskhalsintäkter som genereras i Sverige ska inte användas till investeringar i andra geografiska områden. Det riskerar att undergräva förtroendet för systemet och drabba svenska elkunder och företag.
Förslaget kommer i ett läge där svenska elnätsavgifter redan ökat kraftigt. Under de senaste fem åren har avgifterna stigit med 30 till 50 procent – i vissa fall över 70 procent.
Om Svenska Kraftnät tvingas avsätta en fjärdedel av intäkterna till EU-projekt behöver avgifterna höjas med ytterligare cirka 20 procent för att svenska investeringsbehov inte ska nedprioriteras.
Parallellt arbetar EU för att bygga bort flaskhalsarna mellan ländernas elmarknader. Det innebär i praktiken att de svenska elpriserna – som i snitt legat 25 procent lägre än EU-genomsnittet de senaste två åren – pressas uppåt mot kontinentens nivåer.
Expressen beskriver paketet som en "miljardkupp mot svenska elkunder" och konstaterar att bara Sverige, Danmark och Italien hittills har infört elprisområden inom EU.
Villaägarnas Riksförbund varnar
Villaägarnas Riksförbund har räknat på konsekvenserna för ett normalhushåll som förbrukar 15 000 kilowattimmar (kWh) per år.
Om svenska elpriser närmar sig EU-snittet innebär det en merkostnad på omkring 6 000 kronor per år – enbart till följd av prisutjämningen.
Organisationen ställer tre krav:
1. Andra EU-länder ska finansiera sina egna kraftledningar – inte svenska elkunder.
2. Sverige ska reservera kapacitet i det egna elnätet vid kyla och hög belastning.
3. Satsningar ska gå till lokal nätförstärkning, inte sårbara utlandskablar.
Hur den svenska regeringen ställer sig till EU-kommissionens förslag är ännu oklart. Frågan väntas diskuteras i Bryssel under kommande veckor, då medlemsländerna ska ta ställning till elnätspaketet.
