Nyupptäckta mystiska hål i M/S Estonias skrov, fler detaljerade bilder på fartygets skador, forskare som menar att fartygets skador orsakats av explosioner och ytterligare uppgifter som tyder på att myndigheterna hela tiden har haft fel – denna gång om att vattnet genom öppna dörrar spred sig från bildäcket till nedre däck.

Mycket har skett på kort tid i fallet Estonia och ny information har kommit från flera olika aktörer. Ta del av Nya Dagbladets sammanställning för att reda ut vad som egentligen har hänt under den senaste månaden.

Sekretessbelagda filmer från den under lång tid hårt kritiserade svenska Haverikommissionen som genomförde dykningar i somras och som Sveriges radio kommit över, visar två stora skador i fartyget. På bilderna av det första hålet kan man se hur delar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet och enligt Anders Ulfvarson – professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers så handlar det om en ”stor deformation”.

– Det första jag tänker på är att det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Därför är det mycket nytt i bilden, konstaterar han och menar vidare att skadan är större än vad han väntat sig och att det ser ut som att plåten vikt sig utåt.

Hålet avslöjades först i dokumentären – Estonia: Fyndet som ändrar allt – förra året och bedömdes då vara ungefär 4 meter högt och i höjd med bildäck. I det nya filmklippet kommer dock fler detaljer fram – bland annat menar Ulfvarsson att fartygskonstruktionen närmast hålet ser ut att ha slitits upp inifrån och han pekar på att att stålet vid öppningen är svart och böjt.

– Där ser man faktiskt sprickor som löper en bit in. Det är fråga om stor deformation. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande till vad jag hade väntat mig.

Tidigare var en teori att hålet skulle ha orsakats när Estonia slog i stora klippor i botten, men Lars Ångström som tidigare representerat Miljöpartiet i riksdagen och varit engagerad i Estonia-frågan i många år, menar att denna teori inte kan stämma och att sprängning är en betydligt troligare förklaringsmodell.

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Det här har tillkommit på nåt annat sätt. Med tanke på att det är både svärtat, och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger han.

Professor Ulfvarsson menar vidare att om en sprängning orsakat hålet så borde detta kunna beläggas med hjälp av metallografer.

Ekot har också tagit del av en annan film från det andra hålet i Estonias skrov – även denna kommer från Haverikommissionens dykningar från i somras. Det andra hålet ligger cirka 20 meter längre akterut än det första.

Professor om det andra hålet: ”Har öppnat sig som en konservburk”

– En skåra har det blivit, så det måste vara något vasst föremål som skurit upp bordläggningsplåten. Jag vågar inte säga mer än att det ser ut som det är en uppfläkning av något, att man träffat på något vasst föremål, säger professor emeritus i skeppsteknik Olle Rutgersson.

Enligt Rutgersson ser hål nummer två ut att ha slitits upp i kontakt med något vasst föremål och han menar att skrovet ”öppnar upp sig precis som en konservburk” på grund av allt vatten som tränger in.

– Det säger ju ingenting om det var innan fartyget sjönk eller efter. Det kan mycket väl ha blivit en skada som blev till när den träffade botten och gled ner innan det lade sig, hävdar han och menar att det första hålet är betydligt svårare att bedöma hur det orsakades.

Ställföreträdande generaldirektören Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen säger att man inte vill kommentera de omfattande skadorna på fartygen just nu.

– Ja, det skiljer sig en del i utseende, det gör det. Men vi har sagt att vi vill dokumentera båda de här hålen och också andra skador på fartyget. Vi vill inte dra några säkra slutsatser ännu. Vi står mitt uppe i arbetet så det är för tidigt för det.

Efter att Discovery avslöjat det stora hålet i Estonias skrov med förvridna plåtar och balkar började många spekulera i att det kan vara en detonation som orsakat skadorna – en uppfattning som haverikommissionen inte delar.

Även Estlands haverikommission har låtit meddela att man påträffat två sedan tidigare okända sprickor på cirka 10-15 meter på fartygets skrov.

Så sent som den tredje oktober gick också Johan Hirschfeldt – tidigare hovrättspresident och den som 2005 utredde frågan om militära transporter ombord på Estonia – ut och meddelade att han inte utesluter att det fanns militär utrustning ombord på fartyget då det förliste.

Redan 2004 avslöjades det att militär utrustning fraktades på fartyget vid minst två tillfällen kort innan förlisningen och detta ledde till att regeringen bad Hirschfeldt att utreda om så även skedde under förlisningen.

Utredningen kom fram till att Estonia mycket riktigt fraktat militärt material – men menade att det inte varit tal om explosiv frakt och att ingen sådan transport gjorts när skeppet sjönk. Efter utredningen valde Hirschfeldt av oklar anledning att förstöra material han gått igenom.

27 år senare är Hirschfeldt inte lika säker och skyller sina tidigare slutsatser på att han som statlig utredare inte kunde bedöma saken lika noggrant som en åklagare hade kunnat göra.

– Man får tänka sig in i vad en utredare har för befogenheter och vad en utredare gör. Allmänt sett kan man säga att en åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige, förklarar han.

Tredje hål upptäckt av privatexpedition

Vidare har Gruppen SA Mare Liberum som bland annat består av anhöriga till Estoniaoffer och Margus Krum, Estlands tidigare statsåklagare, dragit igång en privat expedition i syfte att undersöka, filma och scanna vrakets skador och försöka få klarhet i varför M/S Estonia faktiskt förliste.Totalt ingår 45 deltagare i projektet.

Kurm är mycket kritisk till att myndigheter aktivt försökt försvåra genomförandet av noggranna undersökningar av M/S Estonia och menar att det mesta tyder på att makthavarna har någonting att dölja.

”Jag kan inte se någon annan förklaring till de många orimliga beslut och tveksamma ageranden som emanerat från myndigheterna under dessa 27 år”, kommenterar han.

Expeditionen upptäckte också att det inte bara rör sig om två hål i vraket – utan om minst tre. I torsdags kunde SA Mare Liberum genom ett undervattensfordon studera styrbords skrov nattetid – någonting som tidigare inte kunnat göras då skrovet på 80 meters djup döljs av gråaktiga avlagringar.

– Det viktigaste att rapportera är att genom att studera styrbords skrov med en mindre AUV så lyckades vi få tillgång till sektionen av skrovet mellan två större revor. Vi kunde inte se allt där, men vi lyckades ta oss en bit in och filma skrovet, konstaterar Kurm och berättar vidare att man då funnit ytterligare en öppning.

Han berättar vidare att det är en ögonformad reva som är horisontell i sin form och som är bredare i mitten. Han beskriver också hålet som mindre än de två tidigare kända hålen.

Kurm poängterar också att det är svårt att komma åt och filma med undervattensfordonet som bara kan få bra bilder på nära håll och att det nyupptäckta hålet ligger i närheten av de två andra hålen.

Intakta dörrar på bildäck motsäger tidigare uppgifter

Expeditionen och deras fartyg är nu klara för den här gången och man anser själva att man lyckats åstadkomma ”nästan allt” som man ville – trots att det är svårt att se runt vraket. Utöver upptäckten av det tredje hålet har man tagit fram en 3D-bild av skrovet och studerat färjans bildäck och upptäckt att dörrarna i bildäckets mittsektion är intakta och stängda.

Det faktum att dörrarna mellan bildäcket och de lägre passagerardäcken är intakta och stängda är enligt Kurm en betydande upptäckt eftersom officiella rapporter tagit för givet att dessa brutits sönder av vattentrycket.

– Tidigare undersökningar har förutsatt att dörrarna i mittensektionen gick sönder av vattentrycket och att det är så vattnet tog sig från bildäck till de nedre däcken, säger han och pekar vidare på att övriga dörrar som leder till de nedre däcken ännu inte har studerats.

Kurm konstaterar att ingen av de 22 personer som under katastrofen flydde från däcket sagt att dörrarna till bildäcket var öppna – tvärtom har alla sagt att de var stängda. Ändå har myndigheterna utgått från motsatsen.

Exakt vad detta fynd kommer att betyda är oklart, men Kurm menar att experter framöver åtminstone inte kan utgå från att bildäckets dörrar gick sönder av vattentrycket och att man måste ha detta i åtanke vid framtida beräkningar och simuleringar.

Nu kommer man att sammanställa materialet från expeditionen innan det skickas över till experter för djupare analys. Analysen kommer att göras av Andrzej Jasionowski vars företag SophusQuorom specialiserar sig på undervattensanalyser och som anlitades av den svenska regeringen mellan 2005 och 2008 för olika undersökningar av fartyget. Analysen förväntas vara färdig någon gång nästa vår.

Forskargrupp: Bogvisiret sprängdes loss

Den oberoende forskargruppen Fokus Estonia har också kommit med nya fynd och menar att bogvisiret sprängts loss från fartyget.

Forskargruppen har analyserat delar av bogvisiret och kommit fram till att materialet ”deformerats till följd av starkt tryck och mycket hög värme”.

”Bevisen för att bogvisiret sprängdes loss från fartyget är otvetydiga,” sammanfattar gruppen själva sina fynd.

– Den enda förklaring vi ser till detta slags skador i det här området är en detonation, säger Lars Ångström och konstaterar samtidigt att man ännu inte vet om explosionen inträffade innan eller efter fartyget sjönk.

Den officiella förklaringen har hittills varit att bogvisirets låsanordningar och gångjärn brast efter hård belastning från kraftiga vågslag, konstaterar Världen Idag.

”Bottenplattan saknar alla former av mekaniska kontaktmärken från metall som slagit emot metall. Skadan består till största delen av plastdeformation orsakad av en detonation”, skriver forskargruppen.

Vittnesmål om dumpade föremål

En ytterligare nyhet i sammanhanget är den finske ingenjören Harri Ruotsalainens vittnesmål till den estniska Estonia-gruppen vid Estlands parlament Riigikogu. Ruotsalainen arbetade vid den finska räddningstjänsten i Helsingfors och deltog i Estonias räddningsinsats hösten 1994, han menar att man med hjälp av sonar även upptäckt minst två stora fyrkantiga föremål som den 28 september 1994 klockan 00:55 misstänks ha dumpats från M/S Estonia på ett djup av 90 meter. De tydliga sonar-sekvenserna hade Igor Volke fått fram, som då representerade den estniska räddningstjänsten.

Krav på oberoende internationell utredning

De nya uppgifterna kring Estonia har också fått uppmärksamhet i Sveriges riksdag. Kristdemokraten Magnus Jacobsson kräver exempelvis i en motion att riksdagen nu tillsätter en oberoende internationell utredning för att få klarhet i vad som egentligen hände. Även han pekar på att det är suspekt att fartyget fraktade militär utrustning och betonar att det är mycket viktigt att förlisningens verkliga orsaker noga utreds – då det handlar om en av de största fartygskatastroferna någonsin.

Vänsterpartiets Linda Westerlund Snecker och flera andra av partiets ledamöter lade samtidigt fram en motion den 27 september i syfte att förändra lagstiftningen och starkare skydda den så kallade gravfriden vid Estonia – dock inte mot filmningar utan mot regeringens tidigare planer att täcka över vraket med ett skal av betong.

”Vänsterpartiet anser att frågan om att täcka över Estonia är överspelad. Det har gått närmare 30 år sedan olyckan och undantaget för att täcka över Estonia i gravfridslagen bör därför tas bort. Inte minst med tanke på att det nu finns skäl att göra ytterligare dykningar för att få fram vad som egentligen hände vid Estonias förlisning. Regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att ta bort undantaget för verksamhet för att täcka över vraket i lag (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna”, skriver man.